Kunskapsbanken

Så kan du stötta ditt barn och prata om ofrivillig ensamhet

Har ditt barn inga kompisar? Eller är du orolig för att ditt barn känner sig ensam och utanför? Det är viktigt att ställa frågor och prata med ditt barn om hur hen har det i förskolan eller skolan.

Hitta på sidan

Att känna sig ensam och utanför

Det är viktigt att våga prata om ensamhet och utanförskap. Flera barn och unga som kontaktar Friends säger att orsaken till deras utsatthet är att de känner sig utanför och ensamma i skolan och på fritiden. Det är vanligt att tro att ingen annan än en själv upplever ensamhet. Vi på Friends vet att så är inte fallet. Det är många barn som bär på erfarenheter av att det inte är någon som pratar med en i skolan eller på träningen, eller att inte bli inbjuden i kompisforum på nätet. Barn behöver få berätta om sina upplevelser av att vara utanför eller ensamma och det behöver finnas föräldrar eller andra vuxna som lyssnar.

Prata med ditt barn om skillnaden mellan självvald ensamhet och ofrivillig ensamhet. Det är okej att vilja vara ensam ibland, men om ditt barn upplever ofrivillig ensamhet är det viktigt att ta det på allvar.

Läs mer om skillnaden mellan självvald ensamhet och ofrivillig ensamhet

Om du som förälder känner oro eller om det finns tendenser till att ditt barn visar oro, stress eller otrygghet i förskola eller skola, vänd dig då till ditt barns pedagoger eller klasslärare.

Ta reda på mer

För att kunna hjälpa ett barn som känner sig ensam behöver du i första hand förstå vad som hindrar barnet från att känna samhörighet med andra. Handlar det exempelvis om att barnet har en bristande tilltro till att någon vill vara hens vän? Behöver ditt barn träna på sociala färdigheter? Är ditt barn i sammanhang där det inte finns likasinnade? Begränsas ditt barn av extrem blyghet eller till och med social ångest? Det kan finnas många olika hinder som behöver klargöras för att kunna erbjuda barnet en fungerande lösning.

Tänk på att inte överföra din oro på ditt barn. Det kan ge signaler om att det förväntas av barnet att ha många kompisar, och medföra stress om barnet inte uppfyller de förväntningarna.

Ställ öppna frågor

Prata med barnet om hur hen har det i förskolan, skolan eller på fritiden. Börja med öppna frågor, till exempel:

  • Berätta om din dag?
  • Vad gjorde du på rasten?
  • Vad gjorde ni på träningen idag?

Ta reda på mer med direkta frågor

Om du tror att ditt barn känner sig ensam och inte vill vara det, kan du ställa mer direkta frågor som:

  • Känner du dig ensam i förskolan, skolan eller på träningen?
  • Känner du dig ensam på rasten?
  • När känner du dig ensam?
  • Hur länge har det varit så här?
  • Hur känns det då?
  • Vad gör du då?
  • Finns det andra sätt att göra på?
  • Hur skulle du önska att det var?

Gör en plan ihop

Vilka små steg kan barnet ta för att initiera kontakt med andra? Kan hen börja med att identifiera någon som hen vill lära känna bättre? Kan ditt barn sen ta kontakt genom att exempelvis säga hej, ställa en fråga eller skriva till personen på sociala medier? Gör en plan A, men även en plan B för vad barnet kan göra om det inte går som ni har tänkt.

Uppmuntra ditt barn

Precis som vuxna, vill barn gärna undvika sådant som känns obehagligt. Det kan vara svårt att veta hur mycket du som förälder ska utmana ditt barn. Kom ihåg att många barn känner sig stolta i efterhand och kan reflektera tillbaka och tänka ”det var inte så farligt som jag trodde”. Uppmuntra ditt barn att utmana sig själv och peppa ditt barn varje gång hen har försökt, även om det inte gick som förväntat.

Öva på sociala färdigheter och att umgås med andra

Skapa tillfällen där ditt barn får öva i en lagom takt och i en stöttande miljö. Börja med att öva hemma eller med släkten. Stötta barnet i situationer som är utmanande, som att ta initiativ, lösa konflikter, kompromissa med mera.

Om ditt barn inte har så många vänner kan du som förälder behöva hjälpa ditt barn att öva på att umgås med andra barn. Kanske ni kan bjuda hem några vänner till er. Ni är då på en trygg plats och du som vuxen finns nära till hands.

Du kan också umgås med ditt barn där det finns andra barn. Exempelvis kan ni åka till badhuset där du kan visa att det är kul för dig att vara i badhuset med ditt barn. Som bonus kanske det finns andra barn som är leksugna, som ditt barn kan lära känna.

Hjälp ditt barn att hitta nya sammanhang

Om ditt barn är ofrivilligt ensam i skolan, hjälp gärna ditt barn att hitta nya sammanhang för att träffa andra barn och unga. Det kan kännas läskigt att testa en ny aktivitet. Men försök att peppa ditt barn att testa och hjälp ditt barn att göra det i sin egen takt.

Det finns många olika sammanhang där barn och unga kan mötas. Kolla upp vad just din stad har att erbjuda i form av barn- och ungdomsaktiviteter. Glöm inte att kyrkor, fritidsgårdar, kulturskolan och frivilligorganisationer ofta har verksamhet där barn och unga kan engagera sig. Och glöm inte heller bort att även nätet kan vara en möjlighet att träffa nya människor.

Bryta negativa mönster

Ett barn som har negativa erfarenheter av social kontakt kan ibland misstolka andras signaler och beteenden till det mer negativa. Det kan leda till att barnet tänker att andras beteenden beror på hur barnet är. Till exempel om någon är sur måste det bero på att barnet gjort något som är fel. Det är viktigt att hjälpa barnet att identifiera vilka bevis det finns för den teorin. Hjälp ditt barn med alternativa förklaringar som ”hen kanske hade sovit dåligt”. Hjälp barnet att notera när hen hamnar i negativa tolkningar. På så sätt kan du hjälpa barnet att bryta mönstret.