Kunskapsbanken
Normer och normmedvetenhet i skolan
Elever som avviker från rådande normer löper större risk att bli utsatta för kränkningar och mobbning. Här har vi samlat tips på hur ni kan arbeta med normmedvetenhet och normkritik för att synliggöra, ifrågasätta samt bredda normen på er skola.
Hitta på sidan
Vad är normer?
Normer är osynliga regler och förväntningar som skapas utifrån föreställningar om vad som är ”normalt” och vad som är ”avvikande”. De talar om för oss vad vi ska tycka, hur vi ska se ut och hur vi ska bete oss i olika sammanhang.
Anna-Carin, som är sakkunnig på Friends berättar mer om vad normer är, vad det finns för normer och om de går att förändra.
Positiva och begränsande normer
Det finns både positiva och begränsande normer. Positiva normer kan underlätta en respektfylld samvaro med varandra, till exempel att hälsa på varandra, stå i kö i matsalen eller komma i tid.
Men det finns också normer som är begränsande och som kategoriserar människor utifrån vad som är ”normalt” eller ”avvikande”. Exempel på detta är vilken kroppsform du har, vilket land du kommer ifrån, vilken hudfärg du har, hur du klär dig, vad du gör på din fritid eller hur du som tjej eller kille förväntas bete dig.
Normer i olika sammanhang
Normer finns på olika nivåer. En grupp i skolan kan ha som norm att det är töntigt att plugga eller att alla ska ha långt hår. Det betyder inte att dessa normer gäller alla grupper. I andra grupper kan det vara norm att plugga och få bra betyg eller ha kort hår.
Vissa normer finns på samhällsnivå, exempelvis normer om att vara heterosexuell, vit, smal och inte ha någon funktionsnedsättning. Den som bryter mot sådana normer kan uppleva begränsningar i många delar av sitt liv – i skolan, i sjukvården, i arbetslivet och på fritiden. Det är aldrig den som avviker från normen som ska behöva anpassa sig. Därför måste vi jobba tidigt med normkritik och normmedvetenhet med barn och unga för att bredda normen.
Alla normer, både positiva och begränsande, varierar beroende på sammanhang och kultur. I Sverige är det norm att inte sätta sig bredvid någon på en buss och i ett annat land kan det vara norm att göra just det. Normer förändras också över tid. Till exempel var det endast män som innan år 1921 ansågs vara fullvärdiga (”normala”) samhällsmedborgare med rösträtt, och innan år 2009 var det inte möjligt att ingå samkönade äktenskap. Dessa normer ifrågasattes och ledde till förändring.
Bli medveten om dina privilegier
Vissa befinner sig ofta utanför normen och andra ofta innanför normen. Om vi tillhör normen kan det vara svårt att se hur andra begränsas av den, eftersom vi själva inte upplever detta. Därför är det viktigt att försöka påminna sig själv och andra om att synliggöra sina egna privilegier och att ibland lämna utrymme till andra.
Här är några tips på hur du kan se över vilka privilegier just du har, men också hur du kan använda dig av dem för att göra skillnad:
Fördomar och stereotyper
Stereotyper är förutfattade meningar om vad det innebär att tillhöra en viss grupp. Personer som befinner sig innanför normen tillskrivs ofta mer positiva karaktärsdrag och en person utanför normen mer negativa karaktärsdrag.
Exempel på stereotyper är en överviktig person som skildras som den oseriösa och roliga kompisen i en film eller en homosexuell man som skildras som skrikig och dramatisk i en bok. Personer har självklart rätt att ha dessa egenskaper, men det är begränsande och förminskande när stereotyper målas upp som den enda sanningen, och den enskilda personens egenskaper döljs bakom stereotypen.
Stereotyper kan leda till fördomar, vilket är känslomässiga och ofta omedvetna reaktioner mot människor som inte är som en själv. Fördomar kan innebära att personer döms på förhand.
Folk har dömt mig eller haft lägre förväntningar bara för min hudfärg eller att dom inte trodde jag kunde svenska.
Elev
Åk 6-9
Normer och mobbning
Elever som avviker från rådande normer löper större risk att bli utsatta för kränkningar och mobbning. Normer hänger ihop med makt. Den som följer normen inkluderas ofta och får mer makt. Den som bryter mot normen riskeras att behandlas annorlunda, inte få samma inflytande eller bli exkluderad.
Vissa beteenden kopplat till normer kan också resultera i kränkningar. Exempelvis en kille som kränker en tjej genom att göra pussljud efter henne i korridoren efterlever normen om hur en kille ska bete sig. Även här kan normen upprätthållas genom att killen får makt och status genom sitt agerande, och på grund av rädsla för att annars bli exkluderad.
För att förstå varför mobbning sker på er skola är det viktigt att arbeta med normmedvetenhet och normkritik och undersöka vilka normer som ger makt och status på skolan. Ni behöver också arbeta för att bredda normen, så att alla elever blir respekterade och inkluderade. Det är aldrig den som avviker från normen som ska behöva anpassa sig.
Normer i skolan
Friendsrapporten, som lyfter fram barn och ungas röster, visar att den vanligaste grunden för trakasserier i skolan är elevers etnicitet. Det näst vanligaste för elever i årskurs 6–9 är trakasserier kopplat till sexuell läggning. Utöver det har 11% av alla elever i årkurs 6–9 utsatts för sexuella trakasserier och 7% i årskurs 3–6. Det är tydligt att kränkningar och mobbning är vanligt förekommande i svenska skolor och tryggheten för elever påverkas av begränsande normer.
Exempel på hur begränsande normer och fördomar resulterar i kränkningar:
- Någon skriver ”åk hem” på Yonas skåp, vars föräldrar är från Eritrea.
- Mira anmäler sig som manusförfattare i ett kreativt grupparbete. Christoffer säger att det borde vara en kille och att Mira kan ordna kläderna i stället.
- De andra eleverna har börjat sprida elaka rykten om Elsa, vars pappa som är ensamstående och sjukskriven inte har råd att betala för vissa fritidsaktiviteter.
- Andrés tidigare vänner slutade leka med honom när han fick glasögon. Nu är de i stället med i gänget som viskar ”glasögonorm” till honom när ingen vuxen hör.
- Raida är lite större än de flesta andra eleverna. På idrotten suckar de andra eleverna när de hamnar i samma lag som henne och ingen passar henne. Läraren säger till Raida att ta mer plats på planen.
Skolan kan också bidra till att upprätthålla begränsande strukturella normer. Till exempel genom att läromedlen bara illustrerar vita personer eller att på matsedeln skriva normalkost och specialkost.
Skolans ansvar
Alla skolor måste enligt lag (diskrimineringslagen och skollagen) arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och kränkningar. Skolan har utöver det ett ansvar att främja de mänskliga rättigheterna och förmedla respekt för människors likavärde.
I den uppdaterade läroplanen från 2022 har ändringar skett i de inledande delarna kopplat till skolans värdegrundsarbete. Här uttrycks det att ”intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser”. Dessutom förmedlas det att ett normmedvetet förhållningssätt ska vara utgångspunkten i det vardagliga arbetet för skolpersonal.
Hur kan skolan arbeta med normmedvetenhet och normkritik?
Eftersom vi alla är en del av att forma de normer som verkar omkring oss, har vi också makt att utmana och förändra begränsande normer. Och skolan, där elever tillbringar mycket tid, har en viktig roll i det arbetet.
Ett normmedvetet och normkritiskt arbetssätt handlar om att synliggöra, ifrågasätta och utmana de normer som finns i vår omgivning. Vi behöver vända upp och ned på det som tas för givet och träna på att tänka nytt. Genom att jobba normmedvetet kan vi öka vår egen och elevernas medvetenhet om vad normer är och vilka normer som verkar omkring oss. Vi blir bättre på att se och upptäcka normer som begränsar. Genom det normkritiska arbetssättet fokuserar vi på normen i stället för de som avviker från normen. Arbetet blir därför viktigt för alla.
Tips på hur skolan kan arbeta med normmedvetenhet
Skolans trygghetsarbete behöver vara både främjande, förebyggande och åtgärdande. För att minska antalet utsatta elever måste skolan lägga mest fokus på det främjande och förebyggande arbetet.
Här är förslag på insatser för att arbeta med normer:
Det kan kännas svårt och obekvämt att jobba med frågor som du inte kan så mycket om. Utan kunskap är det också svårt att förstå varför arbetet är viktigt och hur det ska göras. Om du känner att du saknar viss kunskap kring normmedvetenhet och normkritik kan du försöka att lyfta detta på din skola. Det är bra om skolledningen inventerar vilken kunskap personalen har och saknar och sen fyller luckorna med relevant kunskapshöjning.
Mer om normer från Friends:
- Webbkurs: Bli normmedveten
- Seminarium: Inkludera mera
- Kollegialt lärande: Normkritik och etnicitet
Fundera på vilket språkbruk och vilka jargonger som förekommer i skolan, både bland eleverna och personalen. I språkbruket tar sig normer ofta uttryck genom kränkande kommentarer eller glåpord. Det går då att få en bild av vilka normer som styr, vilka grupper som lyfts upp och vilka som trycks ned.
Fundera över sätt som du kan motverka stereotypa skildringar eller osynliggörande av vissa grupper på skolan. Du kan gemensamt med dina kollegor granska vilka människor som synliggörs, och på vilket sätt, i läromedlen. Fundera på om du kan ge andra exempel eller bilder än de som vanligtvis ges, för att öka representationen.
Reflektera också över om du har olika förväntningar på elever eller ger elever olika mycket utrymme, exempelvis baserat på hur de ser ut, deras kön eller deras bakgrund.
Arbeta aktivt med normmedvetenhet och normkritik tillsammans med eleverna i skolan. Med hjälp av olika typer av insatser möjliggör du för eleverna att ta till sig ämnet på olika sätt.
Tre sätt att arbeta:
Ämnesintegrering
Arbetet med normer är inte något som behöver adderas utan kan, och bör, inkluderas i den vanliga undervisningen. Det går att arbeta med normer i alla ämnen. I vissa ämnen är de normmedvetna och normkritiska perspektiven lättare att lyfta, medan det i andra ämnen kan behövas en mer medveten strategi för att integrera.
Exempel på hur du kan lyfta normmedvetna och normkritiska perspektiv i undervisningen:
- Samhällskunskap: Granska och diskutera hur olika grupper porträtteras eller osynliggörs i media.
- Matematik: Använd ett räkneexempel som kan leda till en normkritisk diskussion. Exempelvis kvinnors respektive mäns inkomstnivå.
- Musik: Diskutera normer i en låt.
Specifika insatser:
Du kan arbeta specifikt med normer på en särskild lektion eller temadag. Här kan du genomföra övningar tillsammans med eleverna för att väcka diskussioner kring normer, eller genomföra ett normkritiskt projekt. Längre upp på sidan hittar du exempel på passande övningar.
Tänk på:
- Människors rättigheter och friheter får aldrig ifrågasättas i undervisningen. Det går inte bara emot skolans värdegrund om att främja allas lika värde utan kan också vara skadligt för personers trygghet i klassrummet. Ta därför inte initiativ till samtal som kan kränka mänskliga rättigheter.
- Förbered dig så du är beredd att bemöta eventuella svåra diskussioner som kan uppstå. Här är tips på hur du förbereder dig inför att göra övningar med elever.
Ta tillfället i akt
Det dyker ofta upp tillfällen under skoldagen där du kan ta tillfället i akt att diskutera normer med eleverna. Det kan vara kopplat till något som har dykt upp på sociala medier, något en elev säger eller en aktuell nyhet.
Kom ihåg!
Kom ihåg att med misstag kommer möjligheter. Genom att göra ”fel” kan vi få syn på hur normer styr oss på ett omedvetet sätt. Hjälp varandra genom att våga lyfta situationer som inte blir helt rätt, och fokusera på hur ni kan göra nästa gång i en liknande situation. Det hjälper er att komma ifrån skuld och skam och att fortsätta våga försöka och prova er fram i arbetet med normmedvetenhet och normkritik.
Källor
- Stereotypa uppfattningar – ett hinder för likvärdighet i skolan, Skolverket
- Ändring i läroplanens inledande delar, Skolverket, 2021
