Kunskap och stöd om mobbning

Jobba utifrån diskrimineringsgrunderna

Här har vi samlat tips och material för att jobba med diskrimineringsgrunderna.

Tips på hur ni kan jobba för allas lika värde på förskolan

  • Fundera kring vilka bilder, böcker, läromedel ni använder och vilka barn som inte är representerade.
  • Våga prata om ämnen som känns svåra, så som sexuella trakasserier och rasism.
  • Fundera kring hur era lokaler ser ut. Kan alla barn delta utifrån sina villkor.

Rasism

Rasism är ett komplext fenomen som kan ta sig uttryck på många olika sätt. Vi kan se i våra kartläggningar att etnicitet är den vanligaste grunden för trakasserier. Det är därför viktigt att vi pratar om detta men också höjer vår kunskap i ämnet. Här finner ni material kring rasism och etnicitet.

Podcast om rasism

Friends processledare Patrick Konde om mikroaggressioner
Vad är egentligen mikroaggressioner? Och hur kan vi känna igen dem och se till att de inte går obemärkt förbi?

Lyssna på avsnittet

Medie- och kommunikationsforskaren Ylva Habel om begrepp
Vad kan rasism egentligen innebära? Och vad menas med begrepp som exotifiering, mikroaggressioner och intersektionalitet?

Lyssna på avsnittet

Forskningsledaren René León Rosales om att mäta rasism
Hur bär man sig åt för att konkretisera dagens rasism? Kan vi använda oss av mätningar? Men också – vilka avtryck gör rasismen i dagens barn- och ungdomskultur?

Lyssna på avsnittet

Poddavsnitten kommer från podden Skolan och rasismen, som ingår i vår webbkurs med samma namn. Där finns också avsnitt med en elev, lärare, skolpsykolog och forskare om olika arbetssätt för att motverka rasism i skolan. Du kan även lyssna på avsnitten på flera ställen där poddar finns.

Läs mer om våra webbkurser

Vi måste prata – om rasism

Vi måste prata är en samtalsserie om vikten av förebyggande arbete mot mobbning som reflekterar och inkluderar.

I det här avsnittet samtalar Barakat Ghebrehawariat, föreläsare, och Patrick Konde, sakkunnig på Friends, med Maja Frankel om varför rasism uppstår och vilka strukturer som fortsätter upprätthålla detta långt gångna problem.

Läs mer om Vi måste prata

Samtycke och integritet

Sexuella trakasserier är inte en diskrimineringsgrund utan en form av trakasserier. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Sexuella trakasserier är ett ämne som kan upplevas svårt att prata om. Samtidigt ser vi i våra kartläggningar att normaliseringen kring sexuella beteenden ökar. Det är därför av största vikt att vi vågar lyfta dessa frågor och vågar prata om detta.

Tips på hur du kan prata med barn om sexuella trakasserier, samtycke och integritet:

  • Introducera samtal om samtycke och sexuella trakasserier med barnen redan i förskoleålder. Vad innebär samtycke eller att båda till exempel inte vill pussas? Vad har jag för rättigheter till min egen kropp och integritet? Det är viktigt att barn har koll på vilka rättigheter de har.
  • När du som vuxen och pedagog respekterar barns integritet lär du dem att utöva samtycke. Fråga alltid barnen om de vill ha en kram, om hen vill berätta om sin nya kärlek, om hen vill krama sin kompis förlåt. Förutsätt inte, tvinga inte och ta dig inte friheter. Samtycke är ömsesidigt och viktigt i alla relationer.
  • Barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör. Fundera på hur du pratar om andra människors kroppar, din egen kropp, vad du skämtar om och hur du agerar i vardagen. Att vara en förebild och aktivt ta ställning i vardagen är en framgångsfaktor, se till att bredda din förståelse och dina egna referensramar.
  • Säg inte ”han gjorde nog så för att han tycker om dig”. Genom att säga så blir det en bekräftelse på att vissa beteenden är okej trots att inblandade barn upplevde sig kränkta. När barnen blir större är det svårt att förstå att något som tidigare var okej, inte längre är det. Var och när går den gränsen?

Funktionsvariationer

Två till tre elever i varje svensk skolklass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, en NPF-diagnos, som exempelvis ADHD, ASD/Asperger, Tourette och/eller språkstörning. Forskning visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, löper större risk att bli utsatta eller utsätta andra för kränkningar och mobbning. Många elever med NPF upplever också i högre grad ensamhet i skolan.

Hur känns det att vara barn och ha NPF?

Hur känns det att vara förälder till ett barn med NPF?

Filmerna kommer från projektet Hej Hyper som var ett samarbete med Hjärnfonden. På projektets hemsida finns mer information och verktyg. Projektet riktade sig till barn i årskurserna F-3, men några av verktygen kan vara användbara även för förskolan, till exempel verktyget Hypermeter.

Se fler filmer

Läs mer om Hej Hyper

 

Podcast: Att förebygga mobbning för elever med NPF

Poddavsnitt med fokus på att förebygga mobbning och ensamhet för elever med NPF och att främja en trygg skola där alla ska ha rätt att vara den de är.

Utöver Friends sakkunniga medverkar Marie Adolfsson – Riksförbundet Attention, Lina Lundström – doktorand och lärare på Barn- och ungdomsvetenskapen vid Stockholms Universitet, samt Elinor Kennerö Tonner – rektor på Källbrinksskolan i Huddinge.

Grundläggande kunskaper om NPF

Grundläggande kunskaper om bland annat orsaker och kännetecken. Men även om ensamhet och systematiskt trygghetsarbete.

Lyssna på avsnittet

Vikten av främjande arbete

Vi lyfter hur främjande arbete kan se ut, med fokus på relationsarbetet med eleverna.

Lyssna på avsnittet

Framgångsfaktorer

Om olika framgångsfaktorer i det förebyggande arbetet mot mobbning och ensamhet, och i det främjande arbetet att skapa trygghet och tillitsfulla relationer.

Lyssna på avsnittet