Stöd för vårdnadshavare

Hur har barnet det i förskolan, skolan och på fritiden? Vågar barnet säga ifrån och behandlar hen andra barn med respekt?

pappa sitter med sin son i soffan och läser en bok

Vad kan du som vårdnadshavare göra själv, var kan du få stöd och vilka förväntningar kan du ha på skolan och barnets idrottsförening?

Friends hjälper dig gärna. Här på vår webbplats har vi samlat fakta och information samt olika råd, tips och verktyg som förhoppningsvis kan guida och stödja dig i din roll som vårdnadshavare. Vill du komma i kontakt med Friends rådgivning går det bra att mejla dina frågor och funderingar till radgivning@friends.se.

Friends

Vill du komma i kontakt med Friends rådgivning går det bra att mejla dina frågor och funderingar till radgivning@friends.se.

Barn- och elevombudet (BEO)

Barn-och elevombudet är till för barn i förskolan, elever i skolan eller i gymnasieskolan och studeranden i vuxenutbildningen som blivit kränkta. Hit kan du som vårdnadshavare vända dig för att få råd, stöd och hjälp om du upplever att skolan inte gör tillräckligt för att få slut på kränkningarna. Om skolan inte agerat tillräckligt för att förhindra mobbningen kan du anmäla det till Barn- och elevombudet.

Läs mer på beo.skolinspektionen.se

Bris vuxentelefon

Om du behöver råd eller har frågor om dina egna eller andras barn kan du vända dig till Bris vuxentelefon på 077-150 50 50.

Läs mer på bris.se

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Diskrimineringsombudsmannen arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. DO utövar tillsyn genom att granska hur högskolor och skolor lever upp till diskrimineringslagens krav på åtgärder för att förebygga diskriminering.

Läs mer på do.se

Hjälplinjen

Behöver du prata om det du inte kan prata om? Hjälplinjen erbjuder stöd anonymt, professionellt och kostnadsfritt. Du kan kontakta Hjälplinjen för egen del eller om du oroar sig för någon annan. Tel: 0771-22 00 60

Läs mer på 1177.se/hjalplinjen

Mind

Till Mind kan du vända dig om du behöver veta mer eller vill prata med någon om psykisk hälsa och ohälsa. Hit kan du maila eller chatta på självmordupplysningen.

Läs mer på mind.se

Rädda Barnens Föräldratelefon

Föräldratelefonen är till för alla föräldrar som behöver en annan mamma eller pappa att prata med. Tel: 020-786 786.

Läs mer på raddabarnen.se

Skolverkets upplysningstjänst

Skolverkets upplysningstjänst svarar på frågor om skolan. Om du mejlar dina frågor, ange gärna vilken årskurs och skolform frågorna gäller samt vilken roll du själv har, t.ex. lärare, studie- och yrkesvägledare eller vårdnadshavare. Kontakta skolverket: 08 – 527 332 00 eller upplysningstjansten@skolverket.se.

Läs mer på skolverket.se

Gratis snabbkurs för vuxna

Hur kan du som vuxen stötta barn som inte känner sig trygga i skolan? På 30 minuter får du tips och råd som kan hjälpa både dig själv, ditt eget och andras barn.

Starta kursen här

Så kan du stötta ett barn inför skolstarten

För många barn innebär en ny termin att dagligen mötas av elaka kommentarer, våld och trakasserier.

Se våra tips på Friends Youtube-kanal

flicka med rosa jacka i en klätterställning

 

Vanliga frågor och svar

Som förälder är du en av de viktigaste länkarna när det gäller att förhindra och förebygga mobbning, trakasserier och kränkningar. Men det är lätt att känna sig maktlös. Det bästa du kan göra är att prata, lyssna och vara aktiv.

Prata:

Prata ofta om hur barnet har det i skolan och andra sociala sammanhang. Var nyfiken! För att ditt barn ska våga anförtro sig när något jobbigt händer är det viktigt att skapa en trygg och öppen dialog.

Lyssna

Lyssna och låt barnet sätta ord på sina upplevelser. Var tydlig med att mobbning och kränkningar aldrig är okej och att det är vuxnas ansvar att se till att barnet mår bra.

Var aktiv där ditt barn är

Häng med på fritidsaktiviteter och googla dataspel som barnet spelar. Genom att vara närvarande i barnets vardag så är det lättare att upptäcka om något inte är bra. Dessutom kommer relationen till ditt barn att stärkas.

Det går att skapa förändring

Berätta för barnet att om hen blir utsatt eller utsätter andra för kränkningar så går situationen faktiskt att förändra, och att skolan har ett ansvar.

 

I allmänhet är det bra om skolan sköter kontakten med och mellan olika vårdnadshavare, men det beror ju helt på vilken relation du har med föräldrarna till eleven som behandlar ditt barn illa. Tänk på att inte anklaga någon, utan försök skapa en god kommunikation så att ni på bästa sätt kan hjälpa era barn. Kom ihåg att alltid fråga och berätta för ditt barn att du funderar på att kontakta den andra vårdnadshavaren, på så sätt kan ditt barn få komma med invändningar om det inte skulle kännas bra för hen.

I skolan råder förbud mot alla former av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Det räcker att det skett en gång för att skolan har skyldighet att agera. Prata med ansvarig pedagog, klasslärare eller mentor. Berätta om vad du vet om ditt barns utsatta situation. Varje förskola eller skola ska ha rutiner för vad som ska göras när det kommer till kännedom om att ett barn eller en elev är utsatt för kränkningar i förskola/skola.

Varje förskola eller skola har ett ansvar att vidta åtgärder som gör att kränkningar, mobbning eller trakasserier mot ett barn eller en elev upphör.

  • Huvudmannen på en förskola eller skola har utredningsskyldighet. Huvudmannaskapet regleras i skollagens andra kapitel. På en kommunal skola är det skolnämnden eller motsvarande funktion som är huvudman, på en fristående skola är det skolans styrelse eller motsvarande.
  • Alla som arbetar på en förskola eller skola har handlingsplikt. Vilket innebär att de ska se till att kränkningarna, mobbningen eller trakasserierna upphör omedelbart.
  • Skollagen talar om att detta ska ske skyndsamt. Skolan kan alltså inte vänta några dagar eller veckor på grund utav exempelvis tidsbrist.

Svar ja. Skollagens sjätte kapitel säger att en skola bland annat har handlings- och utredningsplikt när en elev anser sig ha blivit kränkt. Det innebär att skolan skyndsamt måste vidta åtgärder för att få kränkningarna att upphöra. Det framgår också att den utsatta eleven har rätt att avgöra var gränsen för en kränkning går. Dessa skyldigheter gäller när det finns en koppling till skolans verksamhet. Om en elev på skolan kränker en annan elev på nätet har skolan alltså samma ansvar som vid en kränkning som äger rum på skolan.

Att få reda på att ens barn kränker andra är så klart en jobbig insikt. Som förälder vill du ju ditt och andra barns bästa. Därför har du också ett ansvar att agera om ditt eller andra barn utsätter någon för mobbning eller annan kränkande behandling. Här kommer tips till dig som anar att ditt barn utsätter andra för mobbning:

Prata med barnet om det som händer

Fråga barnet hur hen mår. Många barn som befinner sig i den här situationen mår ofta dåligt över vad de har gjort. Lyssna och låt barnet sätta ord på hur det känner och upplever olika situationer. Tala om att mobbning och kränkningar aldrig är okej. Stötta ditt barn och visa att det är handlingarna och inte ditt barn som är fel.

Prata med ditt barn om hur ni tillsammans kan skapa förändring

Var tydlig med att det är ditt och andra vuxnas ansvar att skapa förutsättningar för att förändra situationen i skolan. Ta reda på vilken hjälp ditt barn behöver för att ändra sin roll i skolan.

Hjälp till att bryta mönster

Ditt barn är i en utsatt situation och därför är det viktigt att du hjälper till att hitta positiva sammanhang, även utanför skolan. Kanske handlar det om att hitta andra aktiviteter eller umgås med andra vänner än klasskamraterna.

Uppmuntra barnet när mobbningen har upphört

Att lyckas bryta med sin egen negativa roll är mycket svårt. Men när det är gjort, även om det handlar om små steg framåt, är det viktigt att uppmärksamma och uppmuntra barnet.

Nästa steg är att ta kontakt med Skolinspektionen och Barn och Elevombudet (BEO). Där kan du göra en anmälan och då kommer BEO att granska skolans åtgärdande arbete.

Läs mer på beo.se

  1. Introducera samtal om samtycke och sexuella trakasserier med dina barn redan i förskoleålder. Vad innebär samtycke? Vad har jag för rättigheter till min egen kropp och integritet? Det är viktigt att barn har koll på vilka rättigheter de har.
  2. En förutsättning för samtycke är att kunna läsa av och tolka andra människors signaler. Detta behöver alla öva på. Genom att öva på att fråga och läsa av vad andra människor signalerar främjar du förutsättningar för ditt barn att respektera andra människor.
  3. När du som vuxen respekterar ditt barns integritet lär du dem att utöva samtycke. Fråga om ditt barn vill ha en kram, om hen vill berätta om sin nya kärlek, om hen vill krama sin kompis förlåt. Förutsätt inte, tvinga inte och ta dig inte friheter. Samtycke är ömsesidigt och viktigt i alla relationer.
  4. Vi lever i en kultur där vi hela tiden exponeras för bilder och framställningar som är sexualiserade och stereotypa. Dessa bilder finns överallt och ingen kan skydda sig mot detta. Bilderna finns i tv-spel, i musikvideos, i filmer, i reklam, på sociala medier, i porr och i låttexter. Som vårdnadshavare är det viktigt du finns närvarande på dessa platser och att du vågar utmana och ifrågasätta dessa framställningar. Ge dina barn alternativa bilder och ta dig tid till att problematisera och ställa frågor istället för att låta det passera – var en vuxen motvikt.
  5. Våra barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör. Fundera på hur du pratar om andra människors kroppar, din egen kropp, vad du skämtar om och hur du agerar i vardagen. Att vara förebild och aktivt ta ställning i vardagen är en framgångsfaktor, se till att bredda din förståelse och dina egna referensramar.
  6. Samarbeta med skolan, då det ingår i deras uppdrag att förebygga sexuella trakasserier. Fråga hur ni kan samarbeta och hjälpas åt i detta oerhört viktiga arbete. Vilka frågor diskuteras just nu och vilka möjligheter har ni att ta vid i hemmet.
  7. Många barn och unga kan uppleva en stark oro över att berätta för vuxna om vad de har upplevt. Denna oro kan bero på många olika anledningar men vanliga orsaker är att de känner skuld över vad som har hänt eller rädsla för att händelsen ska spridas. Som vårdnadshavare är det därför viktigt att ta ditt barns upplevelser på stort allvar och vara noga med att aldrig skuldbelägga dem eller förminska det de har upplevt. Av förtroendeskäl är det också viktigt att låta ditt barn vara en del av processen framåt. Detta kan du möjliggöra genom att du som vårdnadshavare informerar om hur en anmälningsprocess ser ut och diskuterar vilka olika vägar ni tillsammans kan ta för att berätta, anmäla och så vidare.
  1. Du känner ditt barn bäst. Fundera på om det har skett en förändring i barnets beteende på sista tiden.
  2. Ditt barn tar inte med sig kompisar hem och vill inte heller gå hem till någon kompis.
  3. Ovilja att prata om skolan. Barnet drar sig undan och vill inte gå till skolan.
  4. Ditt barn mår dåligt varje morgon, har svårt att somna eller har mardrömmar
  5. Ditt barn har dålig aptit, magont eller huvudvärk
  6. Barnet kommer hem med trasiga eller blöta saker eller att mobiltelefon, klocka eller gymnastikkläder försvinner,  har blåmärken eller andra skador som hen inte kan förklara.