Start Kunskapsbanken Skolpersonal Vad funkar för att minska mobbning i skolan?

Kunskapsbanken

Vad funkar för att minska mobbning i skolan?

Forskning visar att det finns insatser som minskar mobbning i skolan. Vissa saker kan du som skolpersonal göra själv, andra behöver vi göra tillsammans – som skola och som samhälle.

Illustration: en dator och ett förstoringsglas

Hitta på sidan

Evidensbaserat arbete mot mobbning

Att arbeta evidensbaserat mot mobbning kräver att skolan och skolans personal adresserar mobbningsfrågan med ett vetenskapligt förhållningssätt. Det innebär att ni kritiskt behöver reflektera över tillvägagångssätt för att arbeta mot mobbning, och veta om dessa vilar på vetenskaplig grund eller på beprövad erfarenhet. På den här sidan kan du som arbetar i skolan ta del av vad mobbningsforskningen säger. I kunskapsbanken hittar du övningar för att underlätta kopplingen mellan forskning och praktik. Du kan alltid höra av dig till Friends för ytterligare stöd i arbetet mot mobbning.

Illustration av den social-ekologiska modellen

Social-ekologiskt perspektiv

Inom den internationella mobbningsforskningen gällande barn och unga har det socialekologiska teoretiska perspektivet stark ställning. Det utgör också grunden för Friends arbete och hur vi ser på kränkningar och mobbning. Det innebär bland annat att inte ensidigt lägga ansvar eller skuld på den som utsätter eller den som är utsatt. Den social-ekologiska modellen omfamnar samspelet mellan individ och kontext. Att bara se till individuella faktorer (till exempel eleven eller hens familj), som orsak till kränkningar, förminskar komplexiteten och får till följd att kontextuella faktorer som skolklimat, klasskamrater, skolregler och normer förminskas. Vi behöver ta hänsyn till alla faktorer för att framgångsrikt minska mobbning.

Den social-ekologiska modellen är användbar både för att förstå och förhindra mobbning. Vi använder oss av en modell med fyra nivåer – individ (gul), relation (grön), närmiljö (lila) och samhälle (blå). Illustrationen visar det komplexa samspelet mellan faktorer på de olika nivåerna, som både ökar risken för mobbning, och skyddar mot mobbning.

Ringarna i modellen illustrerar att faktorer på en nivå påverkar faktorer på andra nivåer. Våld i hemmet eller grannskapet påverkar förekomsten av mobbning i skolan. Lärares positiva förväntningar på barn påverkar barns studieresultat. Bra sociala färdigheter formas av relationer till kompisar, föräldrar och skolpersonal. Allt är sammanvävt i barns och ungas sociala ekologi, och uppväxtmiljö. För att förhindra mobbning behöver främjande och förebyggande insatser adressera flera nivåer i den sociala ekologin.

Läs mer om risk- och skyddsfaktorer på varje nivå

På individnivå är till exempel bra studieresultat en skyddsfaktor mot mobbning, medan sämre studieresultat innebär ökad risk för att bli utsatt för mobbning. Goda sociala färdigheter är en skyddsfaktor, medan bristande social kompetens är en risk både för att utsätta andra, och bli utsatt för mobbning. Ett sätt att arbeta främjande och förebyggande i skolan är därför att stärka elevers studieteknik, så att de kan nå bättre studieresultat och träna sociala färdigheter.

På relationsnivå är positivt föräldraskap, stöd från lärare och att ha kompisar som tycker mobbning är fel, exempel på skyddsfaktorer. Exempel på riskfaktorer är negativt föräldraskap, att uppleva våld hemma och att ha kompisar som ofta mobbar andra. Ett sätt att arbeta främjande och förebyggande i skolan är att ge stöd till föräldrar i deras föräldraskap, skapa bra förutsättningar för lärare att vara stöttande och att jobba med elevernas sociala relationer till varandra.

Den viktigaste skyddsfaktorn för skolan som närmiljö är ett positivt skolklimat. Ett sätt att jobba främjande och förebyggande blir då att erbjuda meningsfulla aktiviteter för eleverna, som gör att de trivs. Det är också viktigt att stärka elevernas delaktighet, inflytande och ägarskap över sin skolmiljö. Otrygga grannskap är en riskfaktor för mobbning i skolan. En förebyggande insats kan vara att öka tryggheten i bostadsområdet där skolan ligger. Ett sätt att göra det är i samverkan med till exempel kommunen, polisen och bostadsbolag.

På samhällsnivå är exempelvis sexistiska attityder, rasism eller negativa attityder mot hbtq+-personer en riskfaktor för mobbning. Förebyggande insatser är exempelvis ett normmedvetet arbete som utmanar begränsande normer relaterade till maskulinitet och femininitet, eller kunskap och utbildning om Sveriges koloniala historia.

Därför behövs förebyggande arbete mot mobbning

Fyra områden i arbetet mot mobbning

Idag ligger fokus i svenska skolor ofta på att stoppa den mobbning som pågår, och som kommit till skolans kännedom. Skollagen beskriver att skolan ska hantera kränkningar, men specificerar inte hur. Den internationella forskarkåren är dock enig om att det viktigaste arbetet mot mobbning är det som är främjande och förebyggande. Det arbetet behöver skolan göra hela tiden och det behöver involvera all personal. Nedan beskriver vi de fyra olika områden som en skola behöver arbeta med systematiskt och långsiktigt för att minska mobbning.

Främjande

Det främjande arbetet i skolan syftar till att skapa en positiv, hälsosam, trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla elever och all skolpersonal. En miljö som ger de bästa förutsättningarna för alla elever att lära och utvecklas. Främjande arbete kan beskrivas som ett stärkande arbete, vilket innebär att tonvikten läggs på hälsobringande faktorer, så kallade ”friskfaktorer”. Det främjande arbetet ska pågå hela tiden, utan att något särskilt har hänt. Det ska bedrivas långsiktigt och medvetet, och det gäller alla elever.

Främjande insatser kan till exempel vara att all skolpersonal får fortbildning om hbtq+-frågor för att erbjuda en (ännu mer) inkluderande skola. Det kan också handla om samtalsgrupper där eleverna har möjlighet att lyfta frågor om trygghet, normer och utanförskap.

Förebyggande

Det förebyggande arbetet i skolan handlar om att hitta och förhindra risker för kränkningar, mobbning och diskriminering, såväl som psykisk ohälsa och negativ utveckling. För att skapa ett väl fungerande och förebyggande arbete krävs kunskap om vad kränkningar är och hur de tar sig uttryck. Att kartlägga hur skolmiljön upplevs på just er skola är viktigt för att kunna arbeta förbyggande.

En förebyggande insats kan vara att ändra något i den fysiska miljön, eller öka vuxennärvaron utanför klassrummet, för att stärka tryggheten. Genom kartläggningar kan skolan till exempel få veta vilka platser i skolan som upplevs som otrygga, och satsa på att skapa bättre förutsättningar för trygghet där.

Upptäckande

Det är inte alltid vuxna ser den mobbning som elever utsätts för, och många elever berättar inte att de är utsatta. Därför är det viktigt att skolan kartlägger mobbning och kränkningar. Det upptäckande arbetet kan beskrivas som både en förutsättning och ett hjälpmedel för att kunna arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande.

Det upptäckande arbetet är kopplat till de tre övriga arbetssätten på flera sätt. Det är nära kopplat till det främjande arbetet med att skapa tillitsfulla relationer mellan barn och vuxna. Känner sig eleverna trygga och säkra på att bemötas med respekt, så vågar de berätta när något har hänt. Det kan kopplas till det förebyggande arbetet, eftersom det krävs kunskap om förhållandena i er skola för att upptäcka kränkningar. Det upptäckande arbetet kan även ses som en del av det åtgärdande arbetet, eftersom det kan bidra till att skolan får reda på vad som har hänt. Därefter kan skolan agera och säkerställa att det inte upprepas.

Kartläggning av mobbning i skolan kan ske både genom samtal och enkäter, gärna i kombination, för att få en så heltäckande lägesbild som möjligt.

Åtgärdande

Det åtgärdande arbetet syftar till att snabbt agera när fall av kränkningar kommer till skolans kännedom, och säkerställa att det inte händer igen. Inom mobbningsforskningen kallas dessa åtgärder, utförda av skolpersonal, för interventioner.

Centralt för det åtgärdande arbetet är ansvarsfördelning (vem som gör vad, och när) och att det finns rutiner för hur ett ärende ska utredas och rapporteras. Det är också viktigt att det finns kunskap och verktyg för hur ett ärende ska hanteras tillsammans med de inblandade, samt hur den som har blivit utsatt får stöd.

En åtgärdande insats kan vara att säga ifrån när en elev använder kränkande språkbruk, och ta det vidare i ett enskilt samtal.

Kunskapsöversikt för att minska mobbning

De effektiva insatserna vi beskriver nedan kommer från Skolverkets kunskapsöversikt Skapa trygghet för lärande – om skolans arbete mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling, som publicerades 2022. Den är skriven av tre forskare vid Linköpings universitet, och sammanfattar bästa tillgängliga kunskap för att skapa en trygg skola. Hela kunskapsöversikten finns att läsa på Skolverkets webbplats.

Effektiva insatser

Att stoppa mobbning kräver ett kontinuerligt arbete, och många olika insatser, från flera personer och på olika nivåer. Här hittar du information om effektiva insatser för att skapa en trygg skola, och förslag på hur du som arbetar i skolan kan använda dig av de effektiva insatserna.

Två grundläggande effektiva insatser

Forskning visar att det som är mest effektivt för att minska mobbning är att arbeta för ett positivt skolklimat, och att bedriva arbetet mot mobbning utifrån den så kallade ”hela skolan”-ansatsen. Forskning visar att enskilda insatser som är en del av ”hela skolan”-ansatsen, och ett positivt skolklimat, också kan ha effekt som en enskild insats. Insatserna motverkar inte varandra, utan fungerar stärkande tillsammans.

Fler effektiva insatser