Kunskapsbanken
Lär dig mer om rasism
Rasism är att bli utsatt för kränkningar och mobbning på grund av sin hudfärg, religion, etnicitet eller kultur. Här reder vi ut vad rasism betyder och hur det kan ta sig uttryck.
Hitta på sidan
Vad är rasism?
Det är rasism att bli utsatt för kränkningar och mobbning på grund av sin hudfärg, religion, etnicitet eller kultur. Rasism bygger på fördomar och stereotypa tankar om hur vissa individer och grupper är eller bör vara. Dessa idéer har sin grund i rasbiologi, där människor delas upp i raser och tillskrivs olika egenskaper. Vår historia har bidragit till rasistiska strukturer i samhället som leder till att människor behandlas orättvist.
Olika former av rasism
Här är några olika former av rasism som ofta pratas om i en svensk kontext.
Afrofobi är rasism som drabbar svarta eller personer med ursprung från subsahariska Afrika. Det innebär att se och behandla dessa människor som mindervärdiga, och det finns en flera hundra år lång tradition av afrofobi i Sverige och andra europeiska länder.
Ett exempel på hur afrofobi kan komma till uttryck är stereotypa och nedvärderande nidbilder av svarta inom exempelvis reklam, film och serier. Men afrofobi finns inom alla samhällsområden.
Källa: Forum för levande historia
Islamofobi är rasism som drabbar personer med islamskt eller förväntad islamskt påbrå. Det definieras ofta som en rädsla för islam och muslimer och innefattar fördomar om – och fientlighet mot – religionen och dess anhängare. Antirasistiska akademin skriver att många muslimer även upplever att det förs en propaganda mot islam och muslimer. De menar därmed att islamofobi kan definieras som ”en rädsla för islam och muslimer, och som aktiverar en anti-islamisk reaktion riktad mot muslimer”.
Islamofobi syns bland annat i media, där islam och muslimer mer eller mindre subtilt framställs på ett sätt som uppfattas negativt. Ett exempel är att framställa islam som ett hot mot västvärlden, och då låta endast den mest extrema och våldsamma tolkningen av politisk islam representera hela religionen.
Källa: Antirasistiska akademin, Forum för levande historia
Antiziganism är rasism som drabbar personer som är av romskt påbrå. Romer har under lång tid blivit systematiskt förföljda, diskriminerade och trakasserade. Det finns en flera hundra år lång tradition av antiziganism i Europa. Under historien har romer bland annat utsatts för tvångssteriliseringar och omhändertaganden av barn, och även i Sverige har det förts register över romer.
Forum för levande historia skriver att antiziganism fortfarande betraktas som rumsren i många samhällen, och att romer och resandefolk runt om i Europa nekas rätten till skolgång, arbete, bostäder och sjukvård.
Källa: Forum för levande historia
Antisemitism är rasism som drabbar personer med judisk, eller förväntad judiskt påbrå. Det innefattar hat och fientlighet mot judar med flera hundra år lång historia i Europa. Judar attackerades av kristna kyrkan redan under medeltiden, men folkmordet under andra världskriget är det mest extrema uttrycket för antisemitism.
Forum för levande historia skriver att antalet attacker mot judiska institutioner idag har ökat i Europa.
Källa: Antirasistiska akademin, Forum för levande historia
Det här handlar om rasism som drabbar personer med samiskt påbrå och rasism mot samer har förekommit länge i Sverige. Samer utsätts för kränkande behandling och diskriminering med grund i rasistiska idéer, men även på grund av fördomar mot – och okunskap om – samer, samisk historia och kultur.
Samer kan också bli utsatta för diskriminering och kränkande behandling på grund av att de anses vara särskilt privilegierade. Det grundar sig i okunskap om vad minoritets- eller urfolksrättigheter innebär.
Källa: Forum för levande historia
Rasism och normer
En norm kan förklaras som en osynlig regel eller förväntning på hur vi ska vara, se ut, tycka eller tänka för att passa in. I Sverige har det länge varit en norm att ha vit eller ljus hudfärg. Personer som har vit hudfärg ses som det ”normala”, vilket kan leda till att personer med annan hudfärg kan bli utsatta för rasism.
Hur tar sig rasism uttryck?
Rasism kan ta sig uttryck på många olika sätt. Ofta sker det i form av taskiga kommentarer, till exempel att använda ”n-ordet”, eller säga att någon anses vara mindre svensk än andra på grund av sin hudfärg. Det kan även ske mer subtilt som till exempel om en lärare återkommande bara ger ordet till elever med ljushudfärg.
Det kan också handla om förväntningar på att någon ska vara på ett visst sätt eller ha vissa intressen kopplat till vilket land personen eller hens familj kommer ifrån eller vilken religion de har.
Här är några fler exempel på situationer som kan vara rasistiska kränkningar:
- En elev får sämre betyg i svenska med hänvisning till att eleven inte har svenska som modersmål.
- Skolan förbjuder alla former av huvudbonad, vilket missgynnar elever som vill bära huvudbonad med hänvisning till sin religiösa övertygelse.
- Rasistiska budskap klottras på en elevs skåp.
Har du hört talas om mikroaggressioner?
Här ser du vad andra har svarat på den här frågan.
Mikroaggressioner – en form av rasism
Mikroaggressioner kan ske både avsiktligt och oavsiktligt. Det är ofta handlingar som går obemärkt förbi, eller bortförklaras när vi ser eller hör dem en och en. Men dessa handlingar skapar en stor utsatthet för den som hela tiden utsätts för dem. Effekten blir att personer som utsätts för mikroaggressioner känner att de inte har en självklar plats i Sverige på grund av till exempel sin hudfärg. Det kan även handla om att ständigt behöva vara på sin vakt och beredd på att bli utsatt eller ifrågasatt.
Exempel på mikroaggressioner:
- ”Var kommer du ifrån egentligen?”
- ”Jag bara måste få känna på ditt hår.”
- ”Är inte hijab en symbol för förtryck?”
Minoritetsstress
Att bryta mot normen eller att bli utsatt för mikroaggressioner kan leda till något som kallas för minoritetsstress. Det kan uppstå som en konsekvens av att ständigt behöva förklara sig, att mötas av oförståelse, nedsättande kommentarer, eller att pekas ut som någon som bryter mot normen, både direkt och indirekt. Det kan till exempel innebära att en muslimsk tjej eller kvinna ständigt behöver förklara varför hon väljer att bära hijab, eller att läsa nyheter om att politiker vill förbjuda muslimska tjejer och kvinnor från att bära hijab. Dessa upplevelser i vardagen bidrar till att individer bygger upp en bank av dåliga erfarenheter, som de bär med sig i vardagen. Det kan leda till att individer som upplever minoritetsstress går omkring med en ständig oro och stress, eller en känsla av att behöva vara beredd på att bli dåligt bemött eller på att utstå kränkningar.
Konsekvenser av rasism
Rasism och rasistisk mobbning påverkar det enskilda barnet eller ungdomen och hens känsla av att känna tillhörighet på sin fritidsaktivitet, men påverkar också de barn och unga som bevittnar beteendet. Även de utsattas familjer påverkas negativt av barnets utsatthet. I verksamheter där rasistiska kommentarer normaliseras kan detta även påverka klimatet och gemenskapen i gruppen och verksamheten. På individnivå kan rasistisk mobbning ha långsiktiga negativa effekter på barns och ungas kognitiva funktioner och fysiska och mentala hälsa. Rasism och dess konsekvenser kan leda till kronisk stress bland barn, vilket påverkar förutsättningarna att leva ett hälsosamt liv.
Internaliserad rasism
Barn och unga som återkommande utsätts för rasism kan till slut börja internalisera (införliva) det som de utsätts för. De börjar till slut tro att de är underlägsna och mindre värda och de anpassar sig efter de negativa budskap som de hör om människor som dem själva, och de kan börja förneka sin etnicitet, religion och kulturella arv.
Är rasism olagligt?
I Sverige ska alla ha samma rättigheter och möjligheter oavsett vilken hudfärg eller religion du har. Barnkonventionen, som är lag i Sverige, är tydlig med att inget barn får diskrimineras eller utsättas för våld och trakasserier. Även diskrimineringslagen säger att inget barn får utsättas för trakasserier eller diskriminering. Diskrimineringslagen har tillkommit för att synliggöra det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i det svenska samhället, och syftar till att motverka bland annat rasism. Etnicitet och religion är två av diskrimineringsgrunderna som finns med i diskrimineringslagen.
Exempel på rasistiska handlingar som är olagliga:
- Att sprida och skriva kränkande saker som att någon är mindre värd på grund av sin hudfärg eller religion.
- Att bära kläder med hakkors, texter eller andra symboler som är rasistiska eller kränkande mot vissa grupper. Dessa är exempel på hets mot folkgrupp.
Hur många blir utsatta för rasism?
Friendsrapporten 2022 visar att den vanligaste formen av trakasserier både på mellan- och högstadiet har koppling till etnicitet.
Åk 3-6
Åk 3-6
Åk 3-6
Åk 6-9
Åk 6-9
Åk 6-9
Förskolans och skolans ansvar
Förskolan och skolan har ett ansvar att motverka rasism. Dessutom gäller ansvaret om det sker på fritiden eller via nätet, om det har en koppling till skolan. Det är viktigt att alla vuxna på skolan har kunskap om vad rasism och rasistiska kränkningar är.
Så snart någon anställd på förskolan eller skolan får veta att ett barn känner sig utsatt för kränkningar kopplat till rasism ska de utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatt rasism.
