Kunskapsbanken
Arbeta främjande och förebyggande i förskolan
Forskning visar att mobbningsbeteenden förekommer redan i förskoleåldern. Det är därför viktigt att det främjande och förebyggande arbetet för att skapa en trygg förskola startar tidigt. Här kan du läsa om hur ett systematiskt och kontinuerligt trygghetsarbete kan se ut. Du får också tips på främjande och förebyggande insatser att arbeta med på din förskola.
Hitta på sidan
Förskolans främjande och förebyggande uppdrag enligt Lpfö 18
Förskolans uppdrag är att främja alla barns utveckling och lärande. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på. Förskolan ska bland annat verka för människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde och jämställdhet mellan flickor och pojkar. Förskolan har även som uppdrag att ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra, genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation.
Främjande arbete
Främjande arbete kan beskrivas som ett stärkande arbete som har till syfte att skapa en positiv, hälsosam, trygg och tillitsfull miljö för alla barn och all personal. Det främjande arbetet ska pågå hela tiden, utan förekommen anledning. Syftet är att skapa ett klimat på förskolan som präglas av respekt, tillit och trygghet, och där alla känner sig inkluderade.
Exempel på främjande insatser:
- Personal jobbar aktivt för att främja goda relationer med barnen
- Kunskapshöjning om olika ämnesområden, exempelvis normer, konflikter, kränkningar och rasism
- Förskolan arbetar utifrån ett årshjul, med planering av främjande insatser, för att säkerställa ett kontinuerligt trygghetsarbete
- Personal på förskolan synliggör och reflekterar kring de normer som finns i verksamheten
- Personal på förskolan gör barnen delaktiga i arbetet
Förebyggande arbete
Förebyggande arbete mot mobbning och kränkningar handlar om att hitta och förhindra risker för kränkningar och mobbning. Syftet är att få en tydlig bild av förskolan och vilka insatser som behövs för att skapa trygghet. Ett förebyggande arbete mot mobbning och kränkningar gör det möjligt att upptäcka om det exempelvis finns normer som begränsar barnens handlingsutrymme på förskolan.
Exempel på förebyggande insatser:
- Genom kartläggningar kan förskolan exempelvis få reda på vilka platser i förskolan som upplevs som otrygga, och satsa på att skapa bättre förutsättningar för trygghet där. Detta kan göras genom att barnen får titta på bilder över förskolans lokaler och sätta glada eller ledsna figurer på platserna.
- Om det finns lekar som utesluter vissa barn kan en förebyggande insats vara att ha styrda lekgrupper och en vuxen som finns med i varje grupp.
Upptäckande arbete
En viktig del, som hänger ihop med det förebyggande arbetet, är det upptäckande arbetet mot mobbning och kränkningar. En del i det upptäckande arbetet är att skapa tillitsfulla relationer mellan förskolans personal och barnen på förskolan. När barnen litar på vuxna vågar de berätta om viktiga saker eller om något jobbigt har hänt.
Det finns en risk för att kränkande behandling inte upptäcks på grund av att vissa beteenden är så normaliserade. Och eftersom det är yngre barn, som inte själva alltid kan uttrycka vad de varit med om, finns det också en risk att vuxna inte tolkar händelsen som en kränkning. Det är därför viktigt att vuxna på förskolan vågar synliggöra normer och normaliserade beteenden för att upptäcka barn som behandlas illa.
Ett systematiskt trygghetsarbete
Ett framgångsrikt trygghetsarbete behöver genomsyra hela förskolans verksamhet och vara ständigt pågående. Hela förskolans trygghetsarbete ska bedrivas med fokus på en långsiktig utveckling. Det är därför viktigt att analysera, planera och utvärdera, både tillsammans med barnen och med dina kollegor. Ett sätt att skapa systematik kring detta arbete är att utgå från följande fyra steg. Du kan använda dig av samma systematiska struktur som gäller för hela förskolan, när du arbetar med din barngrupp.
Det gör ni genom exempelvis kartläggningsenkäter, vilket ger en beskrivning av nuläget. Andra tillvägagångssätt är intervjuer med barnen, observationer och olika typer av kartläggningsövningar.
Förskolan ska också, i enlighet med diskrimineringslagen, undersöka om det finns hinder för barnens lika rättigheter och möjligheter. Det kan handla om faktiska hinder men också om hinder i form av attityder eller normer.
Fundera över följande inför arbetet med trygghetsfrågor på förskolan:
Var är vi?
Inledningsvis är det viktigt att fundera över både dina egna och barnens förutsättningar.
- Hur har vi arbetat med dessa frågor fram till i dag? Hur har det gått?
- Har det uppstått några svårigheter längs vägen som vi behöver vara medvetna om?
- Vilka förutsättningar finns i barngruppen?
- Vilken nivå befinner sig barnen på? Vilka förkunskaper finns?
- Är jag tillräckligt förberedd?
Att identifiera orsaker till kartläggningsresultatet är ett viktigt steg för att sätta upp rätt mål och ta fram utvecklingsområden. Om kartläggningen till exempel visar att många barn upplever sig otrygga när de är ute och leker behöver ni först fundera på varför.
Fundera över följande:
Vart ska vi?
Att ta fram syfte och mål är bra för att kunna arbeta på ett väl genomtänkt sätt och för att styra och hantera olika situationer som kan uppstå.
- Varför ska vi arbeta med det här?
- Vad vill vi uppnå med arbetet?
- Vad ska vi huvudsakligen fokusera på?
- Vilka eventuella mål och förmågor ska vi arbeta med?
- Vad vill vi att barnen ska få med sig?
När ni implementerar åtgärderna behöver det vara tydligt vem som är ansvarig, när det ska genomföras och hur barnen ska vara delaktiga.
Fundera över följande:
Hur gör vi?
Planeringen är central för att arbetet ska bli så bra som möjligt.
- Vilka aktiviteter kan vi använda oss av?
- Vilka resurser har vi till vårt förfogande?
- Vilka reaktioner kan uppstå, och hur hanterar vi dem?
- Hur kan vi anpassa aktiviteter till barnens förutsättningar?
Gå igenom om arbetet fått önskad effekt, eller om ni behöver revidera eller ta fram nya åtgärder.
Fundera över följande:
Hur blev det?
Utvärderingen är minst lika viktig som planeringen, detta för att ta reda på effekterna av arbetet – men också för att planera för framtiden.
- Hur gick det?
- Vad upplevde barnen som intressant och givande?
- Vilka kommentarer kom upp?
- Hade vi kunnat göra något på ett annat sätt?
- Vad tar vi med oss framöver?
- Uppstod situationer där jag kände mig osäker eller hade svårt att hantera diskussionen? Hur kan jag förbereda mig framöver?
Tänka efter före
Det är en bra strategi att ta på sig ”trygghetsglasögonen” när olika aktiviteter planeras och utförs. Ett sätt att göra detta är att inför varje aktivitet ställa er frågorna:
- Har vi planerat aktiviteten så att alla barn kan vara delaktiga på ett bra sätt?
- Vet alla barn vad som ska hända och vad som förväntas av dem?
- Har barnen möjlighet att uttrycka sin mening om aktiviteten och sitt deltagande?
Exempelvis kan det handla om att se till att samlingen har många rörelsemoment, så att barn med koncentrationssvårigheter kan vara med utan att få ständiga tillsägelser om att sitta still. Förbered barnen på vad som ska ske under dagen eller under en aktivitet. Med tydliga riktlinjer ökar tryggheten, eftersom alla vet vad som ska hända. På så sätt kan ni minska barnens oro för vem de ska leka med, vart de ska ta vägen eller andra osäkerheter. På så sätt minskar ni även situationer där kränkningar och konflikter lätt kan uppstå.
Träna barns empati
Det finns många bra anledningar till att jobba med barn kring olika teman så som vänskap, utanförskap, olika kulturer, genus eller liknande. Ni kan exempelvis använda er av läsning eller drama för att prata om ensamhet. När liknande situationer uppstår på förskolan kan ni hänvisa till de situationer ni läst om. Det är ett sätt att träna barnens förmåga att sätta sig in i andras upplevelser. Genom att träna barnens förmåga att sätta sig in i en annan persons situation och känna empati kan ni förebygga kränkningar. I arbetet för ökad empati mellan barnen är det viktigaste att vuxna fungerar som förebilder.
