Kunskapsbanken
Effektiva insatser
Att stoppa mobbning kräver ett kontinuerligt arbete och många olika insatser, från flera personer och på olika nivåer. Här hittar du information om effektiva insatser för att skapa en trygg skola, och förslag på hur du som arbetar i skolan kan använda dig av dessa.
Hitta på sidan
Kunskapsöversikt för att minska mobbning
De effektiva insatserna vi beskriver nedan kommer från Skolverkets kunskapsöversikt Skapa trygghet för lärande – om skolans arbete mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling som publicerades 2022. Den är skriven av tre forskare vid Linköpings universitet och sammanfattar bästa tillgängliga kunskap för att skapa en trygg skola. Hela kunskapsöversikten finns att läsa på Skolverkets webbplats.
Två grundläggande effektiva insatser
Forskning visar att det som är mest effektivt för att minska mobbning är att arbeta för ett positivt skolklimat, och att bedriva arbetet mot mobbning utifrån den så kallade ”hela skolan”-ansatsen. Forskning visar även att enskilda insatser som är en del av ”hela skolan”-ansatsen, och ett positivt skolklimat, kan ha effekt som en enskild insats. Insatserna motverkar inte varandra, utan fungerar stärkande tillsammans.
”Hela skolan”-ansatsen
Att hela skolan och all skolpersonal är involverad i arbetet mot mobbning har etablerats inom mobbningsforskningen som ”hela skolan”-ansatsen (”whole school approach”). Skolor som utvärderats och lyckats hålla mobbning på en låg nivå utmärks bland annat av att all personal är engagerad i arbetet, och att arbetet är väl förankrat hos all personal och alla elever.
En ”hela skolan”-ansats utgår från att alla aspekter av skolmiljön kan påverka eleverna, samt att eleverna påverkar både varandra och skolmiljön. Ansatsen kräver att skolan arbetar från flera håll samtidigt – skolnivå, klass- och klassrumsnivå, kompisgruppsnivå och individnivå. Den uppmuntrar både lärare, annan skolpersonal, elever och föräldrar att delta i arbetet.
Gemensamt för de skolor som lyckats väl i sitt arbete mot mobbning är att:
- hela organisationen är involverad – diskussionerna finns på klassrums-, lärarlags- och skolnivå
- skolan arbetar systematiskt – trygghet främjas och upprätthålls genom kartläggning, som ligger till grund för förändringsarbete och åtgärder
- organisationen bär ansvaret – ansvarar för trygghet och studiero hamnar inte hos enskilda lärare eller enbart hos trygghetsteamet
- skolan arbetar ”här och nu” och långsiktigt – skolorna fångar tidigt upp negativa tecken, hanterar situationerna i vardagen och gör insatser för att förebygga
- rektor och skolledning driver arbetet – de är aktiva initiativtagare med en tydlig drivkraft.
Mer om systematiskt trygghetsarbete: webbkursen Organisera en trygg skola
Ett positivt skolklimat
Ett positivt skolklimat innebär färre kränkningar och är även centralt för skolans kunskapsuppdrag, eftersom det hänger samman med att elever presterar bättre i skolan och samtidigt minskar eller motverkar den negativa påverkan som lägre socioekonomisk bakgrund har på elevers skolprestationer.
Ett positivt skolklimat innefattar:
- Positiva, omtänksamma och stöttande relationer mellan elever, och mellan skolpersonal och elever.
- Elevers upplevelse av att reglerna på skolan är rimliga och rättvisa och att de upprätthålls på ett konsekvent och rättvist sätt.
- Att skolan upplevs som en trygg och säker plats.
- Att eleverna uppskattar och känner en samhörighet med skolan.
I arbetet med att främja ett positivt skolklimat finns ingen ”quick fix”. Det kräver ett medvetet, långsiktigt och ihärdigt arbete från skolledning, lärare och all annan skolpersonal. Och det bygger på att arbetet sker tillsammans med elever och deras vårdnadshavare. På det sättet är det en grundläggande del av en ”hela skolan”-ansats. Skolan behöver utarbeta en gemensam policy för att främja ett positivt skolklimat. Rektorers ledarskap spelar en viktig roll.
Att främja elevers kunskap inom exempelvis empati, konflikthantering, och att kunna stå emot grupptryck utgör också en viktig del i att skapa och bibehålla ett positivt skolklimat. Att den fysiska miljön är ren och välbehållen främjar också detta. Om skollokalerna och utomhusmiljön inte är väl omhändertagna bidrar det till ett mer negativt skolklimat och till normer som uppmuntrar antisociala beteenden.
Läs mer: Arbeta främjande och förebyggande med skolan och klassen
Fler effektiva insatser
Positiva relationer
Under World Anti-Bullying Forum frågade Friends några av de mest etablerade mobbningsforskare vad de anser är den enskilt viktigaste insatsen för att stoppa mobbning. Att skapa tillitsfulla relationer var deras enhälliga svar.
Även Skolverkets kunskapsöversikt belyser vikten av positiva relationer. Ett positivt klassrumsklimat, där läraren har ett varmt och stöttande ledarskap, har visat sig minska risken för att elever använder våld och kränker varandra. Studier visar att i klasser, där relationerna mellan lärare och elever är positiva, är det vanligare att även relationerna mellan eleverna är positiva.
Det finns program som utvärderats i forskning. De som varit mest framgångsrika med att skapa positiva relationer mellan elever och lärare inkluderar i högre utsträckning så kallade direkta-proaktiva komponenter. Då arbetar lärare aktivt och framåtsiktande för att bibehålla eller öka graden av värme, stöd, tillit och ömsesidig respekt i sina relationer med elever. Bland de vanligare strategierna var att ge uppskattning, visa respekt, tillbringa tid med eleverna en och en, och att ha fler positiva än negativa interaktioner med varje elev. Programmen innefattade även strategier som att visa förståelse för en elevs perspektiv efter en konflikt, liksom att stärka lärar-elevrelationer genom att bland annat etablera klassrumsregler. De 44 komponenter som identifierades finns att tillgå i forskarnas metaanalys och utgör potentiella arbetssätt, som får väljas ut, prövas och anpassas till varje skolas unika kontext.
Skapa positiva relationer – tips till dig som arbetar i skolan
- Säg hej till alla elever varje dag.
- Ät lunch med eleverna då och då.
- Ta dig tid att lära känna och uppmärksamma varje elev.
- Var lyhörd och lyssna när eleverna behöver hjälp och stöd kring sina studier eller andra problem, som exempelvis kompisrelationer.
- Var en positiv förebild och fundera på hur du bemöter elever i exempelvis stressiga eller svåra situationer.
- Kom ihåg att skilja på handling och person när du säger till en elev som uppfört sig illa; och ta samtalet enskilt med eleven.
Skol- och klassregler
Forskning visar att skol- och klassklimat kan förbättras när skolor ger elever möjlighet att ha inflytande över sin tillvaro på skolan, till exempel vad gäller regler och rutiner i klassrummet. Genom att gemensamt utforma regler för skolan och klassen får både skolpersonal och elever utrymme att reflektera över vilka regler som behövs, och varför. Det skapar större engagemang och acceptans för reglerna. Att ha en tydlig skolpolicy mot kränkande behandling, mobbning, diskriminering och trakasserier främjar också ett positivt skolklimat.
Det är bra om det inte är för många regler, så att alla har möjlighet att komma ihåg dem. De måste vara förankrade hos eleverna och det är viktigt att reglerna ses över och uppdateras, för att hålla dem levande. Skolregler som handlar om hur elever beter sig mot varandra behöver även följas upp, utvärderas och ändras vid behov.
Att arbeta med regler – tips till dig som är lärare
- Starta hösten med att tillsammans med eleverna fundera kring ”hur ska vi ha det i vår klass, och på våra lektioner, för att skapa trygghet och studiero”
- Reflektera med klassen kring varför en regel är viktig
- Förklara återkommande vad reglerna egentligen innebär och varför de är viktiga
- Säkerställ att reglerna är rimliga och rättvisa
- Formulera majoriteten av reglerna positivt, även om det ibland kan vara nödvändigt att beskriva vad man inte ska, eller inte får, göra
- Skriv ner reglerna och sätt upp dem i klassrummet
Du som lärare behöver göra eleverna medvetna om vad mobbning, trakasserier och sexuella trakasserier innebär, och hur de tar sig uttryck. Det vill säga vilka handlingar som är oacceptabla.
Personal- och föräldrautbildning
Att arbeta förebyggande med frågor som rör värderingar, mobbning och kränkningar, är viktigt bland både barn och vuxna. Att utbilda personal i frågor som rör mobbning och kränkningar, och hur dessa kan motverkas, är en insats som har visat sig vara effektiv. Det gäller även information till föräldrar kring hur skolan arbetar mot mobbning. Skriftlig information till hemmen har visat sig vara mest effektivt, men information ska självklart även kommuniceras vid möten med föräldrarna.
Forskning visar att föräldrautbildning och information till föräldrar leder till ett mer positivt föräldraskap, och att föräldrar i högre grad samtalar med sina barn om mobbning. Detta har visat sig bidra till en minskning av mobbning. Även om det är rimligt att anta att en mer aktiv involvering av vårdnadshavare, genom till exempel utbildning, skulle minska kränkningar i högre grad, så finns det inget tydligt forskningsstöd för det. I dagsläget innebär det att ni som skola kan fokusera på skriftlig information till föräldrar och att göra den tillgänglig på flera språk.
Auktoritativt ledarskap
Ett auktoritativt ledarskap får inte förväxlas med ett auktoritärt ledarskap, vilket är något helt annat. Enskilda lärare som utövar auktoritativt ledarskap skapar ökad trygghet och tillitsfulla relationer i klassrummet. En auktoritativ skola kännetecknas av att alla lärare och all annan skolpersonal gestaltar och förmedlar:
- Sensitivitet – vuxna i skolan är varma, omtänksamma, respektfulla och inkännande.
- Struktur – vuxna i skolan upprätthåller regler på ett respektfullt, rättvist och bestämt sätt i samspelet med eleverna, och konsekvent ingriper när elever beter sig kränkande.
Lärare och all annan skolpersonal skapar tillsammans med eleverna en gemensam känsla av samhörighet. Elevernas delaktighet och inflytande är en central del i en auktoritativ skola. Det betyder inte att eleverna får göra vad som helst. Lärare och skolpersonal leder arbetet, och eleverna är delaktiga och har möjlighet till inflytande.
Regelbunden kartläggning och uppföljning
Att kartlägga förekomsten av kränkningar och otrygga platser är viktigt, eftersom de flesta kränkningar sker utanför lektionstid. Genom elevenkäter kan skolan få en tydligare bild av var, när och hur ofta kränkningar förekommer. Genom att enkäterna genomförs anonymt vågar elever vara uppriktiga och de utgör därför det bästa verktyget för att kartlägga mobbning. Enkäterna får gärna kompletteras med samtal där eleverna har möjlighet att berätta mer ingående om hur de upplever situationen på skolan.
Kartläggning genom enkäter ger också bra möjlighet till uppföljning. De kan ligga till grund för diskussioner med eleverna om kränkningar, skolklimat och trygghet. Enkäterna skapar en möjlighet att jämföra resultat mellan terminer och år. På det sättet kan ni som skola utvärdera om de insatser ni genomför minskar kränkningar och mobbning.
Åtgärdande arbete
Forskning visar även att en kombination av konfrontativa och icke-konfrontativa åtgärder fungerar bäst när det handlar om att åstadkomma förändring hos dem som mobbar. Det innebär kortfattat att du behöver vara tydlig med att mobbningsbeteendet inte är okej, förmedla att detta inte tolereras på skolan och att de inblandade måste sluta omedelbart. Samtidigt behöver du, i samtal med elever som mobbar, uppmärksamma dem på den utsattes situation och lidande, och försöka främja elevernas medkänsla och empati för den som är utsatt.
Sammantaget är det viktigaste av allt att du har tilltro till att en elev kan förändras och att tydligt visa att handlingen inte är okej. Att skuldbelägga är dock aldrig ett effektivt sätt att skapa ett förändrat beteende. Det är även avgörande med återkommande uppföljning, och inte enbart ett enskilt möte, eftersom uppföljningsmöten signalerar att du som vuxen tar mobbningen på allvar.
Det är viktigt att det finns ett system för att identifiera och fånga upp elever som har varit utsatta för mobbning och kränkningar. Skolpersonal måste ha tillräcklig kompetens för att kunna se detta, och hänvisa vidare till elevhälsan. Elever som lider av allvarliga problem till följd av utsatthet behöver få tillgång till psykoterapeutisk hjälp.
Hög vuxennärvaro
När fler vuxna rör sig bland eleverna under rasterna är förekomsten av kränkningar lägre. Hög vuxennärvaro ger dessutom en ökad trygghetskänsla för den som blir utsatt. I en utvärdering av flera antimobbningsprogram framkom det att risken för mobbning minskade med över 20 procent i skolor där vuxennärvaron på skolgården var väl planerad, där platser med särskilt hög risk för mobbning identifierats och där personal uttryckligen fått övervakning av skolgård som sitt arbetsområde. Samtidigt uppfattar inte alltid vuxna när elever blir kränkta. Det kan vara svårt att som utomstående förstå om ett visst beteende är en kränkning, särskilt om den utsatta inte reagerar på ett sätt som den vuxna förväntar sig. Därför är kartläggning genom enkäter ett viktigt verktyg, för att ta reda på hur utbrett det är med kränkningar är på er skola.
Det är dock viktigt att betona att hög vuxennärvaro oftast inte löser själva grundorsaken till mobbning på en skola. För att minska kränkningar och mobbning, systematiskt och långsiktigt, är det viktigt att arbeta för ett positivt skolklimat och med en ”hela skolan”-ansats.
Systematiskt trygghetsarbete behöver drivas av skolledningen
I de skolor som uppvisar bäst resultat i sitt arbete mot mobbning är skolledningen initiativtagare till det systematiska trygghetsarbetet. Skolledningen behöver samtidigt se till att involvera hela skolan, det vill säga all skolpersonal och alla elever, i det främjande och förebyggande arbetet.
Mer om systematiskt trygghetsarbete i webbkursen Organisera en trygg skola
Mångprofessionellt kooperativt team
Forskning visar att en betydelsefull insats i arbetet mot mobbning är att skolan har ett mångprofessionellt kooperativt team (antimobbningsteam, likabehandlingsgrupp, trygghetsteam eller liknande) som består av både lärare och personal med specialistkompetens – som skolpsykologer, kuratorer, specialpedagoger och skolsköterskor. Teamet bör tillsammans med skolledningen driva skolans trygghetsarbete och arbeta både främjande, förebyggande och åtgärdande.
