Kunskapsbanken
Rasism i förskolan
Rasism innebär att människor eller grupper anses vara mer eller mindre värda, på grund av exempelvis etniskt ursprung, hudfärg, kultur, folkgrupp eller religion. Friends ser i elevenkäter i skolan att etnicitet är den vanligaste formen av trakasserier. Det är därför viktigt att börja med det främjande och förebyggande arbetet för att motverka rasism redan i förskolan.
Hitta på sidan
Vad är rasism?
Rasism innebär att människor eller grupper anses vara mer eller mindre värda på grund av exempelvis etniskt ursprung, hudfärg, kultur, folkgrupp eller religion. Om någon blir utsatt för kränkningar kopplade till diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet eller religion, kallas det för rasism. Rasism bygger på fördomar och stereotypa tankar om hur vissa individer och grupper är eller bör vara. Dessa idéer har sin grund i rasbiologi, där människor delas upp i raser och tillskrivs olika egenskaper. Vår historia har bidragit till rasistiska strukturer i samhället, som leder till att människor behandlas orättvist. Denna så kallade biologiska rasism baseras på att det finns underlägsna och mer överlägsna raser och att människor därmed kan behandlas på olika sätt med hänvisning till ras. Dagens rasism kan ses som en konsekvens av den biologiska rasismen och som lever kvar i samhällets alla system.
Hur tar sig rasism uttryck?
Rasism kan ta sig uttryck på många olika sätt. Ofta sker det i form av taskiga kommentarer, till exempel att använda ”n-ordet”, eller säga att någon anses vara mindre svensk än andra på grund av sin hudfärg.
Det kan också handla om förväntningar på att någon ska vara på ett visst sätt eller ha vissa intressen kopplat till vilket land personen eller hens familj kommer ifrån eller vilken religion de har.
Har du hört talas om mikroaggressioner?
Här ser du vad andra har svarat på den här frågan.
Mikroaggressioner – en form av rasism
Mikroaggressioner kan ske både avsiktligt och oavsiktligt. Det är ofta handlingar som går obemärkt förbi, eller bortförklaras när vi ser eller hör dem en och en. Men dessa handlingar skapar en stor utsatthet för den som hela tiden utsätts för dem. Effekten blir att barn som utsätts för mikroaggressioner känner att de inte har en självklar plats i Sverige och i förskolan, på grund av till exempel sin hudfärg. Det kan även handla om att ständigt behöva vara på sin vakt och beredd på att bli utsatt eller ifrågasatt.
Exempel på mikroaggressioner:
- ”Var kommer du ifrån egentligen?”
- ”Jag bara måste få känna på ditt hår.”
- ”Oj, vad bra du är på svenska.”
Minoritetsstress
Att bryta mot normen eller att bli utsatt för mikroaggressioner kan leda till något som kallas för minoritetsstress. Det kan uppstå som en konsekvens av att ständigt behöva förklara sig, att mötas av oförståelse, nedsättande kommentarer, eller att pekas ut som någon som bryter mot normen, både direkt och indirekt. Det kan till exempel innebära att en muslimsk tjej eller kvinna ständigt behöver förklara varför hon väljer att bära hijab, eller att läsa nyheter om att politiker vill förbjuda muslimska tjejer och kvinnor från att bära hijab. Dessa upplevelser i vardagen bidrar till att individer bygger upp en bank av dåliga erfarenheter, som de bär med sig i vardagen. Det kan leda till att individer som upplever minoritetsstress går omkring med en ständig oro och stress, eller en känsla av att behöva vara beredd på att bli dåligt bemött eller på att utstå kränkningar.
Konsekvenser av rasism
Rasism och rasistisk mobbning påverkar det enskilda barnet och barnets känsla av att känna tillhörighet i förskolan, men påverkar också de barn som bevittnar beteendet. Även utsatta barns familjer påverkas negativt av barnets utsatthet. På individnivå kan rasistisk mobbning ha långsiktiga negativa effekter på barns kognitiva funktioner och fysiska och mentala hälsa – faktorer som påverkar skolnärvaro och möjlighet till utbildning. Rasism och dess konsekvenser kan leda till kronisk stress bland barn, vilket påverkar förutsättningarna att leva ett hälsosamt liv.
Internaliserad rasism
Barn som återkommande utsätts för rasism kan till slut börja internalisera (införliva) det som de utsätts för. De börjar till slut tro att de är underlägsna och mindre värda och de anpassar sig efter de negativa budskap som de hör om människor som dem själva, och de kan börja förneka sin etnicitet och kulturella arv.
Är rasism olagligt?
I Sverige ska alla ha samma rättigheter och möjligheter, oavsett vilken hudfärg eller religion de har. Barnkonventionen, som är lag i Sverige, är tydlig med att inget barn får diskrimineras eller utsättas för våld och trakasserier. Även diskrimineringslagen säger att ingen får utsättas för trakasserier eller diskriminering i förskolan. Diskrimineringslagen har tillkommit för att synliggöra det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i det svenska samhället, och syftar till att motverka bland annat rasism. Etnicitet och religion är två av diskrimineringsgrunderna som finns med i diskrimineringslagen.
Exempel på rasistiska handlingar som är olagliga:
- Att sprida och skriva kränkande kommentarer som att någon är mindre värd på grund av sin hudfärg eller religion.
- Att bära kläder med hakkors, texter eller andra symboler som är rasistiska eller kränkande mot vissa grupper. Dessa är exempel på hets mot folkgrupp.
Hur tar sig rasism uttryck i förskolan?
Barn som avviker från rådande normer löper större risk att bli utsatta för mobbning. Unesco skriver i sin rapport “Behind the numbers: ending school violence and bullying” att:
“Children who are perceived to be ‘different’ in any way are more at risk of bullying,
with physical appearance, not conforming to gender norms, race and nationality being key drivers”.
Exempel på situationer som kan vara rasistiska kränkningar
Här kommer några exempel på hur barn kan bli utsatta för kränkningar – vilket är trakasserier då det har koppling till en diskrimineringsgrund – och diskriminering från förskolan kopplat till rasism. Om detta eller liknande situationer skulle inträffa på din förskola är det viktigt att ni vidtar åtgärder samt dokumenterar dessa.
- En grupp barn låter inte ett annat barn vara med och leka på grund av barnets hudfärg eller etniska tillhörighet.
- En förskolepedagog förutsätter att alla barn har firat jul och uttrycker ”Vad tråkigt för dig att du då inte får några julklappar”. Barnet som inte har firat jul blir ledsen, men vågar inte säga någonting.
- Ett barn nekas specifik kost kopplat till sin religiösa tillhörighet.
Förskolans ansvar att motverka rasism
Inget barn får diskrimineras eller trakasseras i förskolan. Alla förskolor måste enligt lag (diskrimineringslagen) arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering, men även främja lika rättigheter. Arbetet med aktiva åtgärder innebär att förskolan ska arbeta fortlöpande under året för att främja en trygg miljö för alla barn.
Så snart någon anställd på förskolan får veta att ett barn känner sig utsatt för rasism ska hen anmäla situationen till rektor. Rektorn ska i sin tur anmäla till huvudman som ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier.
Läs mer om förskolans ansvar för alla former av mobbning
Vad säger läroplanen?
Läroplanen (Lpfö 18) är tydlig med att utbildningen bland annat ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde och solidaritet mellan människor.
Det svenska samhällets ökande internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.
Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer.
Hur kan förskolan motverka rasism?
Förskolans trygghetsarbete behöver vara både främjande, förebyggande och åtgärdande. För att minska antalet utsatta barn måste förskolan lägga mest fokus på det främjande och förebyggande arbetet. Här ger vi förslag på insatser för att motverka rasism i förskolan. En central del i det arbetet är att skilja mellan handling och person, samt att våga prata om rasism.
Vem är rasisten?
Mobbningsforskningen inom skolan har historiskt sett fokuserat på att försöka urskilja individuella karaktärsdrag som gör någon till mobbare, medan alltmer av den aktuella forskningen om mobbning snarare letar efter strukturer och skolkulturer som möjliggör mobbning. På samma sätt hamnar fokus ofta på individen när rasism kommer på tal. Huvudfrågan blir: ”Vem är rasisten?”, där den enskilda personens rasistiska värderingar eller handlingar pekas ut. En väg till förändring är i stället att rikta fokus mot de strukturer som möjliggör fenomenet rasism.
Om personal i förskolan får kännedom om att ett barn har sagt eller gjort rasistiska handlingar, är det alltså viktigt att fokusera på handlingen som rasistisk. Vi måste separera handlingen från personen och inte tänka på barnet som rasist, utan att det är något rasistiskt som har inträffat. Vi måste erkänna det som har hänt och sedan våga prata om det. Det mest betydelsefulla du som förskolepersonal kan göra är att ta barn på allvar när de berättar om sina upplevelser, samt att fortsätta prata, även när det blir obekvämt. Ibland är det svårt att upptäcka rasism. En central del i att jobba mot rasism är att identifiera och erkänna det.
Här är förslag på insatser för att motverka rasism på din förskola:
Det kan kännas svårt och obekvämt att jobba med frågor som du inte kan så mycket om. Utan kunskap är det också svårt att förstå varför arbetet är viktigt, och hur det ska göras. Om du känner att du saknar viss kunskap, exempelvis hur rasism kan ta sig uttryck eller vilka mekanismer som ligger till grund för rasism – lyft detta på din förskola. Det är bra att ledningen inventerar vilken kunskap personalen har, eller saknar, och sen fylla luckorna med relevant kunskapshöjning.
Mer om rasism från Friends
Normer är osynliga regler för hur vi ska se ut, prata och bete oss. Det finns normer som är positiva, men det finns även normer som begränsar och stänger ute. Utifrån majoritetsbefolkningens normer i Sverige så ses det som normalt att fira jul genom att titta på Kalle Anka och äta julskinka. Medan firandet av Sabbat eller Eid al-fitr ofta ses som annorlunda och avvikande. Normer riskerar att sortera människor och tillskriva dem olika egenskaper. Normerna förstärks också av de fördomar och stereotypa idéer vi har av olika kulturer, religioner och hudfärger.
Här är några konkreta tips på hur du arbetar normmedvetet med rasism.
- Se över vilket språkbruk och vilka jargonger som förekommer i förskolan, både bland barnen och personalen. Förekommer exempelvis rasistiska skämt eller negativa kommentarer? Får dessa i så fall gå obemärkt förbi?
- Se över vilka perspektiv som får ta plats i lärandet på förskolan och vilka som representeras i exempelvis böcker och bilder som ni använder. Olika kulturer, religioner och hudfärger behöver representeras. Se till att detta är återkommande och att inte en person eller en skildring ska representera alla. Gör en inventering och, baserat på den, skriv en lista över böcker och läromedel som förskolan borde ta in.
Se förslag på övningar du kan göra med barnen och kollegor kopplat till normer och etnicitet
Mer om normer från Friends
- Webbkurs: Bli normmedveten
Stöttande och tillförlitliga vuxna bidrar till en tryggare miljö. Därför är det viktigt att fundera på hur ni kan skapa trygga och tillitsfulla relationer mellan pedagoger och alla barn. Våga fråga och prata med barnen om rasism. Du måste inte ha alla svar med en gång. Börja med att bara lyssna och be barnen berätta mer. Sedan kan du fundera på hur ni kan ta det vidare. Och kom ihåg att prata med, och ta hjälp av, kollegor.
Det är viktigt att alla som arbetar i förskolan alltid agerar när ni får kännedom om rasistiska kränkningar och mobbning. Det behöver finnas en samsyn bland personalen och ni behöver vara överens om hur ni ska agera i olika situationer. Om ni inte agerar riskerar det kränkande beteendet att normaliseras. Det finns då en risk att det leder till mer långvarig utsatthet och att kränkningarna blir grövre.
Källa:
- Behind the numbers: ending school violence and bullying, UNESCO, 2019
