Kunskapsbanken för föräldrar och närstående

Jag vill lära mig mer om mobbning

Mobbning är när någon blir utsatt för upprepade kränkningar av en eller flera personer över tid. Mobbning är ett komplext fenomen och det går inte helt att säga varför ett barn mobbar ett annat barn. Men hur vanligt är det egentligen med mobbning och går det att stoppa? Här ger vi dig fakta och kunskap kring mobbning.

Se den här sidan för barn och unga

Hur många elever har blivit utsatta för mobbning av andra elever det senaste året?

Källa: Friendsrapporten 2021

i åk 3-6

i åk 6-9

Vad är mobbning?

Mobbning är när någon blir utsatt för upprepade kränkningar av en eller flera personer över tid. Den som är mobbad kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara sig. Den mobbade har tolkningsföreträde. Den som har utsatt behöver inte haft för avsikt att mobba, det är konsekvenserna för den utsatte som avgör.

Vad är en kränkning?

Friends definition av en kränkning är att en person säger eller gör något mot någon annan så att den känner sig sårad, ledsen och mindre värd. En kränkning sker vid ett tillfälle medan mobbning sker vid upprepade tillfällen.

Det är alltid den som blir utsatt som avgör om det är en kränkning eller inte. Allt från skojbråk, jargong och skämt kan vara kränkningar. En lärare i skolan kan därför inte säga: ”Men vi vet ju hur barn är” eller ”Pojkar är pojkar.”

Här berättar Calle, som är utbildningschef på Friends, om vad mobbning och kränkningar är. Han ger också exempel på hur mobbning kan ta sig uttryck.

Mobbningsbegreppet och lagstiftningen

Mobbningsbegreppet förekommer inte i lagstiftningen, där används i stället kränkande behandling och trakasserier. Friends använder mobbningsbegreppet som komplement till begreppen kränkningar, trakasserier och diskriminering, eftersom mobbningsbegreppet synliggör att det finns ett mönster i de kränkningar som barnet utsätts för. Det belyser att kränkningarna sker upprepade gånger och över tid.

  • Skollagen använder begreppet kränkande behandling.
    Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet (Skollagen)
  • I diskrimineringslagen används begreppet trakasserier. Trakasserier är kränkningar som har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
    Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (Diskrimineringslagen)

Det kan vara svårt att veta vad skillnaden är mellan begreppen kränkningar, trakasserier och diskriminering. För det utsatta barnet spelar det ingen roll, för hen är det viktigast att utsattheten upphör. Men för att hjälpa ditt barn kan det vara bra att känna till innebörden i de olika begreppen.

Här berättar Calle, som är utbildningschef på Friends, om vad mobbning och kränkningar är. Han ger också exempel på hur mobbning kan ta sig uttryck.

Vilka av dessa situationer kan vara en kränkning?

Vilka av dessa situationer kan vara en kränkning?

Här ser du rätt svar med en grön bock. Alla dessa situationer är exempel på kränkningar.

Vilka av dessa situationer kan vara en kränkning?

Här ser du rätt svar med en grön bock. Alla dessa situationer är exempel på kränkningar.

  • Någon himlar med ögonen när ditt barn säger något i klassrummet och ditt barn tar illa vid sig

  • Någon kallar ditt barn för ”tjockis” och ditt barn känner sig ledsen

  • Alla i klassen förutom ditt barn blir inbjudna till klassens Snapchat-grupp och ditt barn känner sig utanför

Vilka olika typer av mobbning och kränkningar finns det?

Mobbning kan vara fysisk, verbal, psykisk eller relationell. Den kan också vara baserad på någons identitet, exempelvis vara rasistisk, sexistisk, funkofobisk eller homofobisk. Barn kan bli utsatta för flera olika typer av våld eller kränkningar, till exempel misshandel, uteslutning och elaka kommentarer. Mobbning kan ske på olika platser i förskolan eller skolan, på fritiden, på nätet, på träningen eller hemma.

Exempel på olika typer av mobbning och kränkningar

  • Psykiskt eller relationellt: Utfrysning och subtila metoder som miner, gester, ignorering, undvikande, suckar och blickar, utfrysning från grupper på sociala medier.
  • Verbalt: Elaka ord, skvaller, rykten, förtal och överdrifter, hårda och elaka ord som någon säger eller exempelvis skriver i en chatt.
  • Fysiskt: Slag, sparkar, knuffar, sabotage och förföljelse. Det kan också vara att någon exempelvis loggar in på en annan persons konto och lägger upp bilder mot den personens vilja.

Här kan du läsa mer om kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.

Roller i en mobbningssituation

I en mobbningssituation finns det många olika roller. Förutom den som är utsatt och den eller de som utsätter kan det också finnas den som både är utsatt och utsätter samt åskådare. I många fall är rollerna inte statiska över tid, utan de kan skifta mellan att exempelvis vara utsatt eller åskådare.

Hur många har blivit utsatta för kränkningar av en annan elev?

Källa: Friendsrapporten 2021

i åk 3-6 svarar att de blivit utsatta för
kränkningar av en annan elev

i åk 6-9 svarar att de blivit utsatta för
kränkningar av en annan elev

Hur påverkar mobbning?

Varje år blir cirka 60 000 barn utsatta för mobbning. Mobbning påverkar på många olika sätt, både på kort och lång sikt.

Här är några exempel:

Mobbning påverkar barn och ungas relationer, både till jämnåriga och till vuxna. Det är vanligt att barn och unga som blir utsatta för mobbning får skamkänslor som vidare gör det svårt att etablera och upprätthålla sociala band till andra människor. Barn som utsätts för mobbning har färre vänner, är mer ensamma och känner mindre tillit till vuxna i skolan.

Ett barns känsla av sammanhang (KASAM) försämras vid mobbning. KASAM består av tre delar; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Mobbning försämrar känslan av sammanhang både på kort och lång sikt. Det kan bland annat innebära att det är svårt att förstå, hantera och kontrollera saker som sker i omgivningen och det kan vara svårt att skapa mening i sin tillvaro.

Ensamhet i skolan ökar risken för icke godkända betyg. Barn som uppger att de är ensamma i skolan löper tre gånger högre risk att få icke godkänt det läsåret, jämfört med barn som har någon vän att vara med.

Barn och unga som är utsatta för mobbning känner sig ofta oroliga, deprimerade, nedstämda, har ofta ångest, dålig självkänsla och saknar många gånger tillit till sin omgivning. Även om självmord, suicidtankar och suicidförsök är komplext och sällan har en enda orsak, så vet vi att det finns starka samband mellan utsatthet för mobbning, suicidtankar och självmord.

Mobbning uppvisar samband med annat våld, och många former av våld är sammanlänkade med varandra. Exempelvis finns det en koppling mellan mobbning och sexuellt våld – pojkar som mobbar och använder homofoba glåpord i den yngre skolåldern är mer benägna att utsatta tjejer för sexuella trakasserier när de blir äldre. Ett annat exempel är att vissa barn som är utsatta för mobbning riskerar att bli aggressiva och våldsamma i relation till andra barn.

Att förebygga mobbning och främja trygghet, jämlikhet och inkludering kan innebära att vi minskar många andra problem på samma gång.

Varför uppstår mobbning?

Det finns tyvärr inget enkelt svar på varför mobbning uppstår. Varje situation är unik och det är viktigt att se situationen utifrån olika perspektiv. För att förstå de bakomliggande orsakerna till att mobbning uppstår är det viktigt att titta på varje enskild händelse och försöka förstå de sammanhang där mobbning sker.

Det kan handla om inblandade individer, gruppen, miljön i hemmet, klimatet och kulturen på skolan/förskolan eller normer i samhället. Men i grund och botten handlar mobbning om relationer och maktobalanser i relationer, oavsett i vilket forum eller i vilken miljö som mobbningen sker.

För att förstå varför mobbning sker så är det också viktigt att undersöka vad som ger status och makt samt vilka normer som riskerar att leda till att någon utsätts. Därför är det viktigt att arbeta för att alla ska känna sig inkluderade och respekterade, då minskar risken för att någon utsätts för mobbning.

Risk- och skyddsfaktorer

Det är inte slumpen som avgör när och hur mobbning uppstår utan det finns flera faktorer som påverkar detta. Ett sätt att undersöka hur olika faktorer inverkar på mobbning och kränkningar är så kallade risk- och skyddsfaktorer. En miljö med många skyddsfaktorer och få riskfaktorer ökar möjligheterna till ett tryggt sammanhang utan mobbning.

  • Riskfaktorer ökar risken för att mobbning ska uppstå och associeras med hög förekomst av mobbning.
  • Skyddsfaktorer buffrar eller skyddar mot utsatthet och associeras med låg förekomst av mobbning.

Exempel

Ett positivt skolklimat kan fungera som en buffert för kompisars dåliga inflytande eller för föräldrar som brister i förmågan att ta hand om sina barn.

Går det att helt stoppa mobbning?

Här ser du vad andra har svarat på den här frågan.

Ja, det tror jag
Nej, det tror jag inte
73%
27%

Barn som mobbar andra barn

Mobbning är ett komplext fenomen och det går inte helt att säga varför ett barn mobbar eller kränker ett annat barn. Hur ett barn möter sin omgivning beror dels på barnets egenskaper, värderingar och självkänsla. En riskfaktor för att utsätta andra för mobbning är att själv ha upplevt våld eller ha bevittnat våld mellan föräldrar.

Barn som mobbar andra kan ha hög social status i exempelvis skolan, men det finns något i deras beteende som gör att de ger sig på andra. Det kan handla om att de vill hävda sig gentemot andra barn. Det kan också vara ett sätt att försvara sig, då det inte är ovanligt att den som mobbar själv har varit eller är utsatt.

Grupptryck kan också vara en förklaring till varför mobbning sker. Ett barn kan mobba ett annat barn för att få status i gruppen eller vinna respekt hos sina kompisar. Det kan även handla om barn som inte fått sina behov tillgodosedda av vuxna och som söker uppmärksamhet, trygghet, kärlek och vänskap genom att utsätta andra för mobbning.

Ofta vet barn att mobbning är fel, men att mobba andra kan vara ett sätt att själv inte bli mobbad eller utstött.

Att stoppa mobbning

Under de senaste åren har tyvärr mobbningen ökat i Sverige. Friends är även smärtsamt medvetna om att vissa barn inte alls upplever att det går att stoppa mobbning. Men vi på Friends vet att det går att förebygga mobbning. Genom väl anpassade främjande, förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser kan mobbning minskas.

Friends gör inte anspråk på att veta hur varje enskilt mobbningsfall stoppas. Om den kunskapen fanns så skulle mobbning redan vara utrotad. Men det finns mycket forskning som visar vilka faktorer som är viktiga för en låg förekomst av mobbning. Där brukar varma och förtroendefulla relationer med vuxna vara en nyckelfaktor. Det finns också metoder som visat goda resultat som riktas mot den som utsätter andra för mobbning, bland annat kognitiv beteendeterapi med fokus att utveckla empati och problemlösningsförmåga.

Det finns inte en enda metod, eller ett arbetssätt, som fungerar för alla och överallt. Det hänger ihop med att mobbning beror på ett komplext samspel av orsaker på olika nivåer. Verksamheter som arbetar med och för barn behöver därför använda sig av ett systematiskt trygghetsarbete som avser en process med fyra steg: kartläggning, analys, åtgärder och uppföljning. På så sätt kan rätt åtgärder och insatser genomföras – och dessa kan se olika ut i olika verksamheter.

Ett sätt att arbeta för att minska mobbning är att utmana och förändra ojämlika och begränsande normer. I skolan kallas det för normkritisk pedagogik, men vi kan alla vara med och ifrågasätta och utmana normer. Nedan kan du läsa mer om normer.

Vad är normer?

Normer är osynliga regler, idéer och förväntningar som skapas utifrån föreställningar om vad som är ”normalt” och vad som är avvikande. Normer finns överallt. De talar om för oss vad vi ska tycka, hur vi ska se ut och hur vi ska vara i olika sammanhang. Det finns både positiva normer och begränsande normer.

  • Positiva normer: Stå i kö och komma i tid.
  • Begränsande normer: Vilken kroppsform som är den normala, vilka kläder som är ”inne” eller vilket land du kommer ifrån.

Att följa normen ger makt

Normer avgör vem som har makt. Att följa normen belönas ofta med att inkluderas och att inte utsättas för mobbning. Den som bryter en norm riskerar att bli behandlad annorlunda eller kränkas av personer i sin omgivning. Att avvika eller gå emot normen kan straffas genom exempelvis ifrågasättande, tystnad och våld.

Bli medveten om dina privilegier

Ju mer vår kropp, hudfärg, sexualitet eller kön passar in i den rådande normen, desto lättare är det att vara omedveten om att dessa normer existerar. Om vi tillhör normen kan det vara svårt att se hur andra begränsas av den, eftersom vi själva inte upplever detta. Därför är det viktigt att försöka påminna sig själv och andra om att synliggöra sina egna privilegier och att ibland lämna utrymme till andra.

Här är några tips på hur du kan se över vilka privilegier just du har, men också hur du kan använda dig av dem för att göra skillnad:

Lär dig mer om mobbning

framsidan av friends forskningsantologi om mobbning. illustrationer av en skolgård

Bok

Agera mera – en antologi om mobbning

Internationellt erkända forskare delar med sig av sina resultat och Friends barn- och ungdomsråd berättar om sina upplevelser av mobbning.

Film

Få koll på ditt barns rättigheter

Friends-ambassadören Zeina Mourtada, känd från Zeinas kitchen, vill tillsammans med Friends tipsa och ge råd om hur du som förälder kan prata med ditt barn om mobbning.

bild på fyra barn som sitter på golvet i en idrottssal

Rapport

Friendsrapporten 2021

Etnicitet är den vanligaste orsaken till trakasserier i skolan.

Behöver du stöd?

Vi hjälper dig som behöver råd och stöd kring frågor som bland annat rör utsatthet och mobbning.

Läs mer om råd och stöd