Kunskapsbanken

Kön och genus

Friends elevenkäter i skolan visar att tjejer är utsatta för kränkningar i större omfattning än jämnåriga killar. Här hittar du både kunskapshöjande information om mobbning och kränkningar, kopplat till kön och genus, och information om hur skolan kan arbeta för att förebygga begränsande könsmönster.

Hitta på sidan

Mobbning och kränkningar kopplat till kön och genus

Diskrimineringslagen är tydlig med att alla former av diskriminering som har samband med kön är olagligt. Kön definieras enligt diskrimineringslagen som att någon är kvinna eller man. Andra perspektiv på kön och identitet skyddas av diskrimineringsgrunden könsidentitet och uttryck. Könsdiskriminering kan drabba både tjejer och killar.

Läs mer om diskrimineringsgrunden könsidentitet och uttryck på vår sida om hbtq+.

Skolverket har undersökt elevers uppfattning om diskriminering och trakasserier kopplat till kön. Studien visar att tjejer och killar blir behandlade på olika sätt. Skolverket menar att dessa skillnader hänger ihop med normer för hur en tjej eller kille förväntas bete sig. Den som bryter mot dessa förväntningar eller föreställningar riskerar att uteslutas ur gemenskapen, trakasseras, eller bli orättvist behandlad av skolpersonal.

Tjejer utsätts för fler kränkningar

I Friendsrapporten från 2022 presenterar vi utmärkande trender från de elev- och personalenkäter som vi genomfört under ett drygt decennium. Våra kartläggningar av mobbning och kränkningar i skolan visar att tjejer är utsatta i större omfattning än jämnåriga killar. Tjejer utsätts för fler kränkningar av andra elever, både i skolan och på nätet. De är även mer utsatta för sexuella trakasserier av andra elever. Tjejer känner sig mindre trygga i skolan, känner sig oftare ensamma i skolan och är oftare oroliga för att bli illa behandlade eller kränkta.

Otrygghet i skolan

Bland tjejer i årskurs 6–9 har situationen försämrats över tid när det gäller både kränkningar från andra elever, och oro för att bli illa behandlad eller kränkt i skolan. Mest påtagligt för denna grupp är andelen som alltid, oftast eller ibland känner sig otrygga i skolan, vilken har ökat från 18 procent skolåret 2014/2015 till 24 procent 2021/2022. Tjejer i årskurs 6–9 upplever också att tio av de tolv platser som det frågas om i Friends enkäter är mer otrygga 2022 jämfört med mätstarten 2010.

Andel elever i årskurs 6-9 som känner sig otrygga i skolan

Andel i årskurs 6-9 som svarat ”alltid”/”oftast”/”ibland” på frågan: Känner du dig otrygg i skolan?

Kränkningar på nätet

För tjejer i årskurs 3–6 sticker nätet ut. Situationen har försämrats påtagligt över tid. Även om det är tjejer i årskurs 6–9 som i störst omfattning har varit utsatta för kränkningar på nätet, så är det tjejer i årskurs 3–6 som har den mest omfattande försämringen under de senaste tio åren, med en större andel utsatta i princip varje år. Mellan skolåren 2014/2015 och 2021/2022 ser vi en ökning från 21 procent till 29 procent. Vi kan också se att alla typer av mätta nätkränkningar (fått taskiga sms, känt sig utanför, någon har delat en bild/foto och så vidare) kontinuerligt har ökat för gruppen.

Andel elever som varit utsatt för någon form av nätkränkning

Andel som inte valt ”Nej, jag har inte varit med om någon av sakerna”.

Ensamhet

Även andelen tjejer i årskurs 3–6 som alltid, ofta eller ibland känner sig ensamma är betydligt högre än för andra grupper, och har legat på i genomsnitt 33 procent sedan 2014/2015.

Andel elever som känner sig ensamma i skolan

Andel som svarat ”alltid”/”oftast”/”ibland” på frågan: Känner du dig ensam när du är i skolan?

Varför är tjejer mer utsatta för kränkningar?

Killar är oftast utsatta av andra killar och det handlar oftast om verbala och fysiska kränkningar. Den typen av kränkningar är skolpersonal mer benägna att se och agera på.

Tjejer blir utsatta för kränkningar både av tjejer och killar, vilket gör dem dubbelt utsatta. När tjejer är utsatta av tjejer handlar det oftast om psykiska eller relationella kränkningar eller våld, så som utfrysning, blickar och suckar. Både elever och skolpersonal berättar för oss på Friends att vuxna inte agerar lika mycket på dessa former av kränkningar och våld. En orsak till det är att kränkningarna inte är lika synliga, och oftast sker i det dolda.

När tjejer är utsatta av killar är det oftast i form av sexuella kränkningar och våld, både fysiskt och verbalt, i skolan och digitalt. Både tjejer och killar blir utsatta för sexuella trakasserier, men enligt statistik från MUCF:s nationella ungdomsenkät blir tjejer utsatta för sexuella trakasserier i högre utsträckning. Enkäten visar att cirka 60 procent av unga tjejer och 18 procent av unga killar har blivit utsatta för sexuella trakasserier det senaste halvåret.

I samma enkät berättar tjejer på gymnasiet att de framför allt blir utsatta utifrån hur de klär sig eller hur de beter sig. Killar berättar att de framför allt blir utsatta om de bryter mot den maskulina normen.

En orsak till att tjejer känner sig mer ensamma i skolan kan vara att de i högre grad blir utsatta för psykiska och relationella kränkningar. Kränkningar som vuxna inte ser och som kanske sker på raster. Det kan vara en förklaring till varför tjejer är mer oroliga för att bli ensamma när det är rast. Det kan finnas en oro över att inte tillhöra en grupp, och att ständigt bli exkluderad. På ytan kan det se ut som att alla elever har en grupptillhörighet. Men när skolpersonal tittar närmre på det som pågår i det sociala hörs vittnesmål om att tjejer är en del av en grupp, men det är ingen som tilltalar dem, frågar vad de gjort i helgen och så vidare. Tjejerna är inte med på lika villkor utan tillhörigheten är villkorad.

Ytterligare en förklaring kan vara att vuxna i stället tolkar kränkningar som konflikter, vilket gör att vuxna agerar på ett annat sätt, och låter eleverna lösa konflikterna på egen hand. Det kan också vara så att vuxna ställer högre krav på tjejers sociala förmåga, och att tjejerna förväntas klara av att hantera kränkningarna på egen hand. Men när det handlar om psykiska och relationella kränkningar behöver tjejerna stöd och hjälp av vuxna att stoppa kränkningarna.

Skolans ansvar att motverka begränsande könsmönster

Inget barn får diskrimineras eller trakasseras i skolan. Alla skolor måste enligt lag (diskrimineringslagen) arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering, men även främja lika rättigheter. Arbetet med aktiva åtgärder innebär att skolan ska arbeta fortlöpande under året för att främja en trygg skolmiljö för alla elever.

Så snart någon anställd på skolan får veta att en elev känner sig utsatt ska hen anmäla situationen, utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier.

Läs mer om skolans ansvar för alla former av kränkningar och mobbning.

Vad säger läroplanen?

Läroplanen är tydlig med att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för bland annat mänskliga rättigheter, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människors lika värde. Den ska också präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser. Skolan har ett ansvar att främja jämställdhet. Bland annat ska skolan främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. De ska synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling samt utveckla elevernas förståelse för hur olika föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter.

Övningar om normer och diskriminering

För kollegor

Case: Rasism

Case på temat rasism, som ni kan använda som diskussionsunderlag i kollegiet.

För elever

Tvärtom i sagornas värld: F-3

Övning där ni tillsammans läser olika sagor eller böcker och aktivt byter kön eller lägger till andra attribut för att utmana normer i berättelsen.

För elever

Tvärtom i sagornas värld: åk 4–6

Övning där ni tillsammans läser olika sagor eller böcker och aktivt byter kön eller lägger till andra attribut för att utmana normer i berättelsen.

Visa alla övningar

Hur kan skolan arbeta för att förebygga begränsande könsmönster?

Skolans trygghetsarbete behöver vara både främjande, förebyggande och åtgärdande. För att minska antalet utsatta elever måste skolan lägga mest fokus på det främjande och förebyggande arbetet. Här ger vi förslag på insatser för att främja tjejers och killars trygghet i skolan, och förebygga begränsande könsmönster.

Det kan kännas svårt och obekvämt att jobba med svåra frågor. Utan kunskap är det också svårt att förstå varför arbetet är viktigt och hur det ska utföras. Om du känner att du saknar viss kunskap kring jämställdhet kan du försöka att lyfta detta på din skola. Det är bra om skolledningen inventerar vilken kunskap personalen har och saknar, och sen fyller luckorna med relevant kunskapshöjning.

Fundera på vilket språkbruk och vilka jargonger som förekommer på skolan, både bland elever och personal. I språkbruket tar sig normer ofta uttryck genom kränkande kommentarer eller glåpord. Det kan ge en bild av vilka normer som styr, vilka grupper som lyfts upp och vilka som trycks ned.

Normer är osynliga regler för hur vi ska se ut, prata och bete oss. Normer förstärks av de fördomar och stereotypa idéer vi har av hur en tjej eller kille förväntas vara. Att tjejer utsätts i högre grad är en del av ett mönster som återspeglar samhället, där köns- och sexualitetsnormer skapar regler och förväntningar. Det är därför oerhört viktigt att skolor arbetar normmedvetet.

Tre sätt att arbeta

Ämnesintegrering
Exempel på hur du kan medvetandegöra synen på kön och genus i undervisningen:
- Samhällskunskap: Granska och diskutera hur tjejer respektive killar porträtteras eller osynliggörs i media. Hur synliggörs personer med annan könsidentitet?
- Matematik: Använd ett räkneexempel som kan leda till en normkritisk diskussion. Exempelvis kvinnors respektive mäns inkomstnivå.
- Musik: Diskutera normer kopplat till kön och genus i en låt.
Specifika insatser
Du kan genomföra övningar tillsammans med eleverna för att väcka diskussioner kring förväntningar kopplat till kön. Exempel på övningar hittar du här.
Att tänka på:
- Människors rättigheter och friheter får aldrig ifrågasättas i undervisningen. Det går inte bara emot skolans värdegrund om att främja allas lika värde, utan kan också vara skadligt för personers trygghet i klassrummet. Ta därför inte initiativ till samtal som kan kränka mänskliga rättigheter.
- Förbered dig så att du är beredd att bemöta eventuella svåra diskussioner som kan uppstå. Här är tips på hur du kan förbereda dig inför att göra övningar med elever.
Ta tillfället i akt
Det uppstår ofta situationer under skoldagen där du kan ta tillfället i akt att diskutera normer, kopplat till kön och genus, med eleverna. Det kan vara i samband med att något har dykt upp på sociala medier, något en elev säger eller en aktuell nyhet.

Fundera över hur du kan motverka stereotypa skildringar eller osynliggörande av kön och genus. Granska, tillsammans med dina kollegor, vilka människor som synliggörs i läromedlen, och på vilket sätt. Fundera på om du kan ge andra exempel eller bilder än de som vanligtvis ges, för att öka representationen.

Reflektera också över om du har olika förväntningar på elever, eller ger elever olika mycket utrymme, till exempel baserat på deras kön.

I allt förebyggande arbete behöver vi involvera barn och unga. Vi behöver låta deras kunskap ligga till grund för det förebyggande arbetet. När det gäller sexuella trakasserier vill barn och unga att normkritik och värderingsövningar ska vara återkommande, och de vill att de ingår i skolans utbildning.

Forskning visar att på skolor med ett fungerade rastvaktssystem och planerad rastverksamhet minskar mobbningen med drygt 20 procent. Det gynnar alla elever, men framför allt tjejer. Det är därför viktigt att rastverksamheten utformas så att den passar alla elever på skolan.

Många skolor har en fungerande rastverksamhet för de yngre eleverna, men tar ett steg tillbaka ju äldre eleverna blir. Eftersom det är vanligt med relationella och psykiska kränkningar på rasterna, behöver vuxna vara närvarande och finnas tillhands även för de äldre eleverna. Friends möter elever som säger att de önskar högre vuxennärvaro i exempelvis korridorerna på högstadiet, och att även de önskar rastverksamhet, anpassad efter deras ålder.