Kunskap och stöd om mobbning

Grundläggande tips för en trygg förskola​

Här har vi samlat några grundläggande tips, metoder och material att använda i förskolans trygghetsarbete.

Tips på hur ni kan jobba för att förebygga utsatthet på förskolan

  • Skapa tillitsfulla relationer mellan barn och pedagoger.
  • Genomför kartläggning och trygghetsvandringar av ert nuläge för att få in barnens perspektiv.
  • Skapa delaktighet för alla barn på förskolan genom att lyssna och inkludera deras tankar och förslag.
  • Genomför kunskapshöjning för all personal.
  • Utgå från er förskola. Vad har ni för behöv, vad behöver ni fokusera på för att öka tryggheten för barnen på er förskola?

Närgranska leken

Att närgranska leken är ett sätt att jobba med det systematiska trygghetsarbetet på förskolan. Att närgranska innebär att titta närmre på vad som sker i leken mellan barnen och som vuxen gå in och delta i leken.

Ett exempel där deltagandet är villkorande och inte på lika villkor:
Ett barn frågar om hen får vara med i leken, kompisarna säger ja, men barnet som frågar får vara en sten.

Frågor du kan ställa dig när du närgranskar leken:

  • Vad sägs och görs när barnen leker?
  • Är relationerna jämlika?
  • Behöver vissa barn utveckla sina lekstrategier?
  • Hur kan du som pedagog vara ett stöd i detta?
  • Finns det exempel på situationer där barn exkluderar genom att till exempel säga “i denna leken kan vi bara vara två?” I så fall vägled barnen till att hitta en ny version av leken där fler kan vara delaktiga.

Tillitsfulla relationer

Att skapa tillitsfulla relationer är en förutsättning för ett lyckat trygghetsarbete. Det är oerhört viktigt att det finns förtroendefulla vuxna som barnen kan vända sig till om eller när något händer.

Vi frågade tre av de främsta internationella forskarna inom mobbningsområdet och fick ett enhälligt svar – om ni bara ska göra en enda insats för att förhindra mobbning, satsa på att skapa tillitsfulla relationer.

Tips för att skapa tillitsfulla relationer:

  • Trygghet som stående punkt på APT.
  • Fråga barnen hur en trygg vuxen ska vara.
  • Gör trygghetsvandringar med barnen. Barnen kan sätta glada eller ledsna figurer på olika platser beroende på deras upplevelse.

Barns delaktighet

Det finns en grundläggande skillnad mellan begreppen barnperspektiv och barnets perspektiv. Ett barnperspektiv kan vi som vuxna försöka utveckla genom att se tillvaron med barns ögon i olika sammanhang. Barnets perspektiv däremot kan vi bara få på ett sätt – genom att barnen själva får komma till tals om hur de ser på sig själva och sina liv.

Istället för att fatta beslut åt barnen, prova att först ta reda på deras åsikt.

Ställ frågor som:

  • Vad tycker du?
  • Vad tror du själv?
  • Hur skulle du göra om…?
  • Vad vill du?

boken en bra start som handlar om trygghetsarbete i förskolan

En bra start – på resa mot en trygg förskola

Den här populära boken från Friends handlar om att skapa en trygg förskola där alla barn får ta plats. Den riktar sig till pedagoger som vågar utmana sitt eget förhållningssätt och som tillsammans med sina kollegor vill utveckla förskoleverksamheten. Boken utgår från de verktyg som pedagoger har tillgång till i sin vardag, som planering av verksamheten, förskolans fysiska miljö, vuxnas förhållningssätt och barns lek.

Till webbshopen

illustration av en lärare som pratar med en elev

Agera alltid

I webbkursen Agera Alltid går vi igenom hur det åtgärdande arbetet kan och bör hanteras när kränkningar uppstår. Den är framtagen för skolpersonal, men är användbar även för dig som arbetar i förskolan.

Till webbkurserna

Metoder för dig som pedagog

Fundera över hur du själv vill bli tilltalad, både när någon pratar om dig och med dig. Ni kan även använda detta som ett diskussionsunderlag i kollegiet.

Bestäm dig för att kalla barnen vid namn. Tänk över olika tilltal som kan bidra till en kultur som främjar lika värde och inkludering.

Exempel på tilltal som inte främjar inkludering:

  • Stannar du inne med småbarnen?
  • Du där! Nu får du lugna dig!
  • Tjejer, nu är det dags att gå in!
  • Kan alla mörkhåriga hjälpa till att plocka upp?

Exempel på tilltal som främjar inkludering:

  • Peter och Muhammed, nu ska vi äta mellanmål.
  • Vad tycker ni i den blå gruppen?
  • I dag kommer Madelene och Irma att vara inne på förmiddagen.

En start i att reflektera över ditt bemötande är att fundera på morgonrutinerna. Hälsar du på alla barn? Hur är det med kollegor och föräldrar?

Prata ofta med barnen om när någon har varit schysst. Uppmärksamma när någon vågat något för första gången. Lyft fram när någon kommit med en lösning som andra kan lära sig av eller uppmuntra barnen att själva uttrycka vad de uppskattar hos varandra.

Utgå exempelvis från diskrimineringsgrunderna: hur förväntas ens familj se ut, vilka religiösa högtider förväntas vi fira, vilken psykisk och fysisk förmåga förväntas vi ha, och så vidare? Tänk också på andra normer som klass, ekonomi, språk eller kropp. Vilka kläder eller leksaker förväntas vi till exempel ha råd med?

Fundera gärna på både negativa normer som motverkar förskolans värdegrund, och på positiva normer som främjar densamma. Hur förväntas vi vara och inte vara för att passa in bland barnen? Hur förväntas vi vara och inte vara för att passa in bland personalen? Hur förväntas vi vara och inte vara för att passa in bland föräldrarna?

När ni identifierat era lokala normer kan ni diskutera strategier för att luckra upp dem, och sträva efter att alla på er förskola ska kunna var mer som de vill.

Till exempel ”Ekorr’n satt i granen skulle skala kottar, fick hon höra barnen…” eller låt prinsessan rädda prinsen i en folksaga.

Blir vissa böcker och sånger mer normbrytande än andra? Det kan vara spännande att se om barnen reagerar, och i så fall på vad.

Börja så ofta du kan med att prata om och bekräfta känslor, till exempel med fraser som:

  • ”Du verkar vara arg nu.”
  • ”Jag ser att du känner dig obekväm.”
  • ”Titta, vad de ser glada ut, eller vad tycker du.”
  • ”Jag blir ledsen när du säger sådär.”
  • ”Jag såg att du hjälpte din vän. Hen såg glad ut. Det var snällt gjort.”

Inventeringen kan fokusera på olika saker, här är frågor utifrån diskrimineringsgrunderna:

Kön: Vilken bild av kön förmedlas i förskolans böcker? Med vilka adjektiv beskrivs flickor och pojkar? Vem är aktiv eller passiv? Hur många böcker har ni med en flicka respektive en pojke i huvudrollen?

Funktionsförmåga: Räkna bilder i böckerna. Hur många bilder finns det på någon som springer? Hur många finns det på personer som kör rullstol? Finns det böcker om barn eller vuxna med nedsatt psykisk funktionsförmåga?

Sexuell läggning: Vilken bild av familjer ges i böckerna? Finns det familjer som är icke-hetero? Visar böckerna på olika sätt att få barn? Vilken bild av kärlek förmedlar böckerna? Förekommer kärleksrelationer mellan annat än pojke och flicka?

Etnicitet: Vilken etnicitet verkar huvudpersonerna i böckerna ha? Personerna på bilderna? Finns det skildringar från andra miljöer än västerländska? Vilken bild av Sverige respektive andra kulturer ger böckerna? Kan det finnas spår av exotism i hur de beskriver andra kulturer?

Religion eller annan trosuppfattning: Vilka religiösa högtider får utrymme i litteraturen? Får barnen möjlighet att höra om olika religioner genom den litteratur som finns på förskolan?

Könsöverskridande identitet eller uttryck: Hur gestaltas och beskrivs flickor och kvinnor samt pojkar och män i böckerna? Förutsätter böckerna att det finns likhet mellan alla med biologisk likhet eller visar böckerna på alternativ och variation?

möte mellan två friends utbildare

En kartläggning och analys av ert nuläge är avgörande för att kunna ta reda på vad ni behöver göra för att utveckla er verksamhet.

Läs mer om Friends kartläggningsprocess