Kunskapsbanken

Diskriminering inom idrotten

I Riksidrottsförbundets riktlinjer framgår att alla idrottsföreningar ska motverka diskriminering. Här går vi igenom diskrimineringsgrunderna och ger tips på hur ni kan arbeta mot diskriminering inom idrotten.

Hitta på sidan

Vad är diskriminering?

Diskriminering är när en person blir sämre behandlad eller utsatt för en kränkning, och det finns ett samband med en diskrimineringsgrund. I Sverige finns det sju diskrimineringsgrunder, och de är framtagna för att skydda särskilt utsatta grupper, och synliggöra det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i det svenska samhället.

Läs mer om skillnaden på kränkningar, diskriminering och trakasserier

Varför ska idrotten arbeta mot diskriminering?

Det är vanligt att barn och unga utsätts för mobbning riktat mot en eller flera delar av sin identitet, exempelvis sin etnicitet, sexuella läggning, ålder, funktion eller utseende. Identitetsbaserad mobbning innebär dels att vissa personer har högre risk att utsättas för mobbning. Men det innebär även att konsekvenserna av mobbningen kan bli värre. Utsätts ett barn baserat på en del av sin identitet finns det stor risk att barnet utvecklar en negativ syn på sig själv, som internaliseras och finns kvar långt efter att mobbningen har upphört.

Idrottsföreningar omfattas inte av diskrimineringslagen på samma sätt som exempelvis skolan, som har krav på sig att arbeta med aktiva åtgärder mot diskriminering. Däremot har alla människor rätt att inte bli diskriminerade, oavsett plats. Förebyggande insatser mot både kränkningar, trakasserier och diskriminering är avgörande för att skapa en trygg och inkluderande idrott för alla.

I RF:s Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott finns angivet att varje förening och varje förbund inom idrotten förväntas uppmärksamma och motverka att något barn eller någon ungdom missgynnas eller behandlas sämre utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Idrotten behöver arbeta främjande och förebyggande för att skapa trygghet för alla barn och unga. Barnkonventionen är tydlig med att vi alltid måste ha fokus på barnets bästa och arbeta för barns rättigheter. I artikel 2 framgår att inget barn får diskrimineras.

Vilka är diskrimineringsgrunderna?

Begreppet kön enligt diskrimineringslagen innebär att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

Motverka diskriminering utifrån kön

Det finns många förväntningar på hur killar och tjejer ska vara inom idrotten, så kallade normer. Killar förväntas vara starka, framgångsrika och de ska inte visa några känslor. Många killar känner att de måste leva upp till dessa förväntningar, vilket kan leda till att killar slutar idrotta för att de inte vill vara en del av den machokultur som finns.

Det finns även normer kring tjejers idrottande. Tjejer förväntas vara tacksamma och visa laganda. Däremot är det inte lika okej att visa ilska, aggressivitet eller vara tävlingsinriktad. Men det finns även normer kring tjejers kroppar och inom många idrotter finns det regler kring matchkläder. Inom vissa idrotter förväntas tjejer ha kläder som exponerar mycket hud och som sitter tight. Ett exempel på detta är det norska beachhandbollslaget som protesterat mot regler kring kläder, vilket har lett till en viss förändring.

Fundera på

Vilka normer eller oskrivna regler finns i er förening?
Finns det olika förväntningar eller regler som går att koppla till kön?
Finns det olika prioriteringar kopplat till kön, exempelvis vilka tider som killar eller tjejer får tillgång till träningslokalen?

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel, eller på annat sätt, ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Även en person som identifierar sig som transsexuell, men inte tänker ändra sin könstillhörighet, omfattas av denna grund.

Motverka diskriminering utifrån könsöverskridande identitet eller uttryck

Lag, grupper och omklädningsrum uppdelade utifrån kön kan vara ett problem eftersom en del barn och unga kan hamna utanför. Att göra idrotten mer öppen och tänka bortom tvåkönsnormen kan öka allas delaktighet och inkludering, vilket kan leda till att fler väljer att idrotta.

Exempel på diskriminering

Ett barn har förklarat att hen inte vill bli sedd som, och kallad för, flicka utan föredrar pronomenet ”hen”. Ändå vägrar flera ledare, medvetet och konsekvent, att kalla barnet för ”hen”.

Fundera på

Hur ser det ut i er förening? Är det möjligt för barn och unga, med transidentitet, att delta?

Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning.

Motverka diskriminering utifrån sexuell läggning

Det är viktigt att alla barn och unga i föreningen känner att de kan delta på lika villkor. Det är därför viktigt att ni funderar på vilka normer och ideal som finns i er förening. Finns det till exempel en stark machonorm inom en viss idrott, kan det kännas svårt att vara homosexuell och hålla på med den idrotten. Många barn och unga vågar inte vara öppna med sin sexuella läggning, vilket på sikt kan leda till att barn och unga slutar med sin idrott. Du som ledare har en viktig roll i att stötta den aktiva och motverka negativa jargonger kopplat till sexuell läggning.

Exempel på diskriminering

Dani upptäcker att någon har lagt ut en bild på honom på sociala medier. Någon har i smyg fotat honom i omklädningsrummet efter träningen. Under bilden har någon skrivit kränkande kommentarer kopplat till hans sexuella läggning.
Ellie är bisexuell. Hennes sexualitet förminskas ofta genom att hon hela tiden får höra av både ledare och lagkompisar att hon måste ”bestämma sig” för om det är tjejer eller killar hon gillar.

Fundera på

Hur arbetar ni för att motverka negativ jargong och machokultur i er förening?

Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller liknande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter.

Motverka diskriminering utifrån etnisk tillhörighet

Barn och unga med utländsk bakgrund är underrepresenterad i många idrotter, flickor är särskilt underrepresenterade.

Rasism kan ta sig uttryck på många olika sätt. Ofta sker det i form av taskiga kommentarer, till exempel att använda ”n-ordet”, eller säga att någon anses vara mindre svensk än andra på grund av sin hudfärg. Det kan även ske mer subtilt som till exempel att fråga ”var kommer du ifrån egentligen?” eller ”får jag känna på ditt hår?” Det kan också handla om förväntningar på att någon ska vara på ett visst sätt eller vara bra på en specifik idrott kopplat till vilket land personen eller hens familj kommer ifrån.

Fundera på

Hur kan ni arbeta inkluderande för alla barns rätt till idrottande?
Vilket språkbruk och vilka jargonger förekommer i er förening, både bland de aktiva och bland vuxna? Förekommer det exempelvis rasistiska skämt eller negativa kommentarer? Får dessa i så fall gå obemärkt förbi?

Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i, eller samband med, en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism.

Motverka diskriminering utifrån religion eller annan trosuppfattning

Inom idrotten är det inte tillåtet att frysa ut eller påverka möjligheten till delaktighet för någon som använder religiösa kännetecken så som hijab, kors eller kippa. Det är viktigt att ledare inom idrotten förstår och har koll på vad det kan finnas för behov i ett lag där barn och unga har olika religioner eller trosuppfattningar. Mer förståelse och kunskap om andra religioner är viktigt för en så bra inkludering som möjligt. Tänk på att planera träningar och tävlingar så att alla barn och unga kan delta. Lägg till exempel inte en tävling under Ramadan.

Fundera på

Vilka högtider firas bland de aktiva i er förening?
Har alla barn och unga i er förening möjlighet att delta på träningar och tävlingar utifrån sin religion eller trosuppfattning? Är det exempelvis möjligt att bära hijab?

Funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer, som till exempel allergier, dyslexi, hörsel- och synskador med mera.

Det kan ibland vara svårt att veta vilket ord som är rätt att använda. Det viktigaste är att respektera den som har en normbrytande funktionalitet och vad hen vill bli kallad. Vi använder här funktionsnedsättning för att det är det begrepp som används i diskrimineringslagen. Men även dessa begrepp är bra att känna till:

Funktionsvariation, som belyser att alla är olika och funkar olika. Det beskriver att alla har olika fysiska och psykiska förmågor.
Funktionshinder används också ibland, men ett barn kan inte ha ett funktionshinder. Det syftar till de hinder som barn med en funktionsnedsättning kan stöta på, till exempel en trappa utan rullstolsramp, eller en trottoarkant.

Motverka diskriminering utifrån funktionsnedsättning inom idrotten

Idrotten är inte alltid anpassad för alla, idrotten idag är utformad utifrån en kropp som tillhör normen. Det kan exempelvis handla om att vi utgår ifrån att alla kan höra vad som sägs, se vad som visas eller ta sig in i alla typer av träningsanläggningar. Personer med funktionsnedsättning deltar i lägre utsträckning i organiserad idrott.

Exempel på diskriminering

En aktiv ropar ”ditt CP-barn” till en lagkompis som missar mål.
Hilda har en hörselnedsättning och har därför svårt att höra vad ledaren säger. Hilda har bett ledaren stå närmre henne för att hon ska höra bättre. Men ledaren säger att detta inte går och säger att Hilda måste fråga en kompis om hon inte hör.

Fundera på

Hur kan ni skapa en tillgänglig miljö för alla barn och unga i er förening?

Ålder innebär uppnådd levnadslängd. Alla människor, oavsett ålder, omfattas av lagens skydd mot diskriminering.

Motverka diskriminering utifrån ålder

Normer kring ålder inom idrotten kan bland annat handla om vid vilken ålder det går att vara nybörjare och börja utöva en ny idrott.

Exempel på diskriminering

Julia, som är 23 år, och invald som ledamot i styrelsen, blir ofta benämnd som ”ungdomsrepresentant”, trots hennes erfarenhet och kunskap inom idrotten.

Fundera på

Har barn och unga i alla åldrar möjlighet att delta i er förening?
Har ni ett aktivt arbete för att barn och unga i olika åldrar ska kunna leda och påverka verksamheten?