Kunskapsbanken

Hbtq+ i skolan

Friends elevenkäter visar att könsöverskridande identitet, och vem du blir kär i, är två av de vanligaste grunderna för att utsättas för trakasserier i skolan. Här hittar du både kunskapshöjande information om hbtq+ och hur skolan kan arbeta för att motverka homo- och transfobi.

illustration: barn framför en regnbågsflagga
Sidan riktar sig till skolpersonal

Hitta på sidan

Vad är hbtq+?

Hbtq är ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera. Plusset lägger vi till för att inkludera andra identiteter och sexuella läggningar. Begreppet hbtq+ används för att sätta ord på den egna identiteten. Alla barn och unga har rätt att uttrycka sin könsidentitet och sexuella läggning precis som de själva vill. Könsidentitet och sexuell läggning är något som alla människor har och det är inget som går att se på personens utseende eller kropp.

Vad är homofobi och transfobi?

Homofobi är ett strukturellt problem, som grundar sig i en negativ syn på homo- och bisexuella. Det kan yttra sig genom stereotypa föreställningar, nedvärderande och kränkande skämt, men också genom hat – och våldsbrott mot homo- och bisexuella. För bisexuella är det också vanligt att sexualiteten förminskas, ifrågasätts och osynliggörs.

Transfobi är, likt homofobi, ett strukturellt problem, som grundar sig i en negativ syn på transpersoner. Det vill säga att det skulle vara fel att inte endast identifiera sig med det kön som tilldelades vid födseln. Det kan yttra sig genom stereotypa föreställningar, nedvärderande och kränkande skämt, men också genom hat – och våldsbrott mot transpersoner. Det kan uttryckas som att någon tycker att det är fel att se ut på ett annat sätt än så som en tjej eller kille enligt dem ”borde” se ut. Det kan också handla om att någon anser att det bara finns två kön (tjejer och killar) och att ingen kan känna sig som ”varken eller”, ”mitt emellan” eller ”både och”.

Homofobi och transfobi kan drabba hbtq+-personer, men även personer som tolkas som hbtq+-personer.

Heteronorm och tvåkönsnorm

En norm kan förklaras som en osynlig regel eller förväntning på hur vi ska vara, tycka eller tänka för att passa in. Heteronormen bygger på att heterosexualitet skulle vara det ”normala”. Tvåkönsnormen är en förutsättning för att vidmakthålla heteronormen. Den delar upp människor i två kön – killar och tjejer. Killar och tjejer förväntas bli kära och attraheras av det motsatta könet. Heteronormen och tvåkönsnormen kan leda till att hbtq+-personer inte får samma frihet som heterosexuella cispersoner (en person som identifierar sig med det könet som registrerades för personen vid födseln) att vara öppna med sin sexualitet och kärlek eller att öppet visa vilka de är.

Exempel på hur heteronormen och tvåkönsnormen kan ta sig uttryck:

  • Slentrianmässigt fråga “Är du kär i någon tjej/kille på skolan?” och referera till personens motsatta kön.
  • Fråga om eller skoja om att någon är kär i sin kompis av motsatt kön.
  • Göra indelningar utifrån kön (till exempel att killar bara ska dansa med tjejer). Här får samkönade par inte möjlighet att dansa med varandra och det osynliggör även andra kön än kille och tjej.
  • Elever eller personal utgår ifrån att en familj ska inkludera en mamma och en pappa.
  • Det finns bara två alternativ att kryssa i för kön (tjej/kille) i en enkät.

Är homo- och transfobi olagligt?

I Sverige ska alla ha lika rättigheter och möjligheter, oavsett vem du blir kär i, blir attraherad av eller vilken könsidentitet eller könsuttryck du har. Barnkonventionen, som är lag i Sverige, är tydlig med att inget barn får diskrimineras eller utsättas för våld eller trakasserier. Även diskrimineringslagen säger att ingen person får utsättas för trakasserier eller diskriminering i skolan. Diskrimineringslagen har tillkommit för att synliggöra det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i det svenska samhället, och syftar till att motverka bland annat homofobi och transfobi. Sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck är två av diskrimineringsgrunderna som finns med i diskrimineringslagen.

Psykisk ohälsa och utsatthet vanligare för hbtq+-personer

Många hbtq+-personer mår bra, men en större andel unga hbtq+-personer mår sämre jämfört med andra unga1. Psykisk ohälsa är mer utbredd bland hbtq+. Exempelvis är suicidtankar och suicidförsök mest förekommande bland unga transpersoner2. En större andel unga hbtq+-personer utsätts också för olika former av hot och våld, diskriminering, kränkningar och trakasserier jämfört med andra unga1.

Personer som återkommande utsätts tar ofta till så kallade anpassningsstrategier för att undvika kränkningar. Det kan innebära att välja att inte vara öppen med sin identitet, eller att undvika specifika situationer. I skolan är det svårt att undvika vissa situationer, och det ska inte heller behövas2. Alla ska känna sig trygga med att vara sig själva, utan hot om kränkningar, trakasserier eller mobbning.

Hur tar sig homo- och transfobi uttryck i skolan?

Mobbning och kränkningar lämnar spår som påverkar den utsattas hälsa och välbefinnande, även långt senare i livet. Skolpersonal måste därför jobba med att göra skolan till en likvärdig och trygg plats för hbtq+-personer.

Att kunna vara öppen med sin hbtq+-identitet är oerhört viktigt för att må bra. Inget barn ska behöva dölja sin identitet av rädsla för att bli utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Vår Friendsrapport, som baseras på enkäter, och förmedlar barns röster, visar att könsöverskridande identitet, sexuell läggning och vem du blir kär i är några av de vanligaste grunderna för att utsättas för trakasserier i skolan.

Vanligaste grunderna för trakasserier

0%
Etnicitet
Åk 3-6
0%
Vem du blir kär i
Åk 3-6
0%
Att du är kille eller tjej
Åk 3-6
0%
Etnicitet
Åk 6-9
0%
Sexuell läggning
Åk 6-9
0%
Kön och könsöverskridande identitet/uttryck
Åk 6-9

Drygt 50 procent av eleverna på högstadiet svarar dessutom att det finns en jargong eller ett språkbruk som har koppling till trans- eller queerpersoner, samt andra sexuella läggningar än heterosexualitet.

Exempel på situationer som kan vara homo- eller transfobiska kränkningar

Här är några exempel på hur elever kan bli utsatta för kränkningar – vilket är trakasserier, eftersom det har koppling till en diskrimineringsgrund – samt diskriminering från skolan kopplat till sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Om detta eller liknande saker skulle hända på din skola är det viktigt att ni vidtar åtgärder och dokumenterar dessa. Kränkningarna kan även ske på nätet och då kan det vara aktuellt att göra en anmälan till sajten eller appen.

  • Ett barn har förklarat att hen inte vill bli sedd som och kallad för flicka, och föredrar pronomenet ”hen”. Ändå vägrar flera lärare i skolan, medvetet och konsekvent, att kalla barnet för ”hen”.
  • Mira får hela tiden frågan från andra barn om hen ”är kille eller tjej”.
  • Dani upptäcker att någon har lagt ut en bild på honom på Instagram. Någon har i smyg fotat honom i omklädningsrummet. Under bilden har någon skrivit kränkande kommentarer som har att göra med hans sexuella läggning.
  • Ahmed är bisexuell. Hans sexualitet förminskas ofta genom att han hela tiden får höra av både vuxna och elever att han måste ”bestämma sig” för om det är tjejer eller killar han gillar.
  • Nadja får inte vara med de andra tjejerna på rasten. De säger att hon är äcklig för att hon är homosexuell.

Skolans ansvar att motverka homo- och transfobi

Inget barn får diskrimineras eller trakasseras i skolan. Alla skolor måste enligt lag (diskrimineringslagen) arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering, men även främja lika rättigheter. Arbetet med aktiva åtgärder innebär att skolan ska arbeta fortlöpande under året för att främja en trygg skolmiljö för alla elever.

Så snart någon anställd på skolan får veta att en elev känner sig utsatt för homo-eller transfobi ska de anmäla situationen, utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier.

Läs mer om skolans ansvar för alla former av mobbning

Vad säger läroplanen?

Läroplanen är tydlig med att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna, människors eget värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människors lika värde. Den ska också präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Eleverna ska återkommande jobba med frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer, och ska under skolgången få förståelse både för sina egna och andras rättigheter.

Hur kan skolan motverka homo- och transfobiska kränkningar och mobbning?

Skolans trygghetsarbete behöver vara både främjande, förebyggande och åtgärdande. För att minska antalet utsatta elever måste skolan lägga mest fokus på det främjande och förebyggande arbetet. Här är förslag på insatser för att motverka homo- och transfobi på er skola:

Det kan kännas svårt och obekvämt att jobba med frågor som du har begränsat med kunskap om. Det är dessutom svårt att förstå varför arbetet är viktigt och hur det ska göras. Om du känner att du saknar viss kunskap, försök att lyfta detta på din skola. Det är bra att skolledningen inventerar vilken kunskap personalen har eller saknar och sen fyller luckorna med relevant kunskapshöjning.

Normer är osynliga regler för hur vi ska se ut, prata och bete oss. Heteronormen är ett exempel på en norm som begränsar människors frihet och rätt att vara sig själva. Det är vanligt att personer som befinner sig utanför normen, till exempel hbtq+-personer, utsätts för kränkningar och mobbning. För att bredda normen kan du arbeta normmedvetet. Här är några konkreta tips på hur du arbetar normmedvetet med hbtq+. Här kan du läsa mer om normer.

  • Se över vilket språkbruk och vilka jargonger som förekommer i skolan, både bland eleverna och personalen. Exempelvis, förekommer homo- och transfobiska skämt eller negativa kommentarer? Får dessa i så fall gå obemärkt förbi? Används alltid orden pojkvän eller flickvän? Ett tips är att i stället använda ordet partner som tillåter andra relationer att rymmas.
  • Se över vilka perspektiv som får ta plats i undervisningen och vilka som representeras i läromedel. Hbtq+-perspektiv och -personer ska representeras i undervisningen på samma naturliga sätt som andra perspektiv. Se till att detta är återkommande och att inte en person eller en skildring ska representera alla hbtq+-personer, samt att inte göra stereotypa skildringar. Gör en inventering och skriv utifrån den en lista på böcker och läromedel som skolan borde ta in. Här är några förslag på hur representationen kan utökas på specifika lektioner:
    – Bild: utgå ifrån en hbtq+-konstnär.
    – Matte: använd andra familjekonstellationer eller icke-binära namn vid räkneexempel.
    – Svenska: utgå från en bok som handlar om homo- eller bisexuell kärlek eller som inkluderar andra könsidentiteter. Se till att också lyfta positiva historier.
  • Ifrågasätt och synliggör rådande normer. Det här kan göras genom värderingsövningar och diskussionsövningar. Det är viktigt att då fokusera på hur normer påverkar alla och inte bara de som bryter mot normer (däribland hbtq+-personer). Kom ihåg att människors rättigheter och friheter aldrig får ifrågasättas i undervisningen – det går inte bara emot skolans värdegrund om att främja allas lika värde utan kan också vara skadligt för hbtq+-personers trygghet i klassrummet. Ta därför inte initiativ till samtal som kan kränka mänskliga rättigheter. Ge exempelvis inte utrymme till en diskussion om homosexuellas rätt att gifta sig, se i stället till att lyfta och problematisera den rådande heteronormen och hur den påverkar och begränsar oss alla.

Här hittar du övningar att göra tillsammans med elever

Stöttande och tillförlitliga vuxna bidrar till en tryggare miljö för hbtq+-personer. Därför är det viktigt att fundera på hur ni kan skapa trygga och tillitsfulla relationer mellan lärare och hbtq+-elever.

Läs mer om vikten av tillitsfulla relationer

Känns omklädningsrummen och toaletterna osäkra för transpersoner eller icke-binära? Förekommer det mycket homofobiska kommentarer i korridorerna? Kartlägg trygga och otrygga platser med eleverna och diskutera fram lösningar tillsammans.

Det är viktigt att alla som arbetar i skolan alltid agerar när ni får kännedom om homo- och transfobiska kränkningar och mobbning. Det behöver finnas en samsyn bland skolpersonalen, och ni behöver vara överens om hur ni ska agera i olika situationer. Om ni inte agerar riskerar det kränkande beteendet att normaliseras. Det finns då en risk för att det leder till mer långvarig utsatthet och att kränkningarna blir grövre.

Här kan du läsa mer om hur du kan agera mot mobbning.

Fotnoter

  1. Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige, UngKAB15, Folkhälsomyndigheten, 2017
  2. Öppna skolan!, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2019