Kunskapsbanken

Lär dig mer om funktionsvariation

Funktionsvariation belyser att alla är olika och funkar olika. Funkofobisk mobbning kan yttra sig genom att personer skämtar om eller ignorerar någons funktionsnedsättning. Här kan du läsa mer om de olika begreppen och hur funkofobisk mobbning kan ta sig uttryck.

Hitta på sidan

Funktionsnedsättning eller funktionsvariation?

Det kan ibland vara svårt att veta vilket ord som är rätt att använda. Det viktigaste är att respektera den som har en normbrytande funktionalitet och vad hen vill bli kallad.

  • Funktionsnedsättning är det begrepp som används i diskrimineringslagen. Det betyder att någon har en fysisk, psykisk eller intellektuell nedsättning. En del syns, som att en person använder rullstol, medan andra är mer osynliga, som exempelvis ADHD och dyslexi.
  • Funktionsvariation belyser att alla är olika och funkar olika. Det beskriver att alla har olika fysiska och psykiska förmågor.
  • Funktionshinder används också ibland, men ett barn kan inte ha ett funktionshinder. Det syftar till de hinder som barn med en funktionsnedsättning kan stöta på, till exempel en trappa utan rullstolsramp.

Vilket av dessa ord använder du oftast?

Här ser du vad andra har svarat på den här frågan.

Funktionsnedsättning
Funktionsvariation
73%
27%

Funktionsnorm

Vårt samhälle är uppbyggt på normer som förutsätter att alla barn fungerar på samma sätt, även om vi vet att det inte är så. Till exempel förväntas alla kunna delta på en lektion som varar i en timme, kunna sitta tysta och stilla på lektionen samt ta till sig all information som ges i klassrummet. Ett barn som behöver röra på sig i klassrummet eller rita för att kunna koncentrera sig bryter mot normen av hur en ”god” elev förväntas bete sig i klassrummet.

Två till tre elever i varje svensk skolklass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, en NPF-diagnos, som exempelvis ADHD, autismspektrumtillstånd (AST), Tourettes syndrom och/eller språkstörning.

Vad är funkofobi?

Funkofobi är att bli utsatt för kränkningar och mobbning på grund av sin funktionsnedsättning. Det kan benämnas som funkofobisk mobbning och kan exempelvis yttra sig genom att personer skämtar om eller ignorerar någons funktionsnedsättning.

Funktionsnedsättning är en av våra sju diskrimineringsgrunder som finns till för att skydda människor från kränkningar och mobbning.

Lär mer om diskriminering och de sju diskrimineringsgrunderna

Är funkofobi olagligt?

I Sverige ska alla ha lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Barnkonventionen är tydlig med att inget barn får diskrimineras eller utsättas för våld eller trakasserier. Även diskrimineringslagen säger att inget barn får utsättas för trakasserier eller diskriminering. Diskrimineringslagen har tillkommit för att synliggöra det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i det svenska samhället och syftar till att motverka bland annat funkofobi.

Hur tar sig funkofobi uttryck?

Barn med olika former av funktionsnedsättning kan mötas av exempelvis diskriminerande rutiner och regelverk eller människors okunskap och föreställningar.

I skolan kan diskrimineringen som har samband med funktionsnedsättning exempelvis vara att bli nekad stöd i skolan. Det kan också handla om att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att få stopp på kränkningarna.

Här kommer några exempel på hur barn och unga kan bli utsatta för funkofobisk mobbning. Om detta eller liknande saker skulle hända ditt barn är det viktigt att du som förälder agerar genom att ta kontakt med skolan som ditt barn går på eller föreningen där ditt barn är aktiv. Mobbningen kan även ske på nätet och då kan det vara aktuellt att göra en anmälan till sajten eller appen.

Exempel på situationer i skolan som kan vara funkofobi

  • Aron har en hörselnedsättning och har därför svårt att höra vad läraren säger. Aron har bett läraren stå närmre honom för att höra bättre. Men läraren har inte tid att ge Aron någon extrahjälp.
  • Rosa har ADHD och får ofta höra från sina klasskompisar att hon är jobbig och konstig. De kallar henne för damp-barn.

Hur många blir utsatta för funkofobisk mobbning?

Elever med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) så som exempelvis ADHD, autism eller språkstörning är i högre grad utsatta för kränkningar. Skolverket har undersökt elevers uppfattning om diskriminering och trakasserier. Det framkommer att elever med funktionsnedsättningar riskerar att hamna utanför gemenskapen och utsättas av andra elever. Eleverna beskriver att verbala trakasserier, ryktesspridning och elaka blickar är en del av deras vardag. De beskriver också att de ibland blir diskriminerade genom att skolpersonalen begränsar deras rörelsefrihet och aktiviteter.

Förskolans och skolans ansvar

Förskolan och skolan har i uppdrag att ge alla barn lika rättigheter och möjligheter att kunna ta till sig kunskap, lärande och utveckling oavsett behov och funktionsnedsättning. Alla barn kan inte behandlas lika men alla barn ska få lika möjligheter att lära sig nya saker. Förskolan och skolan ska alltså anpassas efter varje barns förmåga att lära sig. Det handlar också om att se över hur miljön är utformad för att minska utsattheten för barn och unga med en funktionsnedsättning.

Inget barn får bli diskriminerat eller trakasserat i förskolan eller skolan. Alla förskolor och skolor måste enligt lag (diskrimineringslagen) arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering men även främja lika rättigheter. Arbetet med aktiva åtgärder innebär att förskolan och skolan ska arbeta fortlöpande under året för att främja en trygg skolmiljö för alla barn.

Så snart någon anställd på förskolan eller skolan får veta att ett barn känner sig utsatt ska de utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier.

Läs mer om förskolans och skolans ansvar för alla former av mobbning här