Kunskapsbanken
Mobbning i skolan
Vad är mobbning och varför uppstår mobbning? Mobbning är när någon blir utsatt för upprepade kränkningar av en eller flera personer över tid. Mobbning är ett komplext fenomen och det finns många förklaringar till varför ett barn mobbar ett annat barn. Men hur vanligt är det egentligen och hur kan det stoppas? Här ger vi dig fakta och kunskap kring mobbning.
Hitta på sidan
Hur många elever blir utsatta för mobbning?
Minst 140 000 barn och unga har varit utsatta för mobbning under de senaste månaderna. Det visar en Novus-undersökning från 2022 och elevstatistik från Skolverket, i ett samarbete mellan Friends och Örebro universitet.
Sverige har gått från att ha varit ett föregångsland, till att i allt högre grad misslyckas under de senare åren – inte bara med att skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer, utan även med att skydda skolbarn mot nätmobbning och trakasserier i digitala miljöer.
I rapporten Mobbningens förekomst kan du läsa mer om Novus-undersökningen och Friends rekommendationer för att vända den negativa trenden med ökad mobbning.
Vad är mobbning?
Mobbning brukar definieras som ett beteende med avsikt att skada eller skapa obehag, som upprepas och sker över tid. Den som blir utsatt är i ett maktunderläge i relation till den eller de som utsätter.
Maktobalans i en mobbningssituation kan ta sig uttryck på olika sätt. Det kan handla om:
- att de som utsätter är fler i antal
- fysisk maktobalans – till exempel storlek, ålder och styrka
- psykologisk maktobalans – till exempel självförtroende och verbala, sociala eller manipulativa färdigheter
- social maktobalans – till exempel social status, antal vänner och grupptillhörighet
Det pågår diskussioner bland forskare kring just avsiktskriteriet. Det är inte alltid självklart för elever och skolpersonal var gränsen går mellan att skoja och att med avsikt göra en annan person illa. Även kravet på upprepning, och hur många incidenter som krävs för att det ska vara tal om upprepning, är något som diskuteras.
Utifrån dessa diskussioner om tolkningssvårigheter är det viktigt att ni på skolan kontinuerligt diskuterar vad mobbning innebär, hur olika typer av mobbning kan se ut och vad som menas med kränkande behandling. Kom dock ihåg att allt detta spelar mindre roll för den utsatta eleven, för hen är det viktigast att utsattheten upphör.
Friends svarar: Vad är mobbning?
Här berättar Calle, som är utbildningschef på Friends, om vad mobbning och kränkningar är. Han ger också exempel på hur mobbning kan ta sig uttryck. Den här filmen kan du använda för att förklara vad mobbning och kränkningar är för dina elever.
Mobbningsbegreppet och lagstiftningen
Mobbningsbegreppet förekommer inte i lagstiftningen, där används i stället kränkande behandling och trakasserier. Innebörden av mobbning är ändå inkluderad i skollagen och diskrimineringslagen, eftersom mobbning handlar om att en elev utsätts för kränkande behandling eller trakasserier.
- Skollagen använder begreppet kränkande behandling.Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
(Skollagen) - I diskrimineringslagen används begreppet trakasserier. Trakasserier är kränkningar som har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
(Diskrimineringslagen)
Utifrån svensk lagstiftning kan alltså mobbning definieras som upprepade kränkningar.
Läs mer om skillnaden mellan kränkande behandling, trakasserier och diskriminering
Vilka olika typer av mobbning och kränkningar finns det?
Det finns olika typer av mobbning – fysisk mobbning, verbal mobbning, psykisk mobbning eller relationell mobbning. Den kan också vara baserad på någons identitet, exempelvis vara rasistisk, sexistisk, funkofobisk eller homofobisk. Barn kan bli utsatta för flera olika typer av våld eller kränkningar, till exempel misshandel, uteslutning och elaka kommentarer. Alla olika typer av mobbning kan ske på olika platser i förskolan eller skolan, på fritiden, på nätet, på träningen eller hemma.
Exempel på olika typer av mobbning och kränkningar
- Psykiskt eller relationellt: Utfrysning och subtila metoder som miner, gester, ignorering, undvikande, suckar och blickar, utfrysning från grupper på sociala medier.
- Verbalt: Elaka ord, skvaller, rykten, förtal och överdrifter, hårda och elaka ord som någon säger eller exempelvis skriver i en chatt.
- Fysiskt: Slag, sparkar, knuffar, sabotage och förföljelse.
Identitetsbaserad mobbning
Det är vanligt att barn och unga utsätts för mobbning riktat mot en eller flera delar av sin identitet, exempelvis sin etnicitet, sexuella läggning, ålder, funktion eller utseende. Det är vad som kallas för identitetsbaserad mobbning (“identity-based bullying”). Vilka faktorer som är vanligast att mobbningen riktas mot kan variera mellan kultur och kontext. Ofta handlar det om en del av identiteten som är utanför normen, exempelvis att vara icke-vit, bisexuell, ha flyktingbakgrund eller vara överviktig.
Identitetsbaserad mobbning innebär dels att vissa personer har högre risk att utsättas för mobbning. Men det innebär även att konsekvenserna av mobbningen kan bli värre. Utsätts ett barn baserat på en del av sin identitet finns det stor risk att barnet utvecklar en negativ syn på sig själv, som internaliseras och finns kvar långt efter att mobbningen har upphört.
Roller i en mobbningssituation
I en mobbningssituation finns det många olika roller. Förutom den som är utsatt och den eller de som utsätter kan det också finnas den som både är utsatt och utsätter samt åskådare. I många fall är rollerna inte statiska över tid, utan de kan skifta mellan vem som exempelvis är utsatt eller åskådare.
Konsekvenser av mobbning
Varje år blir cirka 140 000 barn utsatta för olika typer av mobbning. Mobbning påverkar på många olika sätt, både på kort och lång sikt. Här är några exempel:
Relationer
Mobbning påverkar barn och ungas relationer, både till jämnåriga och till vuxna. Det är vanligt att barn och unga som blir utsatta för mobbning får skamkänslor som vidare gör det svårt att etablera och upprätthålla sociala band till andra människor. Barn som utsätts för mobbning ofta har färre vänner, är mer ensamma och känner mindre tillit till vuxna i skolan.
Försämrar känslan av sammanhang
Ett barns känsla av sammanhang (KASAM) försämras vid mobbning. KASAM består av tre delar; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Mobbning försämrar känslan av sammanhang både på kort och lång sikt. Det kan bland annat innebära att det är svårt att förstå, hantera och kontrollera saker som sker i omgivningen och det kan vara svårt att skapa mening i sin tillvaro.
Påverkar betygen
Mobbning och ensamhet får negativa konsekvenser för barns utbildning. I en svensk studie framkom att ensamhet i skolan ökar risken för icke godkända betyg. Barn som uppger att de är ensamma i skolan löper tre gånger högre risk att få icke godkänt det läsåret, jämfört med barn som har någon vän att vara med.
Studien visade också att risken för underkänt betyg var 1,75 gånger högre för elever som utsatts för mobbning i förhållande till icke utsatta elever. Var femte elev som var utsatt för mobbning hade underkända betyg i jämförelse med 12,8% av hela elevgruppen.
Psykisk ohälsa
Barn och unga som är utsatta för mobbning känner sig ofta oroliga, deprimerade, nedstämda, har ofta ångest, dålig självkänsla och saknar många gånger tillit till sin omgivning. Även om självmord, suicidtankar och suicidförsök är komplext och sällan har en enda orsak, så vet vi att det finns starka samband mellan utsatthet för mobbning, suicidtankar och självmord.
Samband med annat våld
Mobbning uppvisar samband med annat våld, och många former av våld är sammanlänkade med varandra. Exempelvis finns det en koppling mellan mobbning och sexuellt våld – pojkar som mobbar och använder homofoba glåpord i den yngre skolåldern är mer benägna att utsatta tjejer för sexuella trakasserier när de blir äldre. Ett annat exempel är att vissa barn som är utsatta för mobbning riskerar att bli aggressiva och våldsamma i relation till andra barn.
Att förebygga mobbning och främja trygghet, jämlikhet och inkludering kan innebära att vi minskar många andra problem på samma gång.
Varför uppstår mobbning?
Det finns inget enkelt svar på varför mobbning uppstår. Mobbning är ett komplext fenomen och det finns flera förklaringar till varför en elev mobbar eller kränker en annan elev. Det kan handla om inblandade individer, gruppen, miljön i hemmet, klimatet och kulturen på skolan eller normer i samhället. Men i grund och botten handlar mobbning om relationer och maktobalanser i relationer, oavsett i vilket forum eller i vilken miljö som mobbningen sker.
Hur en elev möter sin omgivning beror dels på elevens egenskaper, värderingar och självkänsla. Elever som mobbar andra kan ha hög social status i skolan, men kan utsätta andra för att hävda sig gentemot andra elever och för att behålla sin sociala status. Det kan också vara ett sätt att försvara sig, då det inte är ovanligt att den som mobbar själv har varit eller är utsatt.
Grupptryck kan också vara en förklaring till varför mobbning sker. En elev kan mobba en annan elev för att få status i gruppen eller vinna respekt hos sina kompisar. Det kan även handla om elever som inte fått sina behov tillgodosedda av vuxna och som söker uppmärksamhet, trygghet, kärlek och vänskap genom att utsätta andra för mobbning.
Ofta vet elever att mobbning är fel, men att mobba andra kan vara ett sätt att själv inte bli mobbad eller utstött.
Risk- och skyddsfaktorer
Det är inte slumpen som avgör när och hur mobbning uppstår utan det finns flera faktorer som påverkar detta. Ett sätt att undersöka hur olika faktorer inverkar på mobbning och kränkningar är så kallade risk- och skyddsfaktorer. En miljö med många skyddsfaktorer och få riskfaktorer ökar möjligheterna till ett tryggt sammanhang utan mobbning.
- Riskfaktorer ökar risken för att mobbning ska uppstå och associeras med hög förekomst av mobbning.
- Skyddsfaktorer buffrar eller skyddar mot utsatthet och associeras med låg förekomst av mobbning.
Exempel:
Ett positivt skolklimat kan fungera som en buffert för kompisars dåliga inflytande eller för föräldrar som brister i förmågan att ta hand om sina barn.
En riskfaktor för att utsätta andra för mobbning är att själv ha upplevt våld eller ha bevittnat våld mellan föräldrar.
Går det att helt stoppa mobbning?
Här ser du vad andra har svarat på den här frågan.
Att förebygga och stoppa mobbning
Under de senaste åren har mobbningen tyvärr ökat i Sverige. Friends är även smärtsamt medvetna om att vissa barn inte alls upplever att det går att stoppa mobbning. Men forskning har identifierat ett antal effektiva insatser som är viktiga för en låg förekomst av mobbning. Några av de viktigaste insatserna är att hela skolan är med i arbetet för att förebygga mobbning, samt att vuxna i skolan skapar tillitsfulla relationer till eleverna.
Läs mer om effektiva insatser för att förebygga och minska mobbning.
Källor
- Mobbningens förekomst, Friends, 2022
- Skapa trygghet för lärande – om skolans arbete mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling, Skolverket, 2022
- Godkänd eller icke godkänd?, Johansson B, Flygare E, Hellfeldt K., 2017
- Bullying/peer victimization among marginalized youth, Dorothy L Espelage, WABF 2021
- Handbook of Classroom Management, Edward J. Sabornie, Dorothy L. Espelage, 2022
- Långvarig utsatthet drabbar hårt, Flygare & Johansson, 2013
- Consequences of bullying victimization in childhood and adolescence: A systematic review and meta-analysis, Moore et al, 2017
- Connecting the Dots: An Overview of the Links Among Multiple Forms of Violence is a publication of the Centers for Disease Control and Prevention and Prevention Institute, Wilkins et al, 2014