Kunskap och stöd om mobbning

Jobba utifrån diskrimineringsgrunderna

Här har vi samlat tips och material för att jobba med diskrimineringsgrunderna.

Rasism

Vi kan se i våra kartläggningar att etnicitet är den vanligaste grunden för trakasserier. Det är därför viktigt att vi pratar om detta men också höjer vår kunskap i ämnet. Här finner ni material kring rasism och etnicitet.

Podcast om rasism

Friends processledare Patrick Konde om mikroaggressioner
Vad är egentligen mikroaggressioner? Och hur kan vi känna igen dem och se till att de inte går obemärkt förbi?

Medie- och kommunikationsforskaren Ylva Habel om begrepp
Vad kan rasism egentligen innebära? Och vad menas med begrepp som exotifiering, mikroaggressioner och intersektionalitet?

Forskningsledaren René León Rosales om att mäta rasism
Hur bär man sig åt för att konkretisera dagens rasism? Kan vi använda oss av mätningar? Men också – vilka avtryck gör rasismen i dagens barn- och ungdomskultur?

Poddavsnitten kommer från podden Skolan och rasismen, som ingår i vår webbkurs med samma namn. Där finns också avsnitt med en elev, lärare, skolpsykolog och forskare om olika arbetssätt för att motverka rasism i skolan. Du kan även lyssna på avsnitten på flera ställen där poddar finns.

Läs mer om våra webbkurser

Samtycke och integritet

Sexuella trakasserier är inte en diskrimineringsgrund utan en form av trakasserier. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet.

Sexuella trakasserier är ett ämne som kan upplevas svårt att prata om. Samtidigt ser vi i våra kartläggningar att normaliseringen kring sexuella beteenden ökar. Det är därför av största vikt att vi vågar lyfta dessa frågor och vågar prata om detta.

Tips på hur du kan prata med barn om sexuella trakasserier, samtycke och integritet:

  • Introducera samtal om samtycke och sexuella trakasserier med barnen redan i förskoleålder. Vad innebär samtycke? Vad har jag för rättigheter till min egen kropp och integritet? Det är viktigt att barn har koll på vilka rättigheter de har.
  • När du som vuxen och pedagog respekterar barns integritet lär du dem att utöva samtycke. Fråga alltid barnen om de vill ha en kram, om hen vill berätta om sin nya kärlek, om hen vill krama sin kompis förlåt. Förutsätt inte, tvinga inte och ta dig inte friheter. Samtycke är ömsesidigt och viktigt i alla relationer.
  • Barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör. Fundera på hur du pratar om andra människors kroppar, din egen kropp, vad du skämtar om och hur du agerar i vardagen. Att vara en förebild och aktivt ta ställning i vardagen är en framgångsfaktor, se till att bredda din förståelse och dina egna referensramar.

Funktionsvariationer

Två till tre elever i varje svensk skolklass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, en NPF-diagnos, som exempelvis ADHD, ASD/Asperger, Tourette och/eller språkstörning. Forskning visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, löper större risk att bli utsatta eller utsätta andra för kränkningar och mobbning. Många elever med NPF upplever också i högre grad ensamhet i skolan.

Hur känns det att vara barn och ha NPF?

Hur känns det att vara förälder till ett barn med NPF?

Filmerna kommer från projektet Hej Hyper som var ett samarbete med Hjärnfonden. På projektets hemsida finns mer information och verktyg. Projektet riktade sig till barn i årskurserna F-3, men några av verktygen kan vara användbara även för förskolan, till exempel verktyget Hypermeter.

Se fler filmer

Läs mer om Hej Hyper

 

Podcast: Att förebygga mobbning för elever med NPF

Lyssna på avsnitt 1

Lyssna på avsnitt 2

Lyssna på avsnitt 3

Lyssna på avsnitt 4

Övning: Kolla boken

Inventera den litteratur som finns på förskolan och fundera över vilka föreställningar den litteratur ni har förmedlar till barnen. Inventeringen kan fokusera på olika saker, här är frågor utifrån diskrimineringsgrunderna:

Kön: Vilken bild av kön förmedlas i förskolans böcker? Med vilka adjektiv beskrivs flickor och pojkar? Vem är aktiv eller passiv? Hur många böcker har ni med en flicka respektive en pojke i huvudrollen?

Funktionsförmåga: Räkna bilder i böckerna. Hur många bilder finns det på någon som springer? Hur många finns det på personer som kör rullstol? Finns det böcker om barn eller vuxna med nedsatt psykisk funktionsförmåga?

Sexuell läggning: Vilken bild av familjer ges i böckerna? Finns det familjer som är icke-hetero? Visar böckerna på olika sätt att få barn? Vilken bild av kärlek förmedlar böckerna? Förekommer kärleksrelationer mellan annat än pojke och flicka?

Etnicitet: Vilken etnicitet verkar huvudpersonerna i böckerna ha? Personerna på bilderna? Finns det skildringar från andra miljöer än västerländska? Vilken bild av Sverige respektive andra kulturer ger böckerna? Kan det finnas spår av exotism i hur de beskriver andra kulturer?

Religion eller annan trosuppfattning: Vilka religiösa högtider får utrymme i litteraturen? Får barnen möjlighet att höra om olika religioner genom den litteratur som finns på förskolan?

Könsöverskridande identitet eller uttryck: Hur gestaltas och beskrivs flickor och kvinnor samt pojkar och män i böckerna? Förutsätter böckerna att det finns likhet mellan alla med biologisk likhet eller visar böckerna på alternativ och variation?