Kunskapsbanken
Sexuella trakasserier och samtycke i förskolan
Sexuella trakasserier är en oönskad handling av sexuell natur som sker utan samtycke. Här hittar du kunskapshöjande information om sexuella trakasserier för att kunna arbeta förebyggande och stärka barns integritet. Du får också tips på hur förskolan kan arbeta främjande med samtycke och integritet.
Hitta på sidan
Vad är sexuella trakasserier?
Sexuella trakasserier är en sexuell handling som kränker någons värdighet, och som är oönskad av den som blir utsatt. Handlingen utförs alltid utan godkännande eller samtycke. Sexuella trakasserier kan vara kommentarer, ord, blickar eller att någon tar på en på ett sätt som inte känns okej. Sexuella trakasserier kan även vara att någon ger ovälkomna komplimanger, inbjudningar, anspelningar, sprider rykten eller skickar ovälkomna bilder och filmer på nätet.
Att övertala, pressa eller tvinga barn att exempelvis skicka avklädda bilder på sig själva är sexuella trakasserier, men kan också vara brott såsom utnyttjande av barn för sexuell posering eller barnpornografibrott. Även om detta är ovanligt i förskoleålder, är det viktigt att ni i förskolan har kännedom om detta för att kunna stärka barns integritet och arbeta förebyggande mot sexuella trakasserier.
Vem avgör om det är sexuella trakasserier?
Det är alltid den som blir utsatt som bestämmer var gränsen går för vad som är okej eller inte då det kommer till sexuella trakasserier. Ingen har rätt att utsätta andra för sexuella trakasserier, och det är aldrig den som blir utsatt som är skyldig att se till att det slutar. För att det i laglig mening ska ses som sexuella trakasserier behöver dock den som utsätter någon förstå hur agerandet upplevs.
Text från Diskrimineringsombudsmannen
Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att du som blir eller har blivit trakasserad klargör för den som trakasserar att beteendet är obehagligt och ovälkommet. Men för vissa situationer kan kränkningen vara så tydlig att inga påpekande krävs från den som känner sig trakasserad.
Sexuella trakasserier till följd av normer
I samhället har vi starka normer kopplade till kön, genus och sexualitet, som ofta ligger till grund för sexuella trakasserier. En central norm i samhället är heteronormen, som tillskriver killar och tjejer olika egenskaper och könsuttryck. En kille förväntas se ut och bete sig maskulint och en tjej förväntas se ut och bete sig feminint. Heteronormen innebär bland annat antagandet att alla människor, inklusive barn och unga, antingen är flickor eller pojkar och att de förväntas bli kära i och attraherade av det motsatta könet.
Dessa normer kring hur tjejer och killar förväntas vara, se ut och bete sig formar barn redan i förskoleålder. Exempel på detta är flickor som får höra att en pojke retar, slår eller drar en flicka i håret för att han är kär i henne. En sådan situation blir problematisk på flera sätt. Dels lär sig pojken att han kommer undan med ett sådant beteende, och kanske att ett sådant beteende till och med är förväntat av honom. Det lär både flickan och pojken att flickans kroppsliga integritet inte respekteras och att flickan ska vara okej med det eftersom det är ”positivt” med sådan uppskattning från en pojke.
Detta visar att normer om kön och sexualitet är närvarande även bland yngre barn. Därför är det viktigt att ni på förskolan blir medvetna om hur normer påverkar förekomsten av sexuella trakasserier, hittar sätt att utmana begränsande normer och agerar även på normaliserade beteenden.
Normalisering av sexuella trakasserier
Våldspyramiden är ett sätt att illustrera hur olika former av sexuella trakasserier hänger ihop, hur de förhåller sig till varandra, och vad konsekvenserna av normaliseringen kan innebära. Pyramiden visar hur det lindriga våldet och det grövre våldet hänger ihop, och att de grövre handlingarna ofta har sin rot i de mer lindriga och vardagliga handlingarna. Om ingen säger ifrån eller agerar när lindrigare handlingar sker och därmed låter beteenden fortsätta, riskerar kränkningarna att bli grövre.
Det är därför viktigt att ni är medvetna om hur normer påverkar förekomsten av sexuella trakasserier på er förskola. Ni behöver hitta sätt att utmana begränsande normer. Och ni måste alltid agera, även på mer normaliserade sexuella trakasserier, långt ner i pyramiden.
Är sexuella trakasserier olagligt?
Barnkonventionen, som idag är lag i Sverige, är tydlig med att inget barn får diskrimineras eller utsättas för våld eller trakasserier. Även diskrimineringslagen säger att inget barn får utsättas för trakasserier eller diskriminering i förskolan. Diskrimineringslagen har tillkommit för att synliggöra det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i det svenska samhället. Lagen syftar till att motverka bland annat sexuella trakasserier, som är en form av diskriminering.
Sexuella trakasserier finns inte som begrepp i brottsbalken. Däremot kan handlingar, som enligt diskrimineringslagen utgör sexuella trakasserier, också falla in under olika bestämmelser i brottsbalken, såsom sexuellt ofredande, kränkande fotografering och olaga integritetsintrång (Brottsbalken 6 kap.10 §, 4 kap. 6 a,c §§). Även om en händelse är polisanmäld och det pågår en förundersökning, så ska förskolan utreda och åtgärda situationen.
Kravet på samtycke regleras i sexualbrottslagstiftningen (ofta kallad samtyckeslagen), som bygger på att sex ska vara frivilligt och att samtycke krävs. Barn under 15 år har ett särskilt skydd i lagen som innebär att personer över 15 år aldrig får utföra sexuella handlingar mot någon som är yngre än 15 år. Detta gäller även om barnet själv uttrycker ett samtycke. Sexuella handlingar med ett barn under 15 år kan alltså utgöra brottsliga handlingar såsom våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn.
Vad är samtycke?
Samtycke betyder att alla som är inblandade är med på det som sker och ger sitt godkännande. Att inte säga nej betyder inte att den utsatte är med på det som sker och innebär inte att samtycke ges. Det går att säga nej på olika sätt, både med ord och med sitt kroppsspråk. Till exempel kan ett barn säga ”sluta” eller ta bort personens hand. Samtycke behöver alltid säkerställas, till exempel genom att fråga ”känns det här okej för dig?” Barn under 15 år kan aldrig samtycka till sexuella handlingar från vuxna.
Det kan kännas svårt att prata om samtycke men egentligen är det ganska enkelt. Det handlar om att säkerställa att alla vill samma sak och ge barnen förutsättningar att skapa trygga relationer. Detta är något vi alla behöver träna på. Prata med barnen om samtycke och använd ordet samtycke så att de blir bekanta med det och på så vis lär sig vad det betyder.
Fundera och diskutera med kollegor på förskolan:
- Hur pratar ni om samtycke på förskolan?
- När upplever ni att barnen ger varandra samtycke? Kan ni ge exempel?
- Hur kan ni som vuxna agera mot varandra för att vara goda förebilder och visa på samtycke?
Hur kan sexuella trakasserier ta sig uttryck i förskolan?
Det finns begränsat med studier om förekomsten av sexuella trakasserier i förskolan, men barnens kroppsliga integritet kan också kränkas på andra sätt i förskolan. Det kan vara allt ifrån en oönskad kram, oönskade klappar på huvudet eller genom att leka en lek som barnet inte är bekväm med. Det främjande arbetet med att stärka barnens integritet och frågor om samtycke är en viktig byggsten i arbetet med att förebygga sexuella trakasserier, både i förskolan och senare i barnens liv.
Exempel på situationer i förskolan som kränker barnets kroppsliga integritet:
- Sigrid kramar Karim som inte vill ha en kram. Pedagogen Hassan säger till Karim att krama tillbaka.
- Alex har svårt att sitta still på samlingen. Agneta, som är pedagog, sätter Alex i sitt knä trots att hen visar tydligt att hen inte vill sitta där.
- Lo och Loke har påbörjat en lek om att de är familj. Loke säger att de nu ska hålla hand och ligga bredvid varandra i sängen som vuxna gör. Lo tycker inte längre om leken men vill inte göra Loke ledsen.
- Under lässtunden börjar Milo dra i Esmeraldas hår. Hon säger sluta men han fortsätter och personalen förklarar sen att det nog är för att Milo är kär i henne.
- I kuddrummet pussar Jona sin bästa kompis Mahed på kinden. Mahed drar sig tillbaka men säger inget. Resten av dagen vill han inte vara med och leka.
Förskolans ansvar att motverka sexuella trakasserier och främja samtycke
Inget barn får diskrimineras eller trakasseras i förskolan. Alla förskolor måste enligt diskrimineringslagen arbeta med aktiva åtgärder för att motverka trakasserier och diskriminering. Arbetet med aktiva åtgärder innebär att förskolan ska arbeta fortlöpande, under året, för att främja en trygg miljön för alla barn på förskolan.
Så snart någon anställd på förskolan får veta att ett barn känner sig utsatt för sexuella trakasserier ska de skyndsamt anmäla händelsen till rektor, som ska informera huvudmannen. Huvudmannens skyldighet är att utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier.
Läs mer om förskolans ansvar för alla former av kränkningar och mobbning
Vad säger läroplanen?
I förskolans uppdrag ingår bland annat att främja jämställdhet och individens frihet, integritet och okränkbarhet, stärka barnen i sin personliga och kroppsliga integritet och utveckla barnets respekt för andra människors gränser.
Pratar ni aktivt i kollegiet om hur ni ska motverka sexuella trakasserier på er förskola?
Här ser du vad andra har svarat på frågan.
Hur kan förskolan motverka sexuella trakasserier och främja samtycke?
Förskolan har en viktig roll för att förebygga sexuella trakasserier och främja samtycke. Här är förslag på hur förskolan kan arbeta främjande och förebyggande.
Det kan kännas svårt och obekvämt att jobba med frågor som du saknar kunskap om. Utan kunskap är det också svårt att förstå varför arbetet mot sexuella trakasserier är viktigt och hur det ska göras. Med kunskapshöjande insatser, riktade till hela personalgruppen, förbättras förutsättningarna för att skapa samsyn om vad sexuella trakasserier är, vad samtycke innebär och vad personalen ska agera på för att motverka normaliserade beteenden. Genom att stärka personalens kunskap ökar er förmåga, och trygghet, att föra samtal om sexuella trakasserier, samtycke och integritet med barnen. Det är också viktigt att personalen får kunskap om hur sexuella trakasserier hänger ihop med normer, samt hur ni ska agera vid misstänkta eller bekräftade fall av sexuella trakasserier.
Om du känner att du saknar kunskap, är det viktigt att lyfta det på din förskola. Ledningen bör inventera den kunskap personalen har, eller saknar kring sexuella trakasserier och samtycke, och fylla luckorna med relevant kunskapshöjning.
Barn som tidigt förstår att sina kroppar är något värdefullt och något som de själva bestämmer över, blir bättre på att sätta gränser. Barnen blir bättre på att kommunicera till omgivningen om något känns fel och sker utan samtycke, men blir också bättre på att respektera andras gränser. Detta kan ni träna på tillsammans med barnen, genom att till exempel läsa en bok eller leka en lek som väcker tankar och frågor om exempelvis samtycke. Du kan också hitta små stunder i er vardag på förskolan då du kan prata med barnen om dessa frågor. Till exempel när ett barn försökt visa sina gränser eller när ett barn ställer frågor om kroppen. Genom att hjälpa barnen att sätta ord på hur de kan visa sina gränser kan ni stärka deras förmåga att bättre förstå sin egen, och andras, integritet. Ni kan också sätta ramar om samtycke för barnen att förhålla sig till, exempelvis. att barnen alltid ska fråga varandra innan om de vill ha en kram, hålla handen eller leka en lek.
Du som pedagog är en förebild för barnen. Genom att du är tydlig med din integritet och visar respekt mot andras gränser, så lär sig också barnen om gränser. Visa barnen att du respekterar deras gränser. När du ändå måste göra något som barnet inte vill (exempelvis. sätta på sig ytterkläder), förklara med ord varför du behöver göra det och försök hitta små saker i situationen som barnet kan få bestämma över.
Normer är oskrivna regler om hur vi förväntas se ut, prata och bete oss. Normer kring kön, genus och sexualitet ligger ofta till grund för att sexuella trakasserier uppstår och normaliseras. Barn formas tidigt av normer. Förskolan har därför en viktig roll i att arbeta för att förebygga sexuella trakasserier och främja samtycke både i förskolan och senare i barnens liv.
Synliggör vilka normer som råder på din förskola:
Fundera kring vad som anses ”normalt” på din förskola, både bland barnen och personalen. Hur förväntas en flicka och pojke se ut och vara? Hur förväntas en familj se ut? Ursäktas pojkarnas beteende jämfört med flickornas eller vice versa? När ni har identifierat vilka normer som finns, fundera kring vilka som gynnas och missgynnas av normen på förskolan och diskutera sätt att försöka bredda normen.
Ni kan också se över vilka perspektiv som får ta plats på förskolan och i de läromedel som ni använder. Genom en sådan inventering kan ni synliggöra på vilket sätt förskolan befäster normer hos barnen och arbeta utifrån det. Framställs exempelvis tjejer alltid på ett visst sätt och killar på ett annat?
Jobba normmedvetet med barnen:
Det finns många sätt du som pedagog kan utmana normer på tillsammans med barnen. Ett exempel är att byta kön på karaktärer i böcker för att bredda barnens syn på kön och könsidentitet. Kanske blir det prinsen som räddar prinsessan eller en pappa som har klänning på sig. Byter du kön på en av karaktärerna blir det kanske en kärlekshistoria mellan två prinsar. Ni behöver inte flagga för barnen innan att ni ska göra det här, men om barnen ifrågasätter eller reagerar så kan det vara ett bra tillfälle att fånga upp deras tankar och diskutera normer. Här kan du få mer förslag på övningar att göra tillsammans med barnen.
Vissa platser på förskolan kan vara mer otrygga än andra. Kartlägg trygga och otrygga platser med barnen och diskutera fram lösningar tillsammans. Barn vittnar ofta själva om att dumma saker händer när de vuxna inte är med. Se över vilka platser och tider som kan vara extra otrygga, där barns kroppsliga integritet kränks i högre utsträckning, och om ni kan förbättra vuxennärvaron där.
Det är viktigt att alla som arbetar i förskolan alltid agerar när ni får kännedom om sexuella trakasserier. Det behöver finnas en samsyn bland personalen och ni behöver vara överens om hur ni ska agera i olika situationer. Om ni alltid agerar ökar chansen att barnen känner tillit och berättar för en vuxen när något har hänt. Om ni inte agerar riskerar det kränkande beteendet att normaliseras. Det finns då en risk att det leder till en långvarig utsatthet och att kränkningarna blir fler, och grövre.
Vid misstanke om att en vuxen på förskolan utsätter ett barn för sexuella trakasserier, vilket kan innebära brott i enlighet med brottsbalken, bör en polisanmälan göras.
Här kan du läsa mer om hur du kan agera mot kränkningar och mobbning
Källor:
- Fokus 20 – det blir ju bara värre om jag berättar, Victoria C Wahlgren, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2020
- Okej med dig, Make Equal
- Sexual harassment and Bullying in the Nordic Region, Friends, 2022
- Bullying as a Developmental Precursor to Sexual and Dating Violence Across Adolescence: Decade in Review, Dorothy L. Espelage, Katherine M. Ingram, Gabriel J. Merrin, 2021
