Kunskapsbanken
Sexuella trakasserier och samtycke i skolan
Sexuella trakasserier är en oönskad handling av sexuell natur som sker utan samtycke. Sker det vid upprepade tillfällen kan det handla om en form av mobbning, som också kan kallas för sexuell och könsrelaterad mobbning. Här hittar du både kunskapshöjande information och hur skolan kan arbeta för att motverka sexuella trakasserier och främja samtycke.
Hitta på sidan
Vad är sexuella trakasserier?
Sexuella trakasserier är en sexuell handling som kränker någons värdighet, och som är oönskad av den som blir utsatt. Handlingen utförs alltid utan godkännande eller samtycke. Sexuella trakasserier kan vara kommentarer, ord, blickar eller att någon tafsar. Det kan även vara att någon ger ovälkomna komplimanger, inbjudningar, anspelningar, sprider rykten eller skickar ovälkomna bilder och filmer på nätet.
Att övertala, pressa eller tvinga barn och unga att exempelvis skicka avklädda bilder på sig själva är sexuella trakasserier, men kan också vara brott såsom utnyttjande av barn för sexuell posering eller barnpornografibrott.
Vad är samtycke?
Samtycke betyder att alla som är inblandade är med på det som sker och ger sitt godkännande. Att inte säga nej betyder inte att den utsatte är med på det som sker. Det går att säga nej på olika sätt, både med ord och med sitt kroppsspråk. Till exempel kan en elev säga ”sluta” eller ta bort personens hand. Vi behöver alla säkerställa samtycke, till exempel genom att fråga ”känns det här okej för dig?”
Vem avgör om det är sexuella trakasserier?
Det är alltid den som blir utsatt som bestämmer var gränsen går för vad som är okej eller inte. Ingen har rätt att utsätta andra för sexuella trakasserier, och det är aldrig den som blir utsatt som är skyldig att se till att det slutar. För att det i laglig mening ska ses som sexuella trakasserier behöver dock den som utsätter förstå hur agerandet upplevs.
Text från Diskrimineringsombudsmannen
Enligt lagen måste den som trakasserar förstå hur agerandet upplevs för att det ska bli fråga om trakasserier eller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att du som blir eller har blivit trakasserad klargör för den som trakasserar att beteendet är obehagligt och ovälkommet. Men för vissa situationer kan kränkningen vara så tydlig att inga påpekande krävs från den som känner sig trakasserad.
Sexuella trakasserier till följd av normer och makt
I samhället har vi starka normer kopplade till kön, genus och sexualitet, som ofta ligger till grund för sexuella trakasserier. En central norm i samhället är heteronormen, som tillskriver killar och tjejer olika egenskaper och könsuttryck. En kille förväntas se ut och bete sig maskulint och en tjej förväntas se ut och bete sig feminint.
Förväntningar som rör maskulinitet kan handla om att killar ska uttrycka sin (hetero)sexualitet mer aggressivt och öppet, till exempel genom flörtar, kommentarer och tafsningar. De kan också förväntas ta emot sexuella inviter, även om de är oönskade. Förväntningar som rör femininitet kan handla om snäva normer kring kvinnlig sexualitet, att varken vara ”för mycket” eller ”för lite” och att vara mer passiv i sitt agerande.
Vi kan också förstå sexuella trakasserier utifrån maktrelationer och kontroll. Sexuella trakasserier kan bidra till att upprätthålla en maktobalans mellan killar och tjejer, där det maskulina premieras. Det kan ta sig uttryck genom att en kille känner att han har rätt att utföra en sexuell handling eller ge en sexuell kommentar. Maktobalansen mellan killar och tjejer påverkar inte bara i interaktionen mellan just tjejer och killar. Det kan också urskiljas hos tjejer som utsätter varandra för att de anses vara ”för” sexuella, eller killar som utsätts på grund av att de inte anses vara ”tillräckligt” maskulina.
Normalisering av sexuella trakasserier
Normer och maktordningar gör att sexuella trakasserier ofta normaliseras, och ses som en ”normal” del av elevers vardag i skolan. När beteendet normaliseras kan det leda till att de vuxna på skolan inte alltid uppfattar sexuella trakasserier och förminskar beteendet eller lägger skulden på den som är utsatt.
Genom att normalisera en sexualiserad jargong ökar risken för grövre sexuella trakasserier och våld senare. På skolor där till exempel ett kränkande språkbruk är normaliserat förekommer också fler grova kränkningar. Våldspyramiden är ett sätt att illustrera hur olika former av sexuella trakasserier hänger ihop, hur de förhåller sig till varandra, och vad konsekvenserna av normaliseringen kan innebära. Pyramiden visar hur det lindriga våldet och det grövre våldet hänger ihop, och att de grövre handlingarna ofta har sin rot i de mer lindriga och vardagliga handlingarna. Om ingen säger ifrån eller agerar när lindrigare handlingar sker och därmed låter beteenden fortsätta, riskerar kränkningarna att bli grövre.
Det är därför viktigt att ni är medvetna om hur normer och makt påverkar förekomsten av sexuella trakasserier på er skola. Ni behöver hitta sätt att utmana begränsande normer och maktordningar. Och ni måste alltid agera, även på mer normaliserade sexuella trakasserier, långt ner i pyramiden.
Är sexuella trakasserier olagligt?
Barnkonventionen, som idag är lag i Sverige, är tydlig med att inget barn får diskrimineras eller utsättas för våld och trakasserier. Även diskrimineringslagen säger att inget barn får utsättas för trakasserier eller diskriminering i skolan. Diskrimineringslagen har tillkommit för att synliggöra det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i det svenska samhället. Lagen syftar till att motverka bland annat sexuella trakasserier, som är en form av diskriminering.
Sexuella trakasserier finns inte som begrepp i brottsbalken. Däremot kan handlingar, som enligt diskrimineringslagen utgör sexuella trakasserier, också falla in under olika bestämmelser i brottsbalken, såsom sexuellt ofredande, kränkande fotografering och olaga integritetsintrång (Brottsbalken 6 kap.10 §, 4 kap. 6 a,c §§). Även om en händelse är polisanmäld och det pågår en förundersökning, så ska skolan utreda och åtgärda situationen.
Kravet på samtycke regleras i sexualbrottslagstiftningen (ofta kallad samtyckeslagen), som bygger på att sex ska vara frivilligt och att samtycke krävs.
Hur påverkar sexuella trakasserier den utsattes hälsa och välmående?
Att utsättas för sexuella trakasserier är obehagligt och kränkande, och kan i många fall leda till försämrad hälsa och välmående hos den utsatta. Det kan bland annat leda till försämrad självkänsla och sämre självförtroende, nedstämdhet och depression, sömnsvårigheter och försämrad aptit. Risken för självskadebeteende och suicidtankar kan öka, och skolprestationen kan påverkas.
Sexuella trakasserier i skolan
Sexuella trakasserier är vardag för många elever i skolan i Sverige. I den senaste Friendsrapporten, som baseras på enkäter, och förmedlar barns röster, framkom det att sju procent i årskurs 3–6 och elva procent i årskurs 6–9 har utsatts för sexuella trakasserier. Det är sannolikt att det finns en underrapportering om sexuella trakasserier, på grund av ett tabu kring ämnet, att handlingarna är normaliserade eller att eleverna upplever en emotionell svårighet att rapportera det.
Har du blivit utsatt för sexuella trakasserier av någon elev på skolan under det senaste året?
Svar: Ja
Åk 3-6
Åk 6-9
Åk 3-6
Åk 6-9
Alla kan utsättas för sexuella trakasserier, men vissa grupper är mer utsatta än andra. Vi kan se, både i Friends egna undersökningar i skolan, och i studier på samhället i stort, att tjejer utsätts för sexuella trakasserier i högre utsträckning än killar. Hbtq+-personer är en annan grupp med högre risk att utsättas. Även killar utsätts för sexuella trakasserier, och här är antagligen mörkertalet stort och hänger ihop med maskulinitetsnormer. Killar förväntas uppskatta och ta emot sexuella inviter, oavsett om de är önskade eller inte.
En elev kan utsättas för sexuella trakasserier av en annan elev, men även av en vuxen, på eller i samband med skolan. Om en elev utsätts av en vuxen innebär det ytterligare en dimension av utsatthet för eleven, på grund av den beroendeställning eleven står i gentemot den vuxna. Personal på skolan, och skolans huvudman, har samma skyldighet att agera när en vuxen har utsatt en elev för sexuella trakasserier, eller för brott såsom utnyttjande av barn för sexuell posering, eller barnpornografibrott.
Exempel på hur sexuella trakasserier kan ta sig uttryck i skolan
- Efter idrottslektionen tar några äldre tjejer en bild på Lana i duschen. Bilden har sedan spridits mellan klasserna på skolan.
- Malcom tar tag i Fatimas bh-band och klämmer henne på rumpan när hon sträcker sig efter sina böcker i skåpet.
- Gustav skickar en dickpick till Zeinab utan att hon har bett om det.
- Sony startar ett rykte på skolan att Zoe hånglat med alla killar i klassen, och att hon är slampig.
- Någon har startat ett konto på sociala medier där en rangordning på de ”sexigaste” tjejerna i klassen sprids.
- Ett gäng tjejer skriver ”hora” på Billies skåp och viskar ordet i hens öra i klassrummet.
- Sarah har överansträngt en muskel i nacken. Hennes mentor, Lars, som gått en massagekurs, börjar massera Sarahs muskel utan att fråga först.
Beroende på omständigheterna kan även några av ovanstående exempel utgöra olika brott, såsom kränkande fotografering, olaga integritetsintrång och sexuellt ofredande.
Skolans ansvar att motverka sexuella trakasserier
Inget barn får diskrimineras eller trakasseras i skolan. Alla skolor måste enligt diskrimineringslagen arbeta med aktiva åtgärder för att motverka trakasserier och diskriminering. Arbetet med aktiva åtgärder innebär att skolan ska arbeta fortlöpande, under året, för att främja en trygg skolmiljö för alla elever.
Så snart någon anställd på skolan får veta att en elev känner sig utsatt ska de skyndsamt anmäla till rektor, som ska informera huvudmannen. Huvudmannens skyldighet är att utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier. Dessa skyldigheter gäller när det finns en koppling till skolans verksamhet. Om en elev på skolan utsätter en annan elev för sexuella trakasserier på nätet, under eller efter skoltid, och det har en koppling till skolan, så har skolan samma ansvar som vid en kränkning som äger rum på skolan. Det gäller oavsett om det är en elev eller personal som har utsatt eleven.
Läs mer om skolans ansvar för alla former av mobbning
Vad säger läroplanen?
Läroplanen är tydlig med skolans grundläggande värden. Till exempel ska skolan förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna, människors eget värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, och alla människors lika värde. Skolan ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Enligt läroplanen ska eleverna återkommande jobba med frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer. Och de ska under skolgången få förståelse för både sina egna och andras rättigheter.
Pratar ni aktivt i kollegiet om hur ni ska motverka sexuella trakasserier på er skola?
Här ser du vad andra har svarat på frågan.
Hur kan skolan motverka sexuella trakasserier?
Skolan har en viktig roll för att förebygga sexuella trakasserier. Här är förslag på hur skolan kan arbeta främjande och förebyggande mot sexuella trakasserier.
Det kan kännas svårt och obekvämt att jobba med frågor som du saknar kunskap om. Utan kunskap är det svårt att förstå varför arbetet är viktigt och hur det ska göras. Med kunskapshöjande insatser, riktade till hela personalgruppen, förbättras förutsättningarna för att skapa samsyn om vad sexuella trakasserier är och vad personalen ska agera på för att motverka normaliserade beteenden. Genom att stärka personalens kunskap ökar er förmåga, och trygghet, att föra diskussioner om sexuella trakasserier med eleverna. Det är också viktigt att personalen får kunskap om varningssignaler, hur sexuella trakasserier hänger ihop med normer och makt, samt hur ni ska agera vid misstänkta eller bekräftade fall av sexuella trakasserier.
Om du känner att du saknar kunskap, är det viktigt att lyfta det på din skola. Skolledningen bör inventera den kunskap personalen har, eller saknar, och fylla luckorna med relevant kunskapshöjning.
Mer om sexuella trakasserier från Friends:
Många elever vet inte vad sexuella trakasserier är eller vad som räknas som sexuella trakasserier. Genom att eleverna får ökad kunskap kan skolan stärka elevernas förståelse av vad som är okej och inte. Att öka elevernas kunskap om samtycke är också en viktig del i detta, eftersom sexuella trakasserier är oönskade handlingar eller kommentarer utan samtycke.
Om ämnet sällan diskuteras i skolan så finns det en större risk för att beteendet blir en normaliserad del av skolkulturen. Eftersom det är svårt att lära sig och ta till sig allt vid ett tillfälle så är det viktigt att återkommande ha konkreta diskussioner om sexuella trakasserier, både bland eleverna i klassrummet och i kollegiet.
- Situationen på skolan: Det är viktigt att förstå hur elevernas verklighet på just er skola ser ut, och hitta lösningar och arbetssätt utifrån det. I en sådan kartläggning är det bättre att fråga om specifika beteenden och ageranden än generellt om sexuella trakasserier. På så sätt kan resultaten bättre spegla verkligheten.
- Otrygga platser: Sexuella trakasserier förekommer ofta där vuxna inte befinner sig. Ökad vuxennärvaro på skolans otrygga platser är därför ett bra sätt att förebygga sexuella trakasserier. Kartlägg vilka platser som är otrygga och där sexuella trakasserier är vanligt förekommande. Involvera eleverna i arbetet – försök förstå varför just dessa platser är otrygga och diskutera fram lösningar tillsammans med eleverna.
Normer är oskrivna regler om hur vi förväntas se ut, prata och bete oss. Normer kring kön, genus, sexualitet och maktordningar ligger ofta till grund för att sexuella trakasserier uppstår och normaliseras. För att motverka sexuella trakasserier är det viktigt att skolan granskar normer och makt, och att ni arbetar normmedvetet.
- Synliggör och ifrågasätt vilka normer och maktstrukturer som råder på din skola och i ditt klassrum: Se över språkbruket på skolan och vilka jargonger som används – både bland elever och personal. Hur pratar personalen och eleverna om exempelvis killar och tjejer? Är det okej att dra nedlåtande skämt eller kommentera någons utseende? Ni kan också se över vilka perspektiv som får ta plats i klassrummet och i läromedel. Genom en sådan inventering kan ni synliggöra på vilket sätt skolan befäster normer hos eleverna och arbeta utifrån det. Framställs exempelvis tjejer alltid på ett visst sätt och killar på ett annat?
- Ifrågasätt och synliggör rådande normer: Det här kan göras genom värderingsövningar och diskussionsövningar. Normmedvetet arbete är inte något som behöver adderas, utan kan, och bör, inkluderas i den dagliga undervisningen. Det är viktigt att fokusera på hur normer påverkar alla, och inte bara dem som bryter mot normer. Se till att lyfta och problematisera den rådande normen, exempelvis heteronormen eller maskulinitetsnormer, och hur de påverkar och begränsar oss alla.
Det är viktigt att alla som arbetar i skolan alltid agerar när ni får kännedom om sexuella trakasserier. Det behöver finnas en samsyn bland skolpersonalen och ni behöver vara överens om hur ni ska agera i olika situationer. Om ni alltid agerar ökar chansen att eleverna känner tillit och berättar för en vuxen på skolan när något har hänt. Om ni inte agerar riskerar det kränkande beteendet att normaliseras. Det finns då en risk att det leder till en långvarig utsatthet och att kränkningarna blir fler, och grövre.
Vid misstanke om att en vuxen på skolan utsätter en elev för sexuella trakasserier, vilket kan innebära brott i enlighet med brottsbalken, bör en polisanmälan göras. Likaså kan det bli aktuellt med en polisanmälan om en elev utsätter en annan elev för sexuella trakasserier som kan utgöra brottsliga handlingar. I en bedömning av om en polisanmälan ska göras bör skolan beakta det misstänkta brottets art, barnets ålder och förutsättningarna för polisen att utreda det misstänkta brottet. Principen om barnets bästa i enlighet med barnkonventionen artikel 3 bör också styra beslutet. Polisanmälan bör i regel endast göras vid misstanke om allvarlig brottslighet, och när barnet som misstänks utsätta andra för brott är nära 15 år.
Källor
- Fokus 20 – det blir ju bara värre om jag berättar, Victoria C Wahlgren, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2020
- Sexual harassment and Bullying in the Nordic Region, Friends, 2022
- Bullying as a Developmental Precursor to Sexual and Dating Violence Across Adolescence: Decade in Review, Dorothy L. Espelage, Katherine M. Ingram, Gabriel J. Merrin, 2021
