Förskolans ansvar vid kränkningar och mobbning

Barnets rätt mot mobbning, kränkningar och diskriminering

FN:s barnkonvention

Barnkonventionen inkorporerades i svensk lag i januari 2020 och har sedan dess samma status som andra lagar i Sverige. Barnkonventionen innehåller bestämmelser om särskilda rättigheter för alla barn 0–18 år. Det spelar ingen roll om barnet är svensk medborgare eller inte, har tillfälligt uppehållstillstånd, är asylsökande eller vistas i Sverige utan tillstånd.

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och beroende av varandra. Däremot finns det fyra artiklar som utgör grundprinciper som alltid ska beaktas i alla frågor som rör barn:

• Barnkonventionen artikel 2: Alla barn har lika värde och rättigheter, ingen får diskrimineras.
• Barnkonventionen artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.
• Barnkonventionen artikel 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Det handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
• Barnkonventionen artikel 12: Alla barn har rätt att få uttrycka sin mening och få den respekterad i alla frågor som berör hen. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

Artikel 19 – Barns rätt till ett helt liv utan våld

I arbetet mot mobbning i förskolan är artikel 19 särskilt relevant då den fastställer att konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld – bland annat när barnet är i förskolan. Begreppet våld innefattar mobbning.

Vem har ansvaret?

Staten, regionerna och kommunerna har en skyldighet att säkerställa rättigheterna i konventionen. Även privata aktörer är skyldiga att följa barnkonventionen, såsom friförskolor som utför tjänster åt staten. Föräldrar eller vårdnadshavare är inte direkt bundna av konventionen, men kan bli det indirekt genom olika lagar, till exempel föräldrabalken. Däremot tar barnkonventionen upp vårdnadshavarens viktiga roll och ansvar i sina barns liv.

Läs mer om barnkonventionen

Skollagen

Begreppet mobbning finns inte i skollagen. Skollagen reglerar i stället kränkande behandling. Kränkande behandling är något som sker vid enskilda tillfällen, medan mobbning är när någon blir utsatt för upprepade kränkningar eller trakasserier av en eller flera personer över tid.

Barnkonventionen är en viktig grund för arbetet mot kränkande behandling av barn och elever. Skollagens bestämmelser om kränkande behandling i sjätte kapitlet innebär ett förbud mot att utsätta barn för kränkningar. Kränkningar är en form av våld, och har därmed en direkt koppling till artikel 19 i barnkonventionen.

Bestämmelserna i skollagen syftar både till att stärka barnens medvetenhet om sina rättigheter (SkolL 1:4§) och till att motverka att barnen utsätts för kränkningar (SkolL 1:5-6 §§). Huvudmannen ansvarar för att förhindra kränkningar och se till att det årligen upprättas en plan med de åtgärder som krävs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn (SkolL 6:6-8 §§).

Diskrimineringslagen

Enligt diskrimineringslagen (DiskrL 2:5 §) har barn rätt att inte bli diskriminerade i förskolan. Diskriminering innebär att någon missgynnas eller kränks utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

• kön
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder

Det finns sex former av diskriminering, två av dessa är trakasserier och sexuella trakasserier:

• Trakasserier: uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
• Sexuella trakasserier: uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Läroplanen (Lpfö 18)

Förskolans värdegrund lyfter tydligt barnets rättigheter och framhåller att förskolan ska förmedla de värden och rättigheter som barnkonventionen fastställer. Det framgår bland annat att alla som arbetar inom förskolan ska främja alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet och inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Förskolan ska enligt värdegrunden aktivt motverka sådana tendenser. I läroplanen framgår också att arbetslaget ska samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling samt att förskolechefen/rektorn har ansvaret för detta arbete.

Årlig plan mot kränkande behandling

Förskolor ska årligen upprätta en plan mot kränkande behandling. Det är huvudmannens (kommunen om det är en kommunal förskola och styrelsen om det är en fristående förskola) ansvar att det finns en plan. Syftet är att planen ska förebygga och förhindra kränkningar. Planen ska utgå från läget på den aktuella förskolan, därför är det bra om den utgår från en eller flera kartläggningar. En kartläggning kan ske på olika sätt, till exempel genom enkäter, observationer, samtal med barnen eller trygghetsvandringar.

Planen bör innehålla:

• En redogörelse för hur föregående års planerade åtgärder har genomförts.
• En översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling.
• En redogörelse för vilka av dessa åtgärder de avser att påbörja eller genomföra under det kommande året.
• Rutiner för akuta situationer, det vill säga när de har fått kännedom om att ett barn utsätts för kränkningar.
• Redogörelse för hur barnen kan medverka i trygghetsarbetet.

I planen ska det anges vem som är ansvarig för att varje åtgärd genomförs. Det ska även finnas med hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

Anmäla kränkande behandling i förskolan

1. Om du som arbetar inom en förskola får veta att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier i samband med verksamheten måste du skyndsamt anmäla detta till förskolechefen. Anmälningsskyldigheten gäller oavsett om kränkningen utförts av en vuxen eller ett barn. Hur du fått reda på händelsen saknar betydelse. Ett barn kanske har berättat för dig om något som hänt, eller så har du hört eller sett något som kan vara en kränkning. Anmälningsskyldigheten gäller även om vårdnadshavare eller barn inte vill att händelsen ska anmälas.
2. Förskolechefen ska i sin tur anmäla uppgifterna vidare till huvudmannen. Skyldigheten gäller inte bara vid upprepade kränkningar, utan även vid enstaka händelser.
3. En utredning ska inledas så snart någon som arbetar på förskolan får veta att ett barn har blivit kränkt.
4. Åtgärder ska vidtas som får kränkningar att varaktigt upphöra.