Kunskapsbanken

Vad är mobbning och kränkningar?​

Mobbning är när någon blir utsatt för upprepade kränkningar av en eller flera personer över tid. Här ger vi dig fakta kring mobbning, kränkningar, trakasserier och diskriminering.

Vad är mobbning?

Mobbning brukar definieras som ett beteende med avsikt att skada eller skapa obehag, som upprepas och sker över tid. Den som blir utsatt är i ett maktunderläge i relation till den eller de som utsätter.

Maktobalans i en mobbningssituation kan ta sig uttryck på olika sätt. Det kan handla om:

  • att de som utsätter är fler i antal
  • fysisk maktobalans – till exempel storlek, ålder och styrka
  • psykologisk maktobalans – till exempel självförtroende och verbala, sociala eller manipulativa färdigheter
  • social maktobalans – till exempel social status, antal vänner och grupptillhörighet.

Mobbningsbegreppet förekommer inte i lagstiftningen, där används i stället kränkande behandling och trakasserier. Innebörden av mobbning är ändå inkluderad i skollagen och diskrimineringslagen, eftersom mobbning handlar om att en elev utsätts för kränkande behandling eller trakasserier.

Hur många elever blir utsatta för mobbning?

Minst 140 000 barn och unga har varit utsatta för mobbning under de senaste månaderna. Det visar en Novus-undersökning från 2022 och elevstatistik från Skolverket, i ett samarbete mellan Friends och Örebro universitet.

Vad är en kränkning?

När vi på Friends pratar med barn och elever brukar vi förenkla och förklara att en kränkning är när en person säger eller gör något mot någon annan så att denne känner sig sårad, ledsen och mindre värd.

Skillnaden mellan en kränkning och mobbning är att en kränkning sker vid ett tillfälle medan mobbningen sker vid upprepade tillfällen.

Om någon upplever sig ha utsatts för en kränkning ska situationen utredas, även om andra uppfattat den som mindre allvarlig. Den som utsatt behöver inte ha avsett att kränka; det är konsekvenserna för den som har utsatts som avgör. Varken skojbråk, jargong eller skämt är därmed förmildrande omständigheter. En lärare i skolan kan därför inte säga: ”Men vi vet ju hur barn är” eller ”Pojkar är pojkar.”

Friends svarar: Vad är mobbning och kränkningar?

Här berättar Calle, som är utbildningschef på Friends, om vad mobbning och kränkningar är. Han ger också exempel på hur mobbning kan ta sig uttryck.

Vilka av dessa situationer kan vara en kränkning?

  • Någon himlar med ögonen när ditt barn säger något i klassrummet och ditt barn tar illa vid sig

  • Någon kallar ditt barn för ”tjockis” och ditt barn känner sig ledsen

  • Alla i klassen förutom ditt barn blir inbjudna till klassens Snapchat-grupp och ditt barn känner sig utanför

Här ser du rätt svar med en grön bock. Alla dessa situationer är exempel på kränkningar.

Här ser du rätt svar med en grön bock. Alla dessa situationer är exempel på kränkningar.

Vilka olika typer av mobbning och kränkningar finns det?

Mobbning kan vara fysisk, verbal, psykisk eller relationell. Den kan också vara baserad på någons identitet, exempelvis vara rasistisk, sexistisk, funkofobisk eller homofobisk. Barn kan bli utsatta för flera olika typer av våld eller kränkningar, till exempel misshandel, uteslutning och elaka kommentarer. Alla olika typer av mobbning kan ske på olika platser i förskolan eller skolan, på fritiden, på nätet, på träningen eller hemma.

Exempel på olika typer av mobbning och kränkningar

  • Psykiskt eller relationellt: Utfrysning och subtila metoder som miner, gester, ignorering, undvikande, suckar och blickar, utfrysning från grupper på sociala medier.
  • Verbalt: Elaka ord, skvaller, rykten, förtal och överdrifter, hårda och elaka ord som någon säger eller exempelvis skriver i en chatt.
  • Fysiskt: Slag, sparkar, knuffar, sabotage och förföljelse. Det kan också vara att någon exempelvis loggar in på en annan persons konto och lägger upp bilder mot den personens vilja.

Skillnaden mellan konflikt och kränkning

Det kan vara svårt att veta varför barnet är ledset. Om du känner oro för ditt barn kan du börja med att undersöka om det rör sig om en konflikt eller kränkning.

Konflikter i sig är inte skadliga, de kan hjälpa barns samarbetsförmåga att utvecklas. När barn får prata och diskutera med varandra tränas deras empati och förståelsen för att människor kan tycka och tänka olika.

Är det här en konflikt eller en kränkning?

Josef och Amina är inte överens på fotbollsplanen och börjar bråka om ifall bollen var ute eller inne. Amina blir sur och ledsen och går därifrån.

Det här är en konflikt. En konflikt kan vara när två barn tycker olika om en sak, exempelvis reglerna på fotbollsplanen. En kränkning är när ett barn säger eller gör något som leder till att det andra barnet känner sig ledsen, sårad och mindre värd. Exempelvis negativa kommentarer som handlar om utseende eller vilka intressen barnet har.

Utifrån det vi vet om den här situationen är det här en konflikt, men eftersom Amina blev ledsen behöver vuxna hjälpa Josef och Amina att lösa konflikten om de inte lyckas lösa det själva.

Det här är en konflikt. En konflikt kan vara när två barn tycker olika om en sak, exempelvis reglerna på fotbollsplanen. En kränkning är när ett barn säger eller gör något som leder till att det andra barnet känner sig ledsen, sårad och mindre värd. Exempelvis negativa kommentarer som handlar om utseende eller vilka intressen barnet har.

Utifrån det vi vet om den här situationen är det här en konflikt, men eftersom Amina blev ledsen behöver vuxna hjälpa Josef och Amina att lösa konflikten om de inte lyckas lösa det själva.

Roller i en mobbningssituation

I en mobbningssituation finns det många olika roller. Förutom den som är utsatt och den eller de som utsätter kan det också finnas den som både är utsatt och utsätter samt åskådare. I många fall är rollerna inte statiska över tid, utan de kan skifta mellan att exempelvis vara utsatt eller åskådare.

Kränkande behandling, trakasserier och diskriminering

Det kan vara svårt att veta vad skillnaden är mellan begreppen kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. För det utsatta barnet spelar det ingen roll, för hen är det viktigast att utsattheten upphör. Men för att hjälpa ditt barn kan det vara bra att känna till innebörden i de olika begreppen.

Kränkande behandling

Skollagen och läroplanerna använder begreppet kränkande behandling. Det är kränkningar som inte har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling kan exempelvis vara kopplat till fritidsintressen, kroppsform, musikstil, klädstil socioekonomisk status med mera. Det kan också vara att en elev kallar en annan elev för ”dum” eller ”idiot”.

Diskriminering

Enligt diskrimineringslagen är diskriminering när en person blir sämre behandlad eller utsatt för en kränkning och det finns ett samband med en diskrimineringsgrund.

I Sverige finns det sju diskrimineringsgrunder:

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Sexuell läggning
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Ålder

Diskrimineringsgrunderna är framtagna för att skydda särskilt utsatta grupper och synliggöra det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i det svenska samhället.

Elever kan inte diskriminera varandra, då används i stället begreppet trakasserier. Men när en elev blir sämre behandlad än andra elever av en vuxen i skolan eller av skolan som institution, och det har ett samband med en eller flera diskrimineringsgrunder, då är det diskriminering.

Exempel på diskriminering

  • En elevs modersmål påverkar betyget i ämnet svenska negativt (etnicitet)
  • Skolan bestämmer att endast tjejer får vara lucia (kön)
  • En lärare hånar en elev för att hen bär hijab (religion)

Trakasserier

Kränkningar som har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas för trakasserier och definieras i diskrimineringslagen.

Exempel på situationer som kan vara trakasserier

  • En elev säger ”Hora” till en tjej (kön)
  • En elev säger ”Bisexuella är veliga och borde bestämma sig” (sexuell läggning)
  • En elev säger ”Ditt CP-barn” (funktionsnedsättning)

Quiz om olika former av kränkningar

Har du koll på skillnaden mellan kränkande behandling, trakasserier och diskriminering nu? Här kan du testa dig själv med tre frågor.

Fråga 1 - Kränkande behandling eller trakasserier?

Ett barn pratar högljutt och nedsättande om romer. Tanja 12 år, som är rom, hör och tar illa vid sig. Är detta ett exempel på…

Det stämmer. Situationen är en form av trakasserier. I den här situationen har kränkningen koppling till Tanjas etniska tillhörighet, som är en diskrimineringsgrund.

Det stämmer inte. Vid kränkande behandling saknas en koppling till en diskrimineringsgrund. I den här situationen har kränkningen koppling till Tanjas etniska tillhörighet, som är en diskrimineringsgrund.

Fråga 2 - Kränkande behandling eller diskriminering?

Ivan, som är överviktig, känner sig utpekad och blir ledsen när han i skolmatsalen får höra av en lärare att han kanske borde tänka på sin vikt och ta mindre portioner. Är detta ett exempel på…

Det stämmer. Situationen är en form av kränkande behandling. Ivan får sin värdighet kränkt, men händelsen har inte samband med någon diskrimineringsgrund.

Det stämmer inte. Ivan får sin värdighet kränkt, men händelsen har inte samband med någon diskrimineringsgrund.

Fråga 3 - Trakasserier eller diskriminering?

Julian får inte ställa upp i omröstningen om vem som ska vara skolans Lucia, eftersom han är pojke. Är detta ett exempel på…

Det stämmer. Situationen är en form av diskriminering. Julian missgynnas jämfört med andra elever kopplat till diskrimineringsgrunden kön.

Det stämmer inte. Julian missgynnas av skolan kopplat till diskrimineringsgrunden kön.

Hit kan du vända dig

För det utsatta barnet spelar det ingen roll om det är kränkande behandling eller trakasserier, för hen är det viktigast att utsattheten upphör. Om ditt barn är utsatt ska du alltid kontakta förskolan eller skolan. Om kränkningarna inte upphör kan du kontakta huvudmannen och i nästa steg kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller Barn- och elevombudet (BEO). Det är nu det blir viktigt om det handlar om kränkande behandling eller trakasserier.

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Vänd dig till DO om ditt barn blivit utsatt för diskriminering eller trakasserier kopplat till någon av diskrimineringsgrunderna.

www.do.se/diskriminering

Barn- och elevombudet (BEO)

Vänd dig till BEO om ditt barn blivit utsatt för mobbning eller kränkande behandling i förskolan eller skolan.

www.beo.skolinspektionen.se/lamna-uppgifter