Hur skapar jag trygghet i föreningen och gruppen?

Förebyggande och främjande arbete inom idrotten

Idrotten är i grund och botten en positiv miljö där de flesta barn och unga mår bra, känner gemenskap och glädje. Det innebär dock inte att idrotten är fri från kränkningar, mobbning, eller barn och unga som känner sig otrygga. Friends idrottsrapport från 2022 visar att en fjärdedel av barnen blir kränkta av andra barn inom sin idrott, och att var femte aktiv som blivit utsatt för kränkningar inte har berättat om det för någon vuxen.

Genom ett systematiskt trygghetsarbete, som fokuserar särskilt på främjande och förebyggande insatser, kan vi bidra till att skapa trygga miljöer inom idrotten, där risken för att barn blir utsatta minskar.

Främjande arbete

Främjande arbete kan beskrivas som ett stärkande arbete, vilket innebär att tonvikten läggs på hälsobringande faktorer, så kallade ”friskfaktorer”. Det främjande arbetet bedrivs långsiktigt och medvetet, gäller alla och pågår hela tiden, det vill säga utan att något särskilt har hänt. Syftet är att stärka och inspirera till det som är bra för alla, och att alla ska få vara sig själva och må bra, utan någon förekommen anledning.

Exempel på främjande insatser

• Övningar eller lekar som stärker gemenskapen och kommunikationen mellan barn och unga i din förening.
• Regelbundna samtal om frågor om trygghet, normer, hur vi hälsar på varandra, utanförskap eller hur de aktiva kan vara en schysst kompis i föreningen, träningsgruppen eller laget.
• Kunskapshöjning för idrottsledare och styrelse om olika ämnesområden kopplat till trygghet.

Förebyggande arbete

I det förebyggande arbetet ligger fokus på att först hitta och identifiera risker, och sedan, med förebyggande insatser, förhindra dessa risker för kränkningar och otrygghet. Syftet är att få en tydlig bild av föreningen eller gruppen och vilka insatser som behövs för att skapa trygghet. Att kartlägga nuläget är ett bra verktyg för att identifiera risker och utmaningar. För att skapa ett väl fungerande förebyggande arbete krävs också kunskaper om vad kränkningar är och hur de tar sig uttryck.

Exempel på förebyggande insatser

• Göra aktiviteter tillsammans med de aktiva eller med ledare, som till exempel en samtalsgrupp där ni arbetar utifrån ett case och lyfter frågor som visat sig vara aktuella hos er. Det kan vara kopplat till normer, språkbruk eller utanförskap.
• Genomföra insatser utifrån de aktivas åsikter om den fysiska miljön. Till exempel öka vuxennärvaron för att stärka tryggheten, om en kartläggning visat att en specifik plats eller aktivitet upplevs som otrygg.

Här hittar du case och kartläggningsövningar att göra tillsammans med de aktiva, för att stärka tryggheten i gruppen

 Upptäckande arbete

En viktig del, som hänger ihop med det förebyggande arbetet, är det upptäckande arbetet. En del i det upptäckande arbetet är att skapa tillitsfulla relationer mellan aktiva och ledare. När barn och unga litar på vuxna vågar de berätta om viktiga saker. Barn och unga som är utsatta berättar ibland bara en gång. Det är därför viktigt att alla vuxna tar barn och unga på allvar och lyssnar. Det upptäckande arbetet underlättas när barn och unga vågar berätta om sin situation.

Det finns en risk att kränkningar och mobbning inte upptäcks på grund av att vissa beteenden är så normaliserade. Det är därför viktigt att ni vågar synliggöra normer och normaliserade beteenden för att upptäcka barn och unga som behandlas illa i er förening.

Ett systematiskt trygghetsarbete

Ett framgångsrikt trygghetsarbete behöver genomsyra hela verksamheten, och pågå hela tiden. Ett sätt att skapa systematik kring detta arbete är att utgå från följande fyra steg. Ni kan använda er av samma systematiska struktur både för hela föreningens trygghetsarbete, och när ni arbetar för att skapa trygghet i en träningsgrupp eller ett lag.

Steg 1: Kartlägg

Det här steget handlar om att undersöka om det förekommer mobbning och kränkningar i er förening eller träningsgrupp.

Det gör ni genom exempelvis kartläggningsenkäter vilket ger en beskrivning av nuläget. Andra tillvägagångssätt är intervjuer med aktiva, observationer och olika typer av kartläggningsövningar.

Det är också viktigt att kartlägga kompetensen bland ledare. Syftet med kartläggningar är att identifiera behov och förutsättningar för trygghetsarbetet. Utan en förståelse för situationen i den egna föreningen är det omöjligt att veta vilka åtgärder som behövs.

Steg 2: Analysera

Nästa steg är att ta reda på varför nuläget ser ut som det gör. Att identifiera orsaker till kartläggningsresultatet är ett viktigt steg för att sätta upp rätt mål och ta fram utvecklingsområden. Exempelvis om kartläggningen visar att många aktiva utsätts för kränkningar i omklädningsrummet behöver ni först fundera på varför.

Låt de aktiva vara med i analysen genom att presentera kartläggningsresultatet, och diskutera varför de tror att det ser ut som det gör.

Steg 3: Genomför

Genomför insatser utifrån analysen. Insatserna kan vara både på kort och lång sikt. Här ska det vara tydligt vem som är ansvarig, när ni ska genomföra det ni bestämt och hur de aktiva ska vara delaktiga.

Steg 4: Följ upp

Utvärdera hur arbetet har gått och om ni uppnått era mål. Här går ni igenom om arbetet fått önskad effekt, eller om ni behöver revidera, eller ta fram nya, åtgärder.

Tips till idrottsledare

Som idrottsledare har du en betydande roll i att skapa ett positivt klimat för alla i din grupp eller förening, och du kan verkligen göra skillnad. Här hittar du tips på hur du kan jobba med din grupp för att skapa trygghet.