Kunskap och stöd om mobbning

Övningar med eleverna

Övningar är ett bra sätt för att levandegöra trygghetsarbetet i klassrummet. Här har vi valt ut några övningar som ni kan göra med eleverna.

Tips inför att göra övningar i klassen

Oavsett om du och din elevgrupp är vana vid att göra olika övningar, kan det vara bra att i förväg fundera på vad övningarna kommer att innebära för dig och dina elever. Som ledare deltar du inte i övningarna. Din roll är att leda övningen, lyfta upp olika åsikter, samt att underlätta för barnen att tillsammans reflektera utifrån olika perspektiv.

Nedan presenteras några viktiga punkter att tänka på för dig som leder en övning:

  • Berätta för eleverna vad som ska hända och vad som förväntas av dem. Det är viktigt att förbereda barnen på vad ni ska göra och vad ni ska prata om så de känner sig trygga.
  • Tvinga aldrig någon att vara med i en övning. En del behöver mer tid på sig och deltar på sitt sätt. Förbered dig på hur du ska hantera en situation där någon elev inte vill vara med samt om eleven då kan vara kvar i klassrummet, sitta tyst bredvid eller kan få möjlighet att kommentera. Fundera även varför eleven inte vill vara med.
  • Utgå från ett demokratiskt förhållningssätt och var medveten om hur du fördelar utrymme och uppmärksamhet i gruppen. Det är viktigt att reflektera över hur du som ledare kan förstärka eller utmana roller och maktstrukturer i gruppen.
  • Sträva efter ett tillåtande klimat. Det finns inga rätt eller fel, alla får ha åsikter men personliga påhopp och kränkningar är inte tillåtet.
  • I värderingsövningar: Skapa möjligheten att säga ”pass” om en elev inte vill svara på en fråga eller förklara sina tankar. Det är bra att det finns ett överenskommet och neutralt sätt att avstå från att svara.

Hantera kränkande kommentarer i klassrummet

Övningar och samtal kan väcka olika känslor och tankar hos eleverna. Det är bra att ha strategier för att bemöta och hantera eventuella kränkande och fördomsfulla kommentarer vid diskussioner i klassen.

Fundera gärna igenom:

  • Vilka utmanande resonemang kan dyka upp?
  • Hur hanterar jag aggressiva och fördomsfulla kommentarer?
  • Finns risken att jag ger plats åt det fördomsfulla och att det uppfattas som att jag legitimerar det när jag som lärare bjuder in till en diskussion om fördomar?
  • Vilken roll vill och bör jag ta under ett samtal där fördomar dyker upp?

Åsikter är föränderliga!

När det förekommer kränkande och fördomsfulla kommentarer kan det finnas en viktig poäng i att skilja mellan åsikt och fakta. Åsikter är en färskvara och alla har rätt till en. Stötta och hjälp eleven att vrida och vända på perspektiven – det är då förändringsprocessen för våra värderingar eller attityder kan börja. Att diskutera källkritik med eleverna och var de får sin information från kan leda till intressanta diskussioner.

Bemöt kränkande kommentarer genom öppna frågor

Om en elev fäller en fördomsfull eller kränkande kommentar måste du fånga in diskussionen så att kränkningar aldrig blir oemotsagda. Tydliggör att det hen säger kan uppfattas som kränkande och att det inte är okej. Fånga upp kränkningen och utveckla tanken bakom – döda den inte. En lämplig replik kan vara:

”Jag respekterar att du tänker på det viset, alla vi har rätt till våra åsikter, till och med när vi inte är överens om dem. Samtidigt blir jag nyfiken och skulle vilja be dig (eller ge dig som uppgift till nästa gång) att du berättar om vilka fakta som finns bakom dina tankar.”

Var öppen och ställ följdfrågor som möjliggör för eleven och gruppen att reflektera över påståendet.

Övningar för årskurs 3-6

Till övningarna

Övningar för årskurs 3-6

Till övningarna

Övningar för årskurs 3-6

Hej-övningen

Syfte

  • Att träna på att säga ”Hej”.
  • Att diskutera och synliggöra att om och hur vi säger ”Hej” påverkar känslan hos andra.
  • Att träna på rollspel.

Sammanfattning

Eleverna får genom rollspel prova olika sätt att hälsa på varandra och därigenom diskutera hur de kan bidra till en bättre stämning.

Material

Band, västar eller papperslappar i tre olika färger.

Gör så här

Prata först om hur ni brukar hälsa på varandra i skolan. Finns det olika sätt? Blir alla hälsade på? Berätta att ni ska göra en hälsningsövning. Eleverna kommer slumpvis att få olika band/västar/lappar med färger som symboliserar hur de ska bli hälsade på. Förklara tydligt vilken sorts hälsning varje färg representerar. Om du möter någon som har röd band/väst/lapp hälsar du glatt på den personen. Till de som är blåa säger du hej som vanligt och på de vita hälsar du inte alls. Se till att alla är med på instruktionerna, och skriv gärna upp på tavlan:

Röd = Säg hej glatt
Blå = Säg hej som vanligt
Vit = Säg inte hej

Se till så att alla är klara och fokuserade när ni börjar övningen. Eleverna minglar sedan runt och hälsar på varandra utifrån de färger de har fått. De ska under övningen försöka möta alla elever så alla har bemött alla. Gör gärna om övningen ett par gånger så eleverna får prova att ha olika färger!

  • Hur kändes det att ha olika färger?
  • Vilken färg kändes bäst/roligast/jobbigast?
  • Kan det vara så här i verkligheten?

Tips

Är övningen för svår? Pröva då att ge alla elever samma instruktion: Hälsa glatt på varandra! Gå runt ett tag och pröva, byt sedan till att de inte hälsar alls och till sist att de hälsar som vanligt. Diskutera hur det kändes med de olika sätten att bemöta varandra. För de äldre eleverna kan ni pröva att skriva ut instruktionerna på lappar istället för att använda färgerna. Ni kan även diskutera status på skolan och sedan skriva ”Hög status”, ”Mellanstatus” och ”Låg status” på lapparna och hälsa på varandra utifrån status.

Schysst på nätet

Syfte

Att ta fram konkreta tips på hur eleverna själva kan agera när de får veta att någon blivit kränkt på nätet.

Att sprida dessa tankar och idéer till andra elever och till skolans likabehandlingsarbete.

Sammanfattning

Eleverna får göra en tipslista om vad de tycker att alla bör göra när de ser en kränkning på nätet.

Material

Papper och pennor till grupperna, samt ett större papper eller en dator till den slutgiltiga listan.

Gör så här

1. Dela in eleverna i grupper om ca 4-6 i varje grupp. Ge varje grupp papper och pennor och be dem diskutera och anteckna vad de anser att alla bör göra om de ser en kränkning på nätet. Be dem skriva ner allt de kommer på! Låt eleverna få ca 10 minuter i grupperna.

2. När de är klara så låt varje grupp presentera vad de har diskuterat och skriv upp alla gruppernas punkter på blädderblock eller whiteboard. När alla grupperna har presenterat sina förslag gör ni en sammanställning över de ageranden som eleverna är överens om. En lista kan till exempel se ut såhär:

  • Anmäl kränkningen till sidan/appen.
  • Prata med någon i skolans personal om det som har hänt.
  • Spara SMS, mail eller gör en print screen av kränkningen – det är viktigt som bevis!
  • Gilla inte taskiga kommentarer – det är som om du själv sagt det!
  • Om du vågar – säg emot en taskig kommentar!
  • Skriv snälla saker till varandra!

3. När ni är klara med listan diskuterar ni hur ni vill kommunicera listan. Ska ni gå ut i klasserna och informera om den och höra vad klasskompisarna tycker om dessa förslag? Ska det kopieras upp och sättas upp i skolan eller läggas upp på skolans intranät? Hur ska all personal få kännedom om listan? Kan den läggas in i skolans likabehandlingsplan?

Tips

För att göra listan snygg så måla eller gör en layout i datorn innan ni sätter upp den!

Fyra hörn-övning

Syfte

  • Att träna på att ta ställning till olika situationer eller frågor på ett enkelt och tydligt sätt.
  • Att eleverna får uppleva att det finns olika sätt att se på saker och ting.
  • Att skapa ett bra underlag för en diskussion i de aktuella ämnena.

Sammanfattning

Eleverna får ta ställning till hur de skulle agera i olika situationer.

Material

Lappar med siffrorna 1–4 på.

Gör så här

1. Läs upp en situation eller en fråga med tre svarsalternativ. Förklara vilka hörn som representerar vilket svarsalternativ. Visa var hörn 1,2,3 och 4 är. Förklara att det fjärde hörnet är till för dem som inte håller med om något av de tre alternativen utan har ett annat förslag

2. Ge eleverna lite betänketid och be dem sedan att ställa sig i det hörn som de tycker stämmer överens med hur de tycker.

3. Fråga sedan några elever i varje hörn varför de har ställt sig där. Variera vilka du ställer följdfrågor till, så att alla kommer till tals.

4. Fråga om någon/några elever vill byta hörn sedan de hört vad alla har att säga. Låt dem som vill byta hörn göra det och fråga dem gärna sedan varför de ändrat sig.

5. Bryt situationen innan gruppen tröttnar och blir okoncentrerad och ställ en ny fråga.

Situationer

Ali tycker det är jobbigt att gå förbi bänkarna på väg till matsalen. Det sitter ofta elever där som skriker elaka saker. Ibland säger de också något till Ali när han går förbi. Vad borde Ali göra?

1. Han borde säga ifrån varje gång han får en kommentar och hoppas att de slutar efter ett tag.

2. Han borde ta en annan väg till matsalen för att undvika dem.

3. Han borde prata med en vuxen på skolan.

4. Öppet hörn.

Nina tycker inte om att gå på toaletten i skolan. Det brukar vara kiss på golvet och ibland fungerar inte låsen. Ibland håller sig Nina en hel dag i skolan och då får hon ont i magen. Vad borde Nina göra?

1. Hon borde ta upp det med elevrådet.

2. Hon borde prata med rektorn och kräva att han/hon åtgärdar problemet.

3. Hon borde prata om det med klassen så att de tillsammans kan hjälpas åt att göra toaletterna fräscha.

4. Öppet hörn.

Markus känner sig ibland dum när hans lärare säger att han har fel. En gång fick han höra att han är en idiot. Vad borde han göra?

1. Han borde säga ifrån till sin lärare på lektionen.

2. Han borde berätta för en annan vuxen på skolan som han litar på.

3. Han borde ta med sig några kompisar som han kan gå ihop med och prata med sin lärare.

4. Öppet hörn.

Zenita tycker det är jobbigt att vara i omklädningsrummet. Hon tycker framför allt att det är obehagligt när hon byter om och ska gå in i duschen. Vad borde hon göra?

1. Hon borde byta om på toaletten eller vänta tills de andra har bytt om färdigt.

2. Hon borde sluta gå till gympan.

3. Hon borde prata med en vuxen som hon litar på och be om hjälp.

4. Öppet hörn.

Maria brukar nypa Leo i midjan i matkön. Leo tycker det är jobbigt och försöker oftast ställa sig i en annan kö än Maria men trots det fortsätter hon. Vad borde Leo göra?

1. Han borde vända sig om och säga ifrån till Maria.

2. Han borde prata med de vuxna på skolan och be dem stå bredvid köerna i matsalen.

3. Han borde låtsas som ingenting.

4. Öppet hörn.

Avslutning

Avsluta gärna övningen med att diskutera:

  • Hur kändes det att göra övningen?
  • Varför tror ni att vi gör den här övningen?
  • Finns det något kring övningen ni vill diskutera i efterhand?
  • Finns det något som ni har börjat fundera över under övningen som ni tidigare inte har tänkt på?

Tips

Denna 4-hörnsövning fungerar också bra som t.ex. ett grupparbete. Kopiera då upp olika scenarion samt alternativen och låt eleverna arbeta i mindre grupper med dessa. Då kan de antingen diskutera fram en gemensam ståndpunkt eller lista för- och nackdelar med de olika alternativen.

Orättvisa skolan

Syfte

  • Att fundera över och synliggöra vad som kan vara orättvist i skolan.
  • Att diskutera vad elever själva kan göra om de uppfattar något som orättvist.

Sammanfattning

Eleverna får diskutera hur skolan kan bli ännu mer orättvis och utifrån det sedan komma med förslag hur orättvisorna kan motverkas.

Material

Papper och pennor till eleverna.

Gör så här

1. Dela in eleverna i grupper om ca 4-6 personer per grupp beroende på hur många de är totalt. Ge dem var sitt blädderblockspapper och be dem skriva ner allt de kommer på som:

De vuxna kan göra på skolan för att behandla eleverna så orättvist som möjligt.

2. Samla grupperna och be dem presentera vad de kommit fram till. Diskutera tillsammans om det är något av det som de kommit på som finns på deras skola. Ofta kommer det upp saker som eleverna kan relatera till vilket gör att övningen också kan fungera som en kartläggning av diskriminering och orättvis behandling på skolan. Låt sedan grupperna sätta sig igen och komma på:

Saker som alla elever och vuxna kan göra när de ser, hör eller upptäcker att något är orättvist.

Var noga med att påpeka för eleverna att det är de vuxnas ansvar att agera mot orättvisor. Däremot kan det vara bra att diskutera vad eleverna kan göra om en lärare exempelvis behandlar tjejer och killar olika.

Diskutera

Finns det situationer då det är svårt att säga till när något upplevs orättvist? Uppstår det ofta situationer som ni upplever som orättvisa? Vad kan vi vuxna göra för att minska risken för orättvisor?

Låt sedan eleverna presentera det som de kommit fram till för varandra och sätt upp dessa ark på väggen!

Övningar för årskurs 6-9

Hej-övningen

Syfte

  • Att träna på att säga ”Hej”.
  • Att diskutera och synliggöra att om och hur vi säger ”Hej” påverkar känslan hos andra.
  • Att träna på rollspel.

Sammanfattning

Eleverna får genom rollspel prova olika sätt att hälsa på varandra och därigenom diskutera hur de kan bidra till en bättre stämning.

Material

Band, västar eller papperslappar i tre olika färger.

Gör så här

Prata först om hur ni brukar hälsa på varandra i skolan. Finns det olika sätt? Blir alla hälsade på? Berätta att ni ska göra en hälsningsövning. Eleverna kommer slumpvis att få olika band/västar/lappar med färger som symboliserar hur de ska bli hälsade på. Förklara tydligt vilken sorts hälsning varje färg representerar. Om du möter någon som har röd band/väst/lapp hälsar du glatt på den personen. Till de som är blåa säger du hej som vanligt och på de vita hälsar du inte alls. Se till att alla är med på instruktionerna, och skriv gärna upp på tavlan:

Röd = Säg hej glatt
Blå = Säg hej som vanligt
Vit = Säg inte hej

Se till så att alla är klara och fokuserade när ni börjar övningen. Eleverna minglar sedan runt och hälsar på varandra utifrån de färger de har fått. De ska under övningen försöka möta alla elever så alla har bemött alla. Gör gärna om övningen ett par gånger så eleverna får prova att ha olika färger!

  • Hur kändes det att ha olika färger?
  • Vilken färg kändes bäst/roligast/jobbigast?
  • Kan det vara så här i verkligheten?

Tips

Är övningen för svår? Pröva att alla elever får instruktionen: Hälsa glatt på varandra! Gå runt ett tag och pröva, byt sedan till att de inte hälsar alls, och till sist att de hälsar som vanligt. Diskutera hur det kändes med de olika sätten att bemöta varandra..För de äldre eleverna kan ni pröva att skriv ut instruktionerna på lappar istället för att använda färgerna. Ni kan även diskutera status på skolan och sedan skriva ”Hög status”, ”Mellanstatus” och ”Låg status” på lapparna och hälsa på varandra utifrån status.

Heta linjen om fördomar

Syfte

  • Att träna på att ta ställning till olika situationer eller frågor.
  • Att eleverna får uppleva att det finns olika sätt att se på saker och ting.
  • Att öka tryggheten i att aktivt visa vad vi tycker.
  • Att skapa underlag för en diskussion i de aktuella ämnena.

Sammanfattning

Heta linjen är en värderingsövning, där eleverna får ta ställning till olika påståenden. Efter varje ställningstagande diskuterar ni frågan tillsammans.

Material

Två papper, eventuellt ett långt snöre.

Gör så här

1. Skapa ett utrymme där alla deltagare ryms på en rad. Berätta för eleverna att det går en ”linje” mellan ena sidan av utrymmet och den andra sidan. Du kan visa linjen genom att lägga ett långt snöre på golvet. Vid ena änden sätter du upp ett A4 med ett JA på och på den andra sidan sätter du upp ett NEJ.

2. Heta linjen är en värderingsövning där eleverna får ta ställning till olika påståenden. När du som ledare ställer en fråga ska eleverna gradera sitt ställningstagande genom att ställa sig utefter linjen. Det innebär att eleverna kan ställa sig olika beroende på hur starkt deras svar är, samt att det också finns möjlighet att stå i mitten. Det finns inget rätt eller fel!

3. Välj de påståenden du tycker passar. Följdfrågorna är väldigt viktiga i övningen då det är här som eleverna får möjlighet att diskutera sina åsikter och tankar. Uppmuntra eleverna att byta plats om de ändrar sig under diskussionens gång och tänk på att fördela ordet så att olika elever får komma till tals. Stanna inte för länge vid samma fråga utan gå vidare till en ny fråga om du märker att diskussionen vattnas ur.

Påståenden

Alla i det här rummet har fördomar.

– Är det möjligt att inte ha fördomar? Hur då? Hur kan vi göra för att minska sina fördomar? Varför har vi fördomar?)

Vuxna är mer fördomsfulla än unga.

– Varför tror du det? Hur tänker du då? Vad kan det bero på?

– Lärare behandlar elever med respekt. Hur visar en lärare respekt? I vilka situationer kan ni uppleva bristande respekt? Vad är respekt?

Fördomar handlar bara om okunskap.

– Kan ökad kunskap leda till mindre fördomar? Gäller det vissa fördomar mer än andra eller gäller det alla? På vad sätt kan vi få ökad kunskap och därmed mindre fördomar?

Det går att bli fördomsfri.

– Vad kan du göra för att bli fördomsfri? Går det att bli helt fördomsfri? Varför? Varför inte? Vilka fördomar tror ni är svårast att bli av med?

Det är lätt att bli rädd för saker vi inte känner igen eller vet så mycket om.

– Varför är det så? Varför inte? Handlar fördomar om ovana? Kan du få kunskap om något, fast du aldrig har varit i kontakt med det? Minskar det fördomar?

Det finns grupper av människor som oftare möts av fördomar.

– Varför är det så? Vilka grupper kan det handla om? Vilka grupper möts sällan av fördomar? Varför?

Det är viktigt att kämpa mot fördomar.

– Varför? Varför inte? Vad kan du som enskild person eller som samhälle vinna på att fördomarna minskar?

I vår skola behandlas alla lika.

– Om inte: På vad sätt märks det skillnader? I vilka situationer? Vad kan det få för konsekvenser?

Medier bidrar till att öka fördomar.

– Hur då? Vilka medier? Mot vilka ”grupper”? Några speciella exempel ni har? Hur kan vi hantera det?

Det är svårt att visa respekt.

– Vad är respekt? Varför är det svårt? I vilka situationer är det svårare/lättare? Mot vuxna eller mot andra elever? Kompisar eller personer vi inte känner?

Hela havet stormar med twist

Syfte

Att få lyfta upp människors olika villkor Att synliggöra hur privilegier gör livet lättare för vissa men svårare för andra.

Sammanfattning

Eleverna får leka den välkända leken ”Hela havet stormar”, men med orättvisa regler. Genom att medvetet skapa orättvisa regler för deltagarna väcker övningen en diskussion om hur olika grupper i samhället har olika livsvillkor.

Gör så här

1. Ställ stolar på rad i mitten av ett rum, rygg mot rygg, och med en stol mindre än antalet deltagare.

2. Låt deltagarna gå/springa runt stolarna.

3. Klappa händerna efter 20–30 sekunder. När du klappat ska deltagarna skynda sig att ta en plats, och den/de som inte hinner ta någon åker ut.

4. Ta sedan bort en stol (om det är en stor grupp kan du ta bort 3-4 stolar i taget) och fortsätt sedan på samma sätt. Detta är en lek många har lekt förut, men gör först en provomgång så att alla utgår från samma regler.

5. Förklara sedan att leken nu används som övning. De som åker ut nu får en ny roll: de ska observera deltagarna som fortfarande går runt stolarna. Lägg även till en ny regel: Ställ en annan stol 2–3 meter från stolarna i mitten. Dela upp gruppen i två lag, och berätta att grupp 2 förutom platserna i mitten även måste gå runt stolen längre bort.

6. Efter varje omgång så pekar du ut nya som ska gå runt hindret, så att det hela tiden är cirka hälften som har andra förutsättningar än övriga gruppen. Ibland kan du välja att klappa när någon i grupp 2 är borta vid den enskilda stolen. Vid slutet, när det bara finns två kvar, ska den ena gå runt hindret medan den andre bara går runt stolen i mitten.

Diskussion

Samla eleverna i en cirkel och diskutera upplevelsen av övningen tillsammans. Skriv gärna upp vad eleverna säger på tavlan eller blädderblock, så att det är lätt att sammanfatta diskussionen i slutet.

  • Hur kändes det att hamna i lag 1?
    Exempel på vanliga svar: Skönt, lugnt, segervisst, lite stressigt då jag förväntades vinna.
  • Hur kändes det att hamna i lag 2?
    Exempel på vanliga svar: Orättvist, omöjligt, stressigt, vi började tävla med varandra, jag gav upp.
  • Vad såg ni som observerade? Vad hände med deltagarna i lag 1 respektive lag 2? Hur var stämningen inom lagen?
  • Om vi skulle översätta leken till verkligheten – vilka får gå den korta vägen i samhället? (Försök hålla fast i utgångspunkten att ni pratar om dem som har privilegier, inte dem som inte har det.)
    Exempel på vanliga svar: Killar, heterosexuella, rika, personer med ”svenska” namn.
  • Om vi skulle översätta leken till verkligheten – vilka får gå den långa vägen i samhället?
    Exempel på vanliga svar: Tjejer, HBTQ-personer, mobbade, fattiga, personer med funktionsnedsättning. Gå gärna igenom de sju diskrimineringsgrunderna och koppla till att dessa finns för motverka problem som sexism, rasism, homofobi och så vidare som genomsyrar hela samhället.
  • Är det likadant i skolan? Finns det fler eller andra grupper som måste ta den långa vägen i skolan?
    Exempel på vanliga svar: Utsatta elever, elever som inte hänger med i skolan, icke-heterosexuella elever, elever som inte har råd med ”rätt” klädmärken med mera.
  • Finns det fler eller andra grupper som tar den korta i skolan?
    Exempel på vanliga svar: Populära, lärare, de äldre eleverna, de som är duktiga i skolan, heterosexuella, de som klär sig enligt normen. Poängtera gärna att de flesta av oss får ta den långa vägen i vissa situationer och den korta i andra.
  • Vem bestämmer vem som ska ta den långa vägen? Vem är det som ”klappar” på skolan? I klassrummet? I kompisgänget?
    Exempel på vanliga svar: Statsministern, föräldrar, lärare, de som är populära, mobbare, ”ledare”, alla.
  • Hur ”klappar” vi i skolan?
    Exempel på vanliga svar: Säger ”jävla bög”, vänder bort blicken, förväntar sig att tjejer är mer ambitiösa än killar, snackar skit, skriver elaka kommentarer på nätet, tafsar, kommenterar någons kläder etcetera.
  • Vad kan vi göra för att fler ska få gå den korta vägen?
    Exempel på vanliga svar: Vara nyfikna, utgå från dig själv, tänka på att uppmuntra och vara positiv till dem som vågar bryta normen, själv våga bryta ”osynliga regler” och våga göra annat än dem som är negativa ledare.

Tips

Kommentarer att vara beredd på:

”Men du kunde ju välja att jag skulle åka ut eftersom du såg att jag var långt bort från stolarna då du klappade.” Ja, den som sätter reglerna påverkar också andras villkor. Ex så kan lärare genom skämt, regler i klassen, talutrymme, beröm osv få vissa i klassen att gå en extra omväg. Eller en elevgrupp som tycker att ett visst utseende eller ett klädmärke är det ”rätta” få andra elever att behöva gå den långa vägen. Men också såklart när några bestämmer sig för att en person är ”konstig” och blir utanför också påverkar den personens möjligheter och trygghet och därmed hur lång väg han eller hon behöver ta sig för samma villkor. ”Jag tyckte det var jobbigt att gå den korta sträckan, jag var ju tvungen att få tag på en stol.” Även när vi följer ”reglerna” så kan vi känna oss begränsade eller pressade eftersom vi fått möjligheter som gör att vi ”måste” klara av vissa saker. Oavsett om vi befinner oss i eller utanför normen så påverkar den oss och blir därmed också något som har med alla att göra.

Analysera makten 6-9

Syfte

  • Att skapa en gemensam förståelse för vad makt är och kan vara.
  • Att fördjupa förståelsen för begreppet makt.
  • Att synliggöra makt i elevernas vardag.
  • Att koppla makt och status till olika förväntningar på vad som anses ”normalt” i skolan.

Gör så här

1. Gör en brainstorm med eleverna kring begreppet ”makt”. Fråga hur de skulle beskriva vad makt är för något.

2. Fånga upp deras svar och skriv på tavlan. Ställ frågor och diskutera olika tolkningar av vad makt kan vara. Här är några betydelser som du kan lyfta fram om de inte kommer upp av eleverna:

  • Makt kan handla om rädsla. Det vill säga att genom att göra andra rädda går det att påverka dem att göra som vi själva önskar (till exempel någon som hotar eller använder våld mot någon).
  • Makt kan handla om vilken position en person har. Formell makt innebär till exempel att en person har möjlighet att fatta beslut som påverkar andra människor (till exempel rektorn eller lärarna på skolan).
  • Makt kan handla om kunskap. Det vill säga att en grupp tänker att någon annan har mer kunskap än de själva och därför lyssnar och anpassar sina val efter vad den personen säger (till exempel läkaren/läraren).
  • Makt kan också ges till dem som människor ser upp till, identifierar sig med eller vill vara som och därmed kanske följer och gör samma saker som (till exempel ” ledaren” i ett kompisgäng).
  • Makt kan också handla om egenmakt. Då handlar det om ens egna möjligheter att kunna samla information och ta beslut om och påverka sitt eget liv som sen också förverkligas (exempelvis bestämma själv när jag vill gå ut, vad jag ska göra på fritiden, vilka kläder jag ska ha på sig, men också att till exempel skolan fungerar på ett sätt som är anpassat efter mig och mina behov).

3. Dela in eleverna i par eller mindre grupper. Låt dem diskutera maktbegreppet:

  • Vad kan ge makt eller status i samhället?
  • Vad kan ge en elev i skolan makt eller status? Skiljer det sig från samhället?
  • Kan olika personer ha olika mycket makt eller status i olika situationer? Ger olika saker makt till exempel på idrotten, svenskan eller i uppehållsrummet?
  • Kan en person få makt eller status utan att vilja ha makt själv? Hur då?
  • Vilken sorts makt/status kan en person få genom sitt kön? Är det skillnad mellan skolan och i samhället generellt? Får personer status av olika saker beroende på vilket kön de har?
  • Vilken sorts makt/status kan en person få genom sin etnicitet? Är det skillnad mellan skolan och i samhället generellt?
  • Vilken sorts makt/status kan en person få genom sin sexualitet? Är det skillnad mellan skolan och i samhället generellt?
  • Vilken sorts makt/status kan en person få genom sitt utseende? Är det skillnad mellan skolan och i samhället generellt?
  • Vilken sorts makt/status kan en person få genom sina intressen? Är det skillnad mellan skolan och i samhället generellt?

4. Samla eleverna och låt dem berätta hur deras diskussioner gick.

5. Ha sedan en avslutande diskussion tillsammans.

  • Vad kan det innebära att olika personer har olika makt och därmed olika handlingsutrymme?
  • Hur kan vi arbeta för att motverka skillnader i makt och status? (Makt och status som inte är formell kan skapas genom att vi till exempel bemöter personer olika och lyssnar mer på vad vissa har att säga. Det går därför att motverka orättvisor genom att till exempel bemöta varandra lika, lyssna på varandra och respektera varandra lika mycket).