Kunskapsbanken

Lär dig mer om ofrivillig ensamhet

Vad är egentligen skillnaden på frivillig och ofrivillig ensamhet? Ensamhet kan vara självvald medan ofrivillig ensamhet handlar om en upplevelse eller känsla av att inte känna sig önskvärd, efterfrågad eller delaktig.

Hitta på sidan

Vad är skillnaden på ensamhet och ofrivillig ensamhet?

Ensamhet kan ibland vara självvald, exempelvis kan det innebära att behöva dra sig undan, kunna återhämta sig, få tid för att reflektera och vila. Det gäller både barn, unga och vuxna.

När ensamhet inte är självvald så brukar vi på Friends säga att det handlar om ofrivillig ensamhet. Barn kan uppleva ofrivillig ensamhet på olika sätt. Det kan handla om en upplevelse eller känsla av att inte känna sig önskvärd, efterfrågad eller delaktig i en grupp eller klass.

Olika sätt att uppleva ofrivillig ensamhet

Den ofrivilliga ensamheten kan vara social eller emotionell:

  • Social ensamhet: Att känna sig ensam på grund av att en inte har några eller få kompisar att vara med.
  • Emotionell ensamhet: Ensamhetsforskaren Niina Junttila, definierar emotionell ensamhet som avsaknad av en nära och viktig relation till någon annan. Trots att barnet är omgivet av familj, kompisar och klasskamrater kan hen sakna en nära människa att anförtro sig till.

Det vi vuxna ofta tänker på som ensamhet är när någon är fysiskt utesluten – någon som alltid sitter själv eller som ingen tycks lägga märke till. Det finns barn och unga som under hela, eller en stor del av sin skoltid, inte blir tillfrågade att vara med, blir bortvalda och som tycks osynliga för omgivningen.

Men känslan av ensamhet finns också i mer subtila former, som är svårare för omgivningen, och inte minst för vuxenvärlden, att se. Det är vanligt att barn och unga utifrån sett är en del av en grupp, men att deras fulla deltagande i gruppen villkoras av andra. Ett barn kan alltså vara en del av den fysiska gemenskapen men ändå inte bli helt sedd. Det kan skapa en känsla av att vara mindre värd och att ens rätt till vänner och gemenskap är villkorad.

Barn och unga kan också uppleva ensamhet och utanförskap på nätet. Det kan handla om att inte bli inbjuden till spel eller gruppchattar eller att ingen svarar eller kommenterar på det de skriver i sociala medier. De barn och unga vars deltagande är villkorat på nätet, är med stor sannolikhet samma barn och unga vars deltagande är villkorat i skolan.

Det är inte alltid statiskt vilka barn och unga som är ensamma. Sociala processer i grupper kan göra att det skiftar – den som var ensam igår får vara med idag och tvärtom. Det kan skapa stor oro och osäkerhet som är tung att bära, även om barn och unga inte upplever ensamhet varje dag.

Jag är där men jag är inte med.


Ofrivillig ensamhet är en form av mobbning

Att ha kompisar och sociala sammanhang är ett grundläggande mänskligt behov. Att inte känna sig inkluderad och självklar i en grupp eller i en klass, eller inte känna sig sedd och efterfrågad, är exkluderande och exempel på psykisk eller relationell mobbning.

Åk F-3
0%
svarar att de är oroliga att bli ensamma på rasten
Åk 3-6
0%
svarar att de känner sig ensamma i skolan
Åk 6-9
0%
svarar att de känner sig ensamma i skolan

Vad tror du har störst negativ påverkan på skolbetyg?

Det stämmer faktiskt. Ensamhet och uteslutning kan i många fall också leda till sämre skolresultat. I en studie från Örebro universitet, i samarbete med Friends, har tre olika faktorer granskats: ogiltig frånvaro, förekomsten av mobbning och kränkningar samt avsaknad av socialt umgänge. I studien undersöktes hur de tre faktorerna påverkar elevernas prestationer och möjligheter att få godkända betyg. Den faktor som visat sig ha störst negativ inverkan på betygen är avsaknad av ett socialt umgänge på rasterna. Elever som uppger att de är ensamma i skolan löper tre gånger högre risk att få icke godkända betyg samma år.

Det är faktiskt ensamhet som är rätt svar. Ensamhet och uteslutning kan i många fall också leda till sämre skolresultat. I en studie från Örebro universitet, i samarbete med Friends, har tre olika faktorer granskats: ogiltig frånvaro, förekomsten av mobbning och kränkningar samt avsaknad av socialt umgänge. I studien undersöktes hur de tre faktorerna påverkar elevernas prestationer och möjligheter att få godkända betyg. Den faktor som visat sig ha störst negativ inverkan på betygen är avsaknad av ett socialt umgänge på rasterna. Elever som uppger att de är ensamma i skolan löper tre gånger högre risk att få icke godkända betyg samma år.

Normen är att ha många vänner

Eftersom normen i samhället är att ha ett rikt socialt liv kan självbild och självkänsla försämras för de som står utanför den sociala normen om gemenskap och umgänge. För de barn och unga som inte blir tillfrågade eller har någon att vara med i skolan kan känslan av att inte vara önskvärd bli väldigt påtaglig. Förutom att det är ett stort stigma att inte tillhöra den sociala gruppen kan ensamhet lätt bli en dubbelbörda då barnet inte vill göra föräldrar eller andra närstående oroliga.

Förskolans och skolans ansvar

Att känna sig exkluderad, att inte vara självklar i en grupp eller i en klass eller att inte bli sedd eller efterfrågad är exkluderande och det är exempel på psykiska eller relationella kränkningar och mobbning. Förskola och skola ska varje dag arbeta för att stärka positiva värden och skapa förutsättningar för lika rättigheter och möjligheter. Det står tydligt i såväl läroplaner som i lagstiftning (skollag och diskrimineringslag).

När en anställd på förskolan eller skolan får veta att ett barn känner sig utsatt ska de utreda och vidta åtgärder för att förhindra att det fortsätter.

Källor

  1. Social Competence and Loneliness During the School Years, Niina Junttila, 2010
  2. Bullying and social exclusion anxiety in schools, Dorte Marie Søndergaard, 2012
  3. Godkänd eller icke godkänd, Björn Johansson, Erik Flygare och Karin Hellfeldt, 2017
  4. Friendsrapporten 2022, Friends