Kunskap och stöd om mobbning

Diskussionsfrågor

Här har vi samlat diskussionsfrågor som ni kan använda som underlag i kollegiet.

en vuxen kvinna och en pojke pratar med varandra

Diskussionsfrågor

Pedagogers förhållningssätt

  • Hur talar vi om och till barn? Finns det tilltalssätt som är mindre bra?
  • Pratar vi ofta över barnens huvud?
  • Finns det uttryck som vi använder ofta och behöver konkretisera? Ta till exempel ett uttryck som ”Vi ser alla barn”. Vad betyder det?
  • Hur ser vi alla barn? När kan vi göra det?
  • En vid syn på hur barn bör vara förebygger risken för kränkande behandling. Har vi föreställningar om det ”normala barnet” på vår förskola? Kan vi öppna upp för att ifrågasätta de här föreställningarna?
  • Vilka i vår barngrupp får många respektive få frågor? Vilka får chans till samtal och uppmärksamhet?

Inflytande och demokrati

  • Utgå från målet att ni vill skapa positiva möten och god stämning i barngruppen. Brainstorma och försök komma på så många olika sätt som möjligt som ni kan använda för att nå dit. Vad har just vi för verktyg att jobba med?
  • Vad är en rättvis förskola? Vilka barn gynnas eller missgynnas i olika situationer?
  • Hur kan vi öka barnens inflytande? Kan de bestämma mer över sin vardag? Kan de påverka förskolans långsiktiga mål?
  • Vad är ett demokratiskt förhållningssätt? Hur realiserar vi det läroplanen säger om demokrati?
  • Vad vet ni om er likabehandlingsplan? Var finns den? Är den ett så kallat levande dokument? Känner föräldrarna till den? Kan ni förankra den ytterligare i er verksamhet, och i så fall hur?

Fysisk miljö på förskolan

  • Erbjuder vi en trygg miljö? Varför, varför inte? Vad kan vi göra annorlunda? Hur kan vi jobba med förändring av miljön om vi har begränsade resurser?
  • Får barnen chans att ta eget ansvar i vår miljö?
  • Finns det rum där många barn kan vistas efter olika behov?
  • Kan vi skapa miljöer som främjar barns känsla av inkludering, samhörighet och solidaritet? Hur kan miljön sända signaler som tar tillvara på samtliga barns individuella förmågor och kunskaper? Hur kan miljön synliggöra alla barn som kompetenta?
  • Hur kan vi se till att böckerna på vår förskola visar en mängd olika egenskaper, uttryck, åldrar, familjeformer, utseenden, etniciteter och funktionsförutsättningar som barnen kan identifiera sig med?

Lek, vänskap och empati

  • Hur kan vi se till att alla barn får tillgång till alla aktiviteter och lekar? Finns det något vi gör som bara passar vissa barn?
  • Var riktar vi blicken vid en konfliktsituation? Fokuserar vi på de aktuella barnen, på det som hänt, på framtiden eller på kontexten? Kanske en kombination av olika saker?
  • Hur mycket kunskap har vi om barngruppens lek? Vet vi om barnen leker, vad de leker och hur de leker? Hur kan vi ta reda på mer om barnens lek?
  • Finns det hierarkiska strukturer i vår barngrupp? Vad lär sig barnen vid hierarki? Vilken uppfattning får de av sig själva och andra? Är det något vi behöver jobba för att förändra?
  • Hur stimulerar vi empati mellan barnen? Kan vi ge alla barn möjlighet att känna att de tycker om andra och själva är omtyckta?

Case

1.

Du som pedagog på förskolan har uppmärksammat att Saga 4 år sällan får vara med i leken. När Saga frågar de andra barnen får hon ofta svaret ”Vi har redan börjat leka” eller ”Vi vill leka själva”. Du tar upp detta i ert arbetslag för du anser att detta är en kränkning.

  • Vad tänker ni kring denna situation?
  • Ska det göras en anmälan om kränkande behandling?
  • Hur går ni vidare med detta?
  • Hur pratar ni med Saga om detta?

2.

Tre olika situationer som kan ske på förskolan:

– Sixten slår Adrian med en bil i huvudet.
– Maja får inte vara med i leken.
– En personal blir irriterad när en 5-åring inte kan ta på sig kläderna själv, säger ”Du är ju ingen bäbis, eller?”

  • När ska det göras en anmälan om kränkande behandling?

3.

En vårdnadshavare kontaktar er på förskolan och berättar att hens son, August 3,5 år, är rädd för att komma till förskolan. August har berättat hemma att två äldre barn ofta knuffas, retas och tar August grejer när de vuxna inte ser. August säger att detta sker nästan dagligen och han vill därför inte gå till förskolan längre.

  • Vad tänker ni kring denna situation?
  • Ska det göras en kränkningsanmälan?
  • Hur går ni vidare?
  • Hur pratar ni med August om detta och vad säger ni till vårdnadshavaren?

4.

Under uteleken börjar två nyanlända barn i barngruppen brottas med varandra. En pedagog går emellan och förklarar för barnen att ”här i Sverige slåss vi inte” och att de måste vara snälla mot varandra. Senare i veckan förs ett samtal i personalrummet om ett av de nyanlända barnen i gruppen och en av pedagogerna konstaterar: ”Tänk vad lätt Fadi kommer in i barngruppen, fast han kommer från ett annat land”.

  • Hur ser ni på exemplet?

5.

När flickorna på förskolan är smutsiga efter utevistelse så får de ofta kommentarer om detta från pedagogerna. ”Oj oj oj, så lerigt! Den här får vi hänga in i torkskåpet”. Pojkarna får inga sådana kommentarer.

  • Vad tänker ni kring detta?

6.

På förskolan jobbar ni just nu med barnens hemmiljö och närmiljö. Vårdnadshavare får följande information:

”I eftermiddag får ni med en surfplatta hem. Ni ska tillsammans med barnet (3 år) fotografera barnets hemmiljö. Barnets rum, vad barnet leker med osv.”

Pedagogerna berättar vidare att de sedan kommer gå förbi barnens boende så de kan visa upp vart de bor.

Ett barn bor på landet och pedagogerna säger till hens vårdnadshavare att gärna ta ett kort på huset eftersom de inte kommer kunna gå förbi deras hus.

Denna familj bor i ett mindre hus på landet (3 rum och kök) med två barn, 2 och 3 år. Barnen har inte egna rum utan har sina leksaker i vardagsrummet. En av vårdnadshavarna tycker uppgiften känns jobbig och är rädd för vad barnet ska möta för reaktioner av att till exempel inte ha ett eget rum.

  • Vad tänker ni om uppgiften?
  • Vad är syftet med uppgiften?
  • Hade förskolan kunnat göra på ett annat sätt?
  • Hur skapar ni inkludering på förskolan?

7.

Ni får kännedom om att ett barn på förskolan har berättat hemma att en kompis ofta säger att hen är ful. De är kompisar och leker mycket på förskolan.

  • Hur bemöter ni föräldrarna i detta?
  • Hur jobbar ni vidare på förskolan för att hjälpa barnen?

8.

Ett barn, 1,5 år, har upprepade gånger blivit biten av ett annat barn i samma ålder. Barnet som blir bitet visar rädsla och gråter när hen ser det andra barnet. Vårdnadshavarna informerar pedagogerna om att barnet gråter redan när de är på väg till förskolan. Tidigare har barnet varit glad när de går till förskolan.

  • Hur bemöter ni föräldrarna i detta?
  • Hur jobbar ni vidare på förskolan för att hjälpa barnen?

9.

Ett barn visar med sitt kroppsspråk att hen behöver gå på toaletten. Pedagogen säger till barnet att gå och kissa. Barnet vill inte varav pedagogen tar barnet i armen och leder det till toaletten. Barnet protesterar och gråter.

En vikarie går förbi och hör barnet gråta högt. Barnet berättar hemma att hen inte vill gå på toaletten på förskolan och föräldrarna undrar vad som hänt.

  • Hur bemöter ni föräldrarna i detta?
  • Hur jobbar ni vidare på förskolan för att hjälpa barnen?