Kunskapsbanken
Kränkningar inom barn- och ungdomsverksamhet
Här kan du som barn- och ungdomsledare läsa om olika former av kränkningar, hur kränkningar kan ta sig uttryck och vad som är skillnaden mellan en kränkning och en konflikt.
Hitta på sidan
Vad är en kränkning?
När vi på Friends förklarar vad en kränkning är brukar vi säga att det är när en person säger eller gör något mot någon annan så att denne känner sig sårad, ledsen och mindre värd – alltså att någons värdighet kränks.
Skillnaden mellan en kränkning och mobbning är att en kränkning sker vid ett tillfälle medan mobbningen sker vid upprepade tillfällen.
Det kan vara svårt att beskriva vad som egentligen menas med att kränka någons värdighet. Det är viktigt att ni inom er verksamhet funderar över och diskuterar begreppet värdighet – både bland ledare och tillsammans med barn och unga.
Om ett barn eller en ungdom upplever sig ha utsatts för en kränkning ska situationen utredas, även om andra uppfattat den som mindre allvarlig. Den som utsatt behöver inte ha avsett att kränka; det är konsekvenserna för den som har utsatts som avgör. Varken skojbråk, jargong eller skämt är därmed förmildrande omständigheter.
Hur kan kränkningar ta sig uttryck?
En kränkning kan vara fysisk, verbal, psykisk eller relationell. Kränkningar kan också vara baserade på någons identitet, exempelvis genom att vara rasistiska, sexistiska, funkofobiska eller homofobiska. En person kan vara utsatt för flera typer av kränkningar samtidigt, exempelvis både fysiskt och verbalt. Alla typer av kränkningar kan även ske på nätet.
- Verbala kränkningar är bland annat att säga kränkande ord och kommentarer, sprida rykten, ge öknamn, hota eller reta. På nätet kan det vara att skriva negativa kommentarer i chatt eller på en bild.
- Fysiska kränkningar är bland annat att slå, sparka, knuffa, spotta, dra av kläder, tafsa, ta sönder saker, gömma saker eller att fota eller filma någon utan dennes medgivande.
- Psykiska eller relationella kränkningar är bland annat att sucka eller ge blickar, ignorera, gestikulera, göra miner frysa ut någon eller skratta bakom ryggen. På nätet kan det exempelvis innebära att inte bjudas in till en gruppchatt.
Vilka av dessa situationer kan vara en kränkning?
-
Ett barn tar illa vid sig när hen har sagt något på samlingen och ett annat barn himlar med ögonen.
-
Selma känner sig ledsen för att en annan scout har kallat henne för ”tjockis”.
-
Jack känner sig utanför när alla andra i konfirmationsgruppen förutom han har blivit inbjudna till den gemensamma Snapchat-gruppen.
Här ser du rätt svar med en grön bock. Alla dessa situationer är exempel på kränkningar.
Här ser du rätt svar med en grön bock. Alla dessa situationer är exempel på kränkningar.
Diskriminering inom barn- och ungdomsverksamhet
Föreningar, religiösa samfund och fritidsgårdar omfattas inte av diskrimineringslagen på samma sätt som exempelvis skolan, som har krav på sig att arbeta med aktiva åtgärder mot diskriminering. Däremot har alla människor rätt att inte bli diskriminerade, oavsett plats. Förebyggande insatser mot både kränkningar, trakasserier och diskriminering är avgörande för att skapa trygga och inkluderande fritidsaktiviteter för alla barn och unga.
Diskriminering är när en person blir sämre behandlad eller utsatt för en kränkning och det finns ett samband med en diskrimineringsgrund.
I Sverige finns det sju diskrimineringsgrunder
- Kön
- Könsöverskridande identitet eller uttryck
- Sexuell läggning
- Etnisk tillhörighet
- Religion eller annan trosuppfattning
- Funktionsnedsättning
- Ålder
Barn och unga kan inte diskriminera varandra – det handlar då om trakasserier. När barn och unga blir sämre behandlade än andra av en vuxen i föreningen, eller av föreningen som verksamhet och det kan kopplas till en eller flera av ovannämnda diskrimineringsgrunder handlar det om diskriminering.
Exempel på diskriminering
- En ledare säger åt ett barn, som har en hörselnedsättning, att hen får fråga en kompis om hen inte hör vad som sägs på samlingen, trots att barnet har bett ledaren att prata högre eller stå närmre. (funktionsnedsättning)
- Scoutföreningen bestämmer att endast pojkar får åka på träningsresa (kön)
- En ledare hånar ett barn för att hen bär hijab (religion)
Trakasserier inom barn- och ungdomsverksamhet
Kränkningar som har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas för trakasserier och definieras i diskrimineringslagen.
Exempel på situationer som kan vara trakasserier
- Ett barn säger ”hora” till en tjej (kön)
- Ett barn säger ”bisexuella är veliga och borde bestämma sig” (sexuell läggning)
- Ett barn säger ”ditt CP-barn” till ett annat barn (funktionsnedsättning)
Kränkning eller konflikt?
Ibland kan det vara svårt att skilja på en konflikt och en kränkning. Konflikter i sig är inte skadliga, de kan hjälpa barns samarbetsförmåga att utvecklas. När barn och unga hamnar i en konflikt kan det bli ett tillfälle där de får prata och diskutera med varandra vilket tränar deras empati och förståelse för att alla människor kan tycka och tänka olika. Konflikter är dessutom ett sätt att lära sig visa hänsyn och att lösa olika meningsskiljaktigheter på bästa sätt.
Är det här en konflikt eller en kränkning?
Amina och Ella är inte överens om reglerna i ett spel och börjar bråka om detta. Amina blir sur och går därifrån. Är det här en konflikt eller en kränkning?
Det här är en konflikt. En konflikt kan vara när två eller fler barn och unga tycker olika om en sak och upplever att någon annan hindrar dem från att deras vilja ska ske, exempelvis reglerna i ett spel. Ofta väcks frustration vilket kan leda till att någon eller några av de aktiva agerar ut mot de andra aktiva. En kränkning är när ett barn säger eller gör något som leder till att det andra barnet får sin värdighet kränkt och därmed känner sig ledsen, sårad och mindre värd. Exempel på en kränkning är negativa kommentarer som handlar om utseende eller fritidsintresse. Utifrån det vi vet om den här situationen är det här en konflikt, men eftersom Amina blev ledsen behöver vuxna hjälpa Amina och Ella att lösa konflikten om de inte lyckas lösa det själva.
Det här är en konflikt. En konflikt kan vara när två eller fler barn och unga tycker olika om en sak och upplever att någon annan hindrar dem från att deras vilja ska ske, exempelvis reglerna i ett spel. Ofta väcks frustration vilket kan leda till att någon eller några av de aktiva agerar ut mot de andra aktiva. En kränkning är när ett barn säger eller gör något som leder till att det andra barnet får sin värdighet kränkt och därmed känner sig ledsen, sårad och mindre värd. Exempel på en kränkning är negativa kommentarer som handlar om utseende eller fritidsintresse. Utifrån det vi vet om den här situationen är det här en konflikt, men eftersom Amina blev ledsen behöver vuxna hjälpa Amina och Ella att lösa konflikten om de inte lyckas lösa det själva.
Hur kan vuxna hjälpa till att lösa konflikter?
Konflikter hanteras genom att ge stöd till barn och unga att själva hitta en lösning och reda ut situationen. Att som vuxen markera och säga till kan hejda konflikten temporärt men att bara påpeka det felaktiga beteendet och uppförandet brukar inte leda till någon verklig förändring. Barn och unga behöver få en möjlighet att berätta sin upplevsele av situationen och få en chans att reflektera för att förändring ska kunna ske. Här är det viktigt att anpassa utifrån ålder – med yngre barn handlar det mycket om att sätta ord på känslor, och uppmuntra till empatiskt beteende. Tillsammans med äldre barn och ungdomar kan ni i stället analysera agerandet på ett djupare plan. Låt barn och unga vara aktiva i problemlösningen. Det finns inget att vinna på att slentrianmässigt skälla på de inblandade i en konflikt. Det är däremot såklart viktigt att markera om någon gjort någon annan illa.
Prata med varje barn eller ungdom, enskilt eller i grupp för att allas perspektiv ska få komma fram. Det kan vara svårt att föra samtal om barnen befinner sig i affekt, avvakta gärna en liten stund tills de är lugnare. Gör även en uppföljning med barnen nästa gång ni ses, för att höra hur de mår och hur de tänker om det som hände.
Ta reda på:
- Vad berodde konflikten på?
- Hur kände de som var med?
- Vad kommer konflikten att leda till?
Enskilda samtal om det har skett en kränkning
En konflikt kan såklart också ligga till grund för en kränkning. I hanteringen av konflikten är det därför viktigt att analysera ifall det finns mönster som kan tyda på kränkningar. Om det skett upprepade kränkningar, så finns det ofta en maktobalans mellan de inblandade. Den utsatta känner då sig underlägsen, kan vara ledsen, sårad och känna sig mindre värd. Skillnaden jämfört med en konflikt är att den utsatta utöver att vara ledsen har fått sin värdighet kränkt och befinner sig i underläge.
Fall där det förekommer kränkningar bör inte tas upp i form av gruppsamtal med de inblandade eftersom det kan kännas obehagligt för den som är utsatt som då behöver konfrontera den som har utsatt. Forskning visar att medling mellan barn där det finns en maktobalans kan förvärra situationen och få negativa effekter. Friends rekommenderarar att genomföra enskilda samtal med de barn och unga som är involverade i situationen. Ha som rutin att återkoppla till de involverade om vad som kommer att hända framöver. En sådan återkoppling bör innehålla vad för typ av stöd som kommer att erbjudas. Det inkluderar även stöd till den eller de som utsätter för att hjälpa till att bryta de kränkande beteendena. Involvera även vårdnadshavare så fort som möjligt för en ökad möjlighet till en bra samverkan mellan alla parter.
Bemöta härskartekniker inom barn- och ungdomsverksamhet
Härskartekniker är ofta subtila och svåra att upptäcka. Här får du som barn- och ungdomsledare verktyg för att kunna hjälpa barn och unga att känna igen och bemöta härskartekniker.
