Det här ska förskolan göra steg för steg

Alla som arbetar i förskolan har skyldighet, enligt skollagens sjätte kapitel, att anmäla till rektorn så fort ni får kännedom om eller misstänker att ett barn har blivit utsatt för kränkningar.

Agera direkt

Du som personal i förskolan behöver direkt visa att du har sett eller känner till vad som har hänt. Exakt på vilket sätt beror på händelsen och kontexten. Ofta handlar det om att sända rätt signaler, och visa att kränkningen och beteendet inte är okej.

Det kan ibland kännas svårt att veta hur du ska agera. I sådana lägen kan det vara till hjälp att tänka: vad behöver jag ge för stöd eller tröst till barnet just nu? Det kan exempelvis handla om att säga till den eller de som har utsatt, ställa en öppen fråga som: ”vad händer här?” eller att gå emellan barnen. Hur du ska agera måste bedömas från fall till fall. Alla situationer är olika och påverkas av händelsen i sig, kontexten ni befinner er i, vilka barn som är involverade och vilken relation du har till barnen.

Det är även viktigt att dokumentera händelsen, exempelvis genom en incidentrapport. Vårdnadshavare, både till det barnet som är utsatt och barnet som utsätter, bör kontaktas i ett tidigt skede.

Förskolan har anmälningsplikt vid kränkningar. Det innebär att du ska anmäla kränkningarna så snart som möjligt till förskolans rektor, som i sin tur ska rapportera vidare till förskolans huvudman.

Vilka händelser ska rapporteras?

En kränkning definieras som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. I skollagen står det:

“En lärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn.”

Hur ska det rapporteras?

Du bör rapportera relevant information som du har eller enkelt kan få fram.

Exempelvis:

• Datum, tid och plats
• Vilka som var inblandade
• Kort beskrivning av händelsen och på vilket sätt barnet blivit eller upplevt sig kränkt
• Om ärendet uppklarades på plats eller om det ska tas vidare

Generellt ska ni vara så konkreta som möjligt och undvika att tolka eller värdera det som har hänt. Men för yngre barn som inte själva kan sätta ord på sina upplevelser kan ni som pedagoger ibland behöva hjälpa till att tolka situationen.

I detta skede bör även vårdnadshavare kontaktas och informeras om vad som har hänt och vilka åtgärder förskolan kommer att vidta härnäst.

En förskolas system för rapportering kan se olika ut. Det viktiga är att ni är konsekventa. Vi rekommenderar att rapporteringen sker skriftligt, eftersom det skapar tydlighet och är en bra dokumentation.

Efter en anmälan om kränkande behandling ska förskolan och huvudmannen utreda situationen. Ni ska inte göra någon värdering av hur allvarlig händelsen är innan ni utreder. Syftet med utredningen är att samla in information och kunskap kring situationen, och ta reda på om åtgärder behöver sättas in.

Hur går utredningen till?

En utredning innefattar oftast samtal med barnet som har blivit kränkt och den eller de som har kränkt, men även andra personer som kan tänkas veta mer om situationen. Ibland kan ni behöva ta hjälp av särskild kompetens så som specialpedagog. Dessa kan till exempel göra observationer på förskolan.

Exakt vilken omfattning utredningen bör ha och hur den ska genomföras kan se olika ut från fall till fall. Ni bör dokumentera det ni får reda på i utredningen.

När er bild av situationen börjat klarna bör ni ställa er frågan om det finns skäl att anmäla till polis eller socialtjänst.

För att förstå varför en kränkning har uppkommit behöver förskolan analysera kränkningen utifrån olika perspektiv. Det ökar chansen att ni sätter in rätt åtgärder som får kränkningarna att upphöra och inte upprepas.

Varför en analys?

Om ni inte gör en analys är det lätt att åtgärderna sätts in mot symptomen i stället för orsakerna. Ett exempel kan vara att vissa barn ofta blir knuffade när de ska ta på sig sina utekläder. En snabb – och nödvändig – åtgärd kan vara att fler vuxna är närvarande när barnen ska gå ut. Men en analys kan visa att knuffarna beror på att detta beteende ger högre status bland barnen, därför behöver detta åtgärdas övergripande och långsiktigt. En snabb åtgärd utan analys leder ofta till att problemen finns kvar eller flyttar sig till en annan miljö eller situation.

Hur ni gör en analys

För att få syn på så många orsaker som möjligt kan ni utgå från den social-ekologiska modellens fyra perspektiv – individ, grupp, organisation och samhälle. Den social-ekologiska modellen illustrerar samspelet mellan individuella och kontextuella faktorer och framhåller att vi behöver inkludera alla dessa fyra perspektiv för att bättre förstå kränkningar och mobbning. Till var och en av de fyra perspektiven ställer ni frågan: ”Vilka faktorer på denna nivå kan tänkas ha bidragit till att den aktuella kränkningen uppstått?”.

Förskolan ska sätta upp mål och bestämma vilka åtgärder som ska vidtas för att nå målen. Åtgärderna är förskolans verktyg för att få stopp på kränkningarna, och undvika att liknande kränkningar uppstår igen. Ofta behövs det flera åtgärder som kompletterar varandra. Målen ska vara konkreta och gå att följa upp. Ett mål kan vara att barnen ska känna sig trygga på gården. En åtgärd kan då vara fler vuxna när ni är utomhus och att ni erbjuder planerade utomhusaktiviteter. Ni bör utse vem eller vilka som har ansvar för att genomföra åtgärderna, samt hur tidsplanen ser ut.

Fler förslag på åtgärder:

• Samtal med barnen.
• Ökad vuxennärvaro på platser eller vid tidpunkter som visat sig vara riskfyllda.
• Extrapersonal eller -resurs för den eller de som kränker.
• Se över gruppindelningar och platser vid samlingen.
• Se över schemaläggning.
• Genomför relationsskapande övningar i barngruppen.

Delaktighet

Det är bra om ni i förskolan kan samarbeta med hemmet i arbetet med åtgärder. Det som har framkommit i förskolans utredning och orsaksanalys ligger till grund för åtgärderna. Se vårdnadshavarna som en resurs, och låt dem ha egna förslag på åtgärder. Det är bra om ni skriver ner åtgärderna i en handlingsplan som tydligt visar vad som ska göras, när det ska göras och vem på förskolan som har ansvaret.

Ni behöver löpande kontrollera hur de inblandade barnen mår och om kränkningarna har upphört. Uppföljningen visar om ni behöver justera befintliga åtgärder eller sätta in helt nya. Det blir inte alltid rätt direkt, därför är det viktigt att följa upp det som har hänt för att se hur de inblandade barnen mår.

Redan i början av ett ärende är det bra att boka in ett uppföljningssamtal med barnen och deras vårdnadshavare. Boka in detta cirka två till tre veckor efter det inträffade. Då kan ni tillsammans utvärdera förändringar, prata om hur barnen verkar må och bestämma vad som behöver göras framåt.

Hur ska förskolan följa upp?

För att följa upp och utvärdera de åtgärder ni har tagit fram kan ni utgå från följande frågor:

• Har kränkningarna upphört?
• Vilka förändringar har skett?
• Vad har vi lärt oss?

Om effekten av era åtgärder uteblivit eller inte är tillräckliga bör ni göra justeringar. Ibland räcker det att justera befintliga åtgärder, ibland behöver ni komplettera med nya.

Barnens mående behöver följas upp separat från åtgärdernas effekt. Ni kan exempelvis fråga barnen ”hur känns det idag”?