Start Kunskapsbanken Idrottsledare Jag vill veta mer om kränkningar inom idrotten

Kunskapsbanken

Kränkningar inom idrotten

Här kan du som idrottsledare läsa om olika former av kränkningar, hur kränkningar kan ta sig uttryck och vad som är skillnaden mellan en kränkning och en konflikt.

illustration av en hand som håller i ett förstoringsglas
Sidan riktar sig till idrottsledare

Vad är en kränkning?

När vi på Friends förklarar vad en kränkning är brukar vi säga att det är när en person säger eller gör något mot någon annan så att denne känner sig sårad, ledsen och mindre värd – alltså att någons värdighet kränks.

Skillnaden mellan en kränkning och mobbning är att en kränkning sker vid ett tillfälle medan mobbningen sker vid upprepade tillfällen.

Läs mer om mobbning

Det kan vara svårt att beskriva vad som egentligen menas med att kränka någons värdighet. Som idrottsförening är det viktigt att fundera över och diskutera begreppet värdighet – både bland ledare och tillsammans med de aktiva.

Om en aktiv upplever sig ha utsatts för en kränkning ska situationen utredas, även om andra uppfattat den som mindre allvarlig. Den som utsatt behöver inte ha avsett att kränka; det är konsekvenserna för den som har utsatts som avgör. Varken skojbråk, jargong eller skämt är därmed förmildrande omständigheter.

Hur kan kränkningar ta sig uttryck?

En kränkning kan vara fysisk, verbal, psykisk eller relationell. Kränkningar kan också vara baserade på någons identitet, exempelvis genom att vara rasistiska, sexistiska, funkofobiska eller homofobiska. En person kan vara utsatt för flera typer av kränkningar samtidigt, exempelvis både fysiskt och verbalt. Alla typer av kränkningar kan även ske på nätet.

  • Verbala kränkningar är bland annat att säga kränkande ord och kommentarer, sprida rykten, ge öknamn, hota eller reta. På nätet kan det vara att skriva negativa kommentarer i chatt eller på en bild.
  • Fysiska kränkningar är bland annat att slå, sparka, knuffa, spotta, dra av kläder, tafsa, ta sönder saker, gömma saker, snärta någon med handduken, spruta vatten på någon i omklädningsrummet eller att fota eller filma någon utan dennes medgivande.
  • Psykiska eller relationella kränkningar är bland annat att sucka eller ge blickar, ignorera, gestikulera, göra miner frysa ut någon eller skratta bakom ryggen. På nätet kan det exempelvis innebära att inte bjudas in till lagchatten.

Vilka av dessa situationer kan vara en kränkning?

  • En aktiv tar illa vid sig när hen har sagt något på träningen och en annan aktiv himlar med ögonen.

  • En aktiv känner sig ledsen för att en annan aktiv har kallat hen för ”tjockis”.

  • En aktiv känner sig utanför när alla andra i laget förutom hen har blivit inbjudna till lagets Snapchat-grupp.

  • En aktiv blir ledsen och rädd att göra fel när en annan aktiv ropar på basketträningen ”Du passar alltid för löst och dåligt, du borde inte bli uttagen till helgens match”.

Vilka av dessa situationer kan vara en kränkning? Här ser du rätt svar med en grön bock. Alla dessa situationer är exempel på kränkningar.

Vilka av dessa situationer kan vara en kränkning? Här ser du rätt svar med en grön bock. Alla dessa situationer är exempel på kränkningar.

Diskriminering inom idrotten

Idrottsföreningar omfattas inte av diskrimineringslagen på samma sätt som exempelvis skolan, som har krav på sig att arbeta med aktiva åtgärder mot diskriminering. Däremot har alla människor rätt att inte bli diskriminerade, oavsett plats. Förebyggande insatser mot både kränkningar, trakasserier och diskriminering är avgörande för att skapa en trygg och inkluderande idrott för alla.

I RF:s Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott står det skrivet att individer, varje förening och varje förbund inom idrotten förväntas uppmärksamma och motverka att något barn eller någon ungdom missgynnas eller behandlas sämre utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Även barnkonventionen är tydlig med att alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Inget barn får diskrimineras (artikel 2).

Läs mer om hur idrotten kan arbeta för att motverka diskriminering

Diskriminering är när en person blir sämre behandlad eller utsatt för en kränkning och det finns ett samband med en diskrimineringsgrund.

I Sverige finns det sju diskrimineringsgrunder

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Sexuell läggning
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Ålder

De aktiva barnen kan inte diskriminera varandra – det handlar då om trakasserier. När en ung idrottare eller aktivt barn blir sämre behandlad än andra aktiva av en vuxen i idrottsföreningen eller idrottsföreningen som verksamhet och kan kopplas till en eller flera av ovannämnda diskrimineringsgrunder handlar det om diskriminering.

Exempel på diskriminering

  • En ledare säger åt en aktiv, som har en hörselnedsättning, att hen får fråga en kompis om hen inte hör vad som sägs på träningen, trots att hen har bett ledare att prata högre eller stå närmre. (funktionsnedsättning)
  • Idrottsföreningen bestämmer att endast pojkar får åka på träningsresa (kön)
  • En ledare hånar en elev för att hen bär hijab (religion)

Trakasserier inom idrotten

Kränkningar som har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas för trakasserier och definieras i diskrimineringslagen.

Exempel på situationer som kan vara trakasserier

  • Ett barn säger ”hora” till en tjej (kön)
  • Ett barn säger ”bisexuella är veliga och borde bestämma sig” (sexuell läggning)
  • Ett barn säger ”ditt CP-barn” till ett annat barn (funktionsnedsättning)

Quiz om olika former av kränkningar

Har du koll på skillnaden mellan kränkning, trakasserier och diskriminering nu? Här kan du testa dig själv med tre frågor.

Fråga 1 - Kränkning eller diskriminering?

Markus, som är överviktig, känner sig utpekad och ledsen när han i matsalen på träningslägret får höra av en tränare att han kanske borde tänka på sin vikt och äta mindre. Är detta ett exempel på…

Det stämmer. Situationen är en kränkning. Markus får sin värdighet kränkt, men händelsen har inte samband med någon diskrimineringsgrund.

Det stämmer inte. Markus får sin värdighet kränkt, men händelsen har inte samband med någon diskrimineringsgrund.

Fråga 2 – Trakasserier eller diskriminering?

Flickorna i laget får inte anmäla sig till årets träningsresa eftersom idrottsföreningen har bestämt att endast pojkarna får åka på träningsresan. Är detta ett exempel på…

Det stämmer. Situationen är en form av diskriminering. Flickorna missgynnas jämfört med pojkarna kopplat till diskrimineringsgrunden kön.

Det stämmer inte. Flickorna missgynnas av idrottsföreningen kopplat till diskrimineringsgrunden kön.

Fråga 3 – Trakasserier eller kränkning?

Aida kan inte vara med på träningen eftersom hon ska fira Eid al-fitr. Ett annat barn uttrycker nedsättande kommentarer om muslimska högtider.

Det stämmer. Situationen är en form av trakasserier. I den här situationen har kränkningen koppling till Aidas religion, som är en diskrimineringsgrund.

Det stämmer inte. Vid en kränkning saknas en koppling till en diskrimineringsgrund. I den här situationen har kränkningen koppling till Aidas religion, som är en diskrimineringsgrund.

Kränkning eller konflikt?

Ibland kan det vara svårt att skilja på en konflikt och en kränkning. Konflikter i sig är inte skadliga, de kan hjälpa barns samarbetsförmåga att utvecklas. När aktiva hamnar i en konflikt kan det bli ett tillfälle där de får prata och diskutera med varandra vilket tränar deras empati och förståelse för att alla människor kan tycka och tänka olika. Konflikter är dessutom ett sätt att lära sig visa hänsyn och att lösa olika meningsskiljaktigheter på bästa sätt.

Är det här en konflikt eller en kränkning?

Amina och Ella är inte överens på träningen och börjar bråka om hockeypucken var ute eller inne. Amina blir sur och lämnar isen. Är det här en konflikt eller en kränkning?

Det här är en konflikt. En konflikt kan vara när två eller fler aktiva tycker olika om en sak och upplever att någon annan hindrar dem från att deras vilja ska ske, exempelvis reglerna på isen. Ofta väcks frustration vilket kan leda till att någon eller några av de aktiva agerar ut mot de andra aktiva.

En kränkning är när ett barn säger eller gör något som leder till att det andra barnet får sin värdighet kränkt och därmed känner sig ledsen, sårad och mindre värd. Exempel på en kränkning är negativa kommentarer som handlar om utseende eller fritidsintresse.

Utifrån det vi vet om den här situationen är det här en konflikt, men eftersom Amina blev ledsen behöver vuxna hjälpa Amina och Ella att lösa konflikten om de inte lyckas lösa det själva.

Det här är en konflikt. En konflikt kan vara när två eller fler aktiva tycker olika om en sak och upplever att någon annan hindrar dem från att deras vilja ska ske, exempelvis reglerna på isen. Ofta väcks frustration vilket kan leda till att någon eller några av de aktiva agerar ut mot de andra aktiva.

En kränkning är när ett barn säger eller gör något som leder till att det andra barnet får sin värdighet kränkt och därmed känner sig ledsen, sårad och mindre värd. Exempel på en kränkning är negativa kommentarer som handlar om utseende eller fritidsintresse.

Utifrån det vi vet om den här situationen är det här en konflikt, men eftersom Amina blev ledsen behöver vuxna hjälpa Amina och Ella att lösa konflikten om de inte lyckas lösa det själva.

Hur kan vuxna hjälpa till att lösa konflikter?

Konflikter hanteras genom att ge stöd för de aktiva att själva hitta en lösning och reda ut situationen. Att som vuxen markera och säga till kan hejda konflikten temporärt men att bara påpeka det felaktiga beteendet och uppförandet brukar inte leda till någon verklig förändring. De aktiva behöver få en möjlighet att berätta sin upplevsele av situationen och få en chans att reflektera för att förändring ska kunna ske. Här är det viktigt att anpassa utifrån ålder – med yngre barn handlar det mycket om att sätta ord på känslor, och uppmuntra till empatiskt beteende. Tillsammans med äldre barn och ungdomar kan ni i stället analysera agerandet på ett djupare plan. Låt de aktiva vara aktiva i problemlösningen. Det finns inget att vinna på att slentrianmässigt skälla på de inblandade aktiva i en konflikt. Det är däremot såklart viktigt att markera om någon gjort någon annan illa.

Prata med varje aktiv, enskilt eller i grupp för att allas perspektiv ska få komma fram. Det kan vara svårt att föra samtal om de aktiva befinner sig i affekt, avvakta gärna en liten stund tills de är lugnare. Gör även en uppföljning med de aktiva på nästa träning för att höra hur de mår och hur de tänker om det som hände.

Ta reda på:

  • Vad berodde konflikten på?
  • Hur kände de som var med?
  • Vad kommer konflikten att leda till?

Enskilda samtal om det har skett en kränkning

En konflikt kan såklart också ligga till grund för en kränkning. I hanteringen av konflikten är det därför viktigt att analysera ifall det finns mönster som kan tyda på kränkningar. Om det skett upprepade kränkningar, så finns det ofta en maktobalans mellan de aktiva. Den utsatta känner då sig underlägsen, kan vara ledsen, sårad och mindre värd. Skillnaden jämfört med en konflikt är att den aktiva utöver att vara ledsen har fått sin värdighet kränkt och befinner sig i underläge.

Fall där det förekommer kränkningar bör inte tas upp i form av gruppsamtal med de aktiva eftersom det kan kännas obehagligt för den som är utsatt som då behöver konfrontera den som har utsatt. Forskning visar att medling mellan barn där det finns en maktobalans kan förvärra situationen och få negativa effekter. Friends rekommenderar att genomföra enskilda samtal med de aktiva som är involverade i situationen. Ha som rutin att återkoppla till de involverade om vad som kommer att hända framöver. En sådan återkoppling bör innehålla vad för typ av stöd som kommer att erbjudas till de aktiva. Det inkluderar även stöd till den eller de som utsätter för att hjälpa till att bryta de kränkande beteendena. Involvera även vårdnadshavare så fort som möjligt för en ökad möjlighet till en bra samverkan mellan alla parter.