Kränkningar i förskolan

Kränkande behandling

Skollagen och läroplanen använder begreppet kränkande behandling. Det är kränkningar som inte har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling kan exempelvis vara kopplat till fritidsintressen, kroppsform, klädstil socioekonomisk status med mera. Det kan också vara att ett barn uttrycker ”Du är dum” eller ”Du får inte komma på mitt kalas”.

Diskriminering

Diskriminering är när en person blir sämre behandlad eller kränkt och det finns ett samband med en diskrimineringsgrund.

I Sverige finns det sju diskrimineringsgrunder:

• Kön
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Sexuell läggning
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Ålder

Diskrimineringsgrunderna är framtagna för att skydda särskilt utsatta grupper och synliggöra det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i det svenska samhället.

Barn kan inte diskriminera varandra, då används i stället begreppet trakasserier. Men när ett barn blir sämre behandlad än andra barn av en vuxen i förskolan eller av förskolan som institution, och det har ett samband med en eller flera diskrimineringsgrunder, då är det diskriminering.

Exempel på diskriminering

• En förskola har en regel om att det bara är flickorna som får vara i ateljén, eftersom pojkarna bara busar när de är där (kön)
• Förskolan erbjuder inte specialkost för barn utifrån religion eller funktionsvariaton (religion och funktionsnedsättning)

Trakasserier

Kränkningar som har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas för trakasserier och definieras i diskrimineringslagen.

Exempel på situationer som kan vara trakasserier

• Ett barn säger att Elvira är trög och inte fattar någonting eftersom hon är tjej (kön)
• Ett barn säger ”Ditt CP-barn” (funktionsnedsättning)

Hur kan kränkningar ta sig uttryck?

Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykiska eller relationella. Kränkningar kan också vara baserade på någons identitet, exempelvis vara rasistiska, sexistiska, funkofobiska eller homofobiska.

Exempel på olika typer av kränkningar

• Psykiskt eller relationellt: Utfrysning och subtila metoder som miner, gester, ignorering, undvikande, suckar och blickar eller utfrysning.
• Verbalt: Elaka ord, skvaller, rykten, förtal och överdrifter, hårda och elaka ord.
• Fysiskt: Slag, sparkar, knuffar, sabotage och förföljelse.

Bitningar på förskolan

Det är vanligt att yngre barn, som inte har lärt sig att uttrycka sig med ord, biter sig själva eller andra barn. Barnet biter oftast inte för att vara elak, utan bitandet kan vara ett sätt att ta kontakt med andra barn och visa sina känslor. Det kan handla om att de är impulsiva och att de har nära till sina känslor, till exempel att de biter när de är glada, nyfikna eller uttråkade.

Även om barnet inte biter för att vara elak, kan det ändå upplevas som en kränkning för det utsatta barnet. Men det kan vara svårt att avgöra om det handlar om kränkande behandling. Det kan också handla om bristande tillsyn från förskolan. Oavsett är det viktigt att du som pedagog agerar direkt när ett barn biter ett annat barn. Agera på ett lugnt sätt och visa för barnet att beteendet inte är okej. Du kan till exempel säga ”det är inte okej att bitas”. Hjälp sedan barnet att flytta sin uppmärksamhet och erbjud barnet andra möjligheter som exempelvis en leksak.

Barnet förstår ofta att hen har gjort fel, ge därför barnet stöd och tröst i stället för att lägga skuld på barnet. Hjälp barnet att sätta ord på sina känslor genom att exempelvis säga ”Jag förstår att du blev ledsen när du inte fick leksaken som du så gärna ville ha. Ska vi tillsammans försöka komma på vad du ska säga när du vill ha den leksaken?”.

Trösta och hjälp också det barnet som har blivit bitet. Visa att du förstår att det gör ont att hen kanske blev rädd.

Kom ihåg att dokumentera enligt förskolans rutiner och informera vårdnadshavarna om det som har hänt och vilka åtgärder ni kommer vidta för att det inte ska hända igen.

Kränkning eller konflikt?

Det kan vara svårt att veta om det som skett är en kränkning eller konflikt. Till skillnad från en kränkning är en konflikt i sig är inte skadlig, den kan hjälpa barns samarbetsförmåga att utvecklas. När barn får prata och diskutera med varandra tränas deras empati och förståelsen för att människor kan tycka och tänka olika. Konflikter är dessutom ett sätt att lära sig visa hänsyn och att lösa olika dispyter på bästa sätt.