Kunskapsbanken
Nätmobbning i skolan
Nätmobbning är när ett barn blir utsatt för kränkningar eller mobbning på nätet, sociala medier eller i spel online. Här hittar du kunskapshöjande information om nätmobbning, vad skolan har för ansvar gällande nätfrågor och tips för att arbeta med att förebygga nätmobbning i skolan.
Hitta på sidan
En massa äckliga killar skickar nakenbilder och frågar om nakenbilder, dom skriver många äckliga sexuella saker och om hur kåta dom är. Dom fattar aldrig när jag säger nej. Det fortsätter och blir ännu värre.
Elev 6-9
Vad är nätmobbning?
Kränkningar och mobbning kan ske på alla ställen där människor finns och där sociala relationer är i fokus, så även på nätet. Nätmobbning är när någon blir utsatt för kränkningar på nätet, till exempel på sociala medier eller i onlinespel. Begreppet näthat är också vanligt, även om det – bland annat i forskningen – saknas en gemensam definition av vad näthat är och vad begreppet innefattar. Näthat ses ofta som ett samlingsnamn för kränkningar, hot, trakasserier, förolämpningar och mobbning som sker mot en person på nätet.
Det är ofta samma mekanismer som kan förklara varför kränkningar och mobbning uppstår, oavsett om det sker på nätet, i skolan eller på fritiden. Vi vet dock att det finns flera mekanismer som påverkar kommunikationen på nätet. Det är ofta lättare att kränka varandra på nätet, bland annat eftersom användaren inte ser mottagarens reaktioner. Detta leder till att de känner mindre hämningar på nätet och har lättare för att använda sig av exempelvis hot eller skällsord. På nätet kan det också vara svårt att tolka avsikten med en kommentar eller en bild som laddats upp.
På nätet finns det också risk för spridning, vilket kan bidra till en större utsatthet.
Barns liv på nätet
Nätet är en plats som innebär många möjligheter för barn och unga. Där kan de bland annat få nya vänner, umgås, spela spel och söka information. Många barn finner också stöd i olika grupper på nätet – stöd som de kanske inte kan hitta utanför nätet.
Vuxna drar ofta en gräns mellan det digitala livet och det ”verkliga” livet. För barn är den gränsen inte nödvändigtvis lika skarp. Det som barn upplever på nätet skiljer sig inte från det som de upplever på skolgården eller träningen. En vän på nätet kan vara lika viktig som exempelvis en klasskamrat. Diskussionerna tar inte slut när de lämnar skolgården eller träningen, utan pågår ständigt på nätet.
Vem avgör om det är nätmobbning?
Att bli utsatt för kränkningar, hat eller mobbning gör ont, oavsett om det sker i skolans korridor, på sociala medier eller i ett spel online. Det är alltid den som blir utsatt som avgör om det är en kränkning eller inte. Det är viktigt att alltid ta barns upplevelser på allvar, både om något har hänt i skolan eller på träning, eller om någonting har inträffat på nätet.
Kränkningar på nätet kan se olika ut
Det finns en rad olika handlingar som kan utgöra kränkningar på nätet. Den vanligaste typen av kränkningar på nätet är elaka kommentarer eller meddelanden som handlar om någon annans kropp, intressen eller könstillhörighet. Här är exempel på fler handlingar som kan vara kränkningar på nätet:
- Hot om våld eller dödshot: När någon skickar hotfulla eller skrämmande meddelanden på nätet, till eller om någon annan.
- Förtal: När någon sprider elaka eller nedvärderande uttalanden om någon annan på nätet.
- Flejming: När någon använder ett grovt och provocerande språk på nätet.
- Sexuella trakasserier: När någon utsätter någon annan för handlingar som kränker mottagaren kopplat till sex eller den andra personens kropp, där handlingen är oönskad och ovälkommen från mottagaren.
- Sexuellt ofredande: En brottslig handling som innebär att någon skickar sexuella bilder, till exempel dickpics, till en annan person eller visar sitt kön för någon som inte vill. Dickpicks kan förklaras som att någon med manligt kodat könsorgan skickar en bild på sitt könsorgan, mot mottagarens vilja. Det är olagligt och kan stämplas som sexuellt ofredande.
- Trakasserier: När någon skriver sårande kommentarer eller meddelanden upprepade gånger. Trakasserier på nätet kan också vara kränkningar kopplade till de sju diskrimineringsgrunderna.
- Kapning: När någon utger sig för att vara någon annan på nätet och gör saker online i dennes namn.
- Uthängning: När någon tar del av känslig information från eller om någon och sedan sprider denna vidare på nätet.
- Utfrysning: När någon utesluter någon annan ur gemenskap och avsiktligen inte låter någon delta i olika aktiviteter på nätet, exempelvis i en chatgrupp.
- Nätstalkning: När någon, vid upprepade tillfällen, förföljer någon annan via nätet, på ett sätt som gör att den personen känner sig rädd och förföljd.
Vad är olagligt på nätet?
Nätet är inget laglöst land, vilket innebär att du inte kan eller får göra vissa saker. Du kan som regel utgå från att om något är olagligt utanför nätet, är det förmodligen även olagligt på nätet. Brott som sker på nätet kan exempelvis leda till skadestånd eller fängelsestraff om det är riktigt grovt. Barn under 18 år kan dock inte dömas till fängelse.
Vilka av dessa exempel tror du är olagliga på nätet?
Markera alla svar du tror är rätt.
-
Alex upptäcker att någon har startat ett nytt Instagramkonto i hans namn
-
På Aydas skola brukar eleverna filma varandra i smyg i omklädningsrummet
-
Rafaela lägger ut en film på TikTok där hon berättar vilka som är hennes bästisar i klassen. Hon nämner alla tjejer utom en
-
Sixten får ett sms från en klasskompis där det står att hen ska slå Sixten om han inte köper smuggelsprit till helgens fest
Här ser du rätt svar. Alla exempel som är olagliga på nätet är markerade med en grön bock.
Här ser du rätt svar. Alla exempel som är olagliga på nätet är markerade med en grön bock.
Här är några saker som är olagliga på nätet:
- Ingen får skapa ett konto i en annan elevs namn.
- Ingen får fotografera eller filma elever i ett omklädningsrum eller liknande utrymme.
- Ingen får sprida bilder på en elev mot hens vilja.
- Ingen får hota om att skada en annan elev.
- Ingen får sprida falska rykten om en elev.
- Ingen får skicka oönskade bilder av sexuell karaktär till en elev.
Anmäla kränkningar på nätet till polisen
När något brottsligt har skett på nätet bör detta polisanmälas. Polisanmälan kan göras av exempelvis vårdnadshavare eller skolpersonal. Att göra en polisanmälan är att stå upp för den utsatta eleven och visa att det som har hänt är fel.
Här berättar Ola, som är pressekreterare på Polismyndigheten, om vad som kan polisanmälas och vad som händer efter en polisanmälan.
Kom ihåg!
- Uppmana eleven att spara alla konversationer och bilder. För att polisen ska kunna göra en bra utredning behöver de bevis.
- När nätmobbning och näthat sker på sociala medier, så som Snapchat, TikTok och Instagram, bör detta även anmälas till den plattformen. Informera gärna eleven om det.
- Informera elever om att det även går att anmäla kränkande beteenden i nästan alla digitala spel.
Hur tar sig nätmobbning uttryck i skolan?
Hur många elever blir utsatta för nätmobbning?
Statistiken om hur många barn och unga som utsätts för mobbning på nätet varierar mycket och nätmobbning som fenomen är svårt att mäta. Bland annat går undersökningar till på olika sätt och är ofta beroende av barn och ungas egna svar, men också deras inställning till händelser på nätet. En handling som kan upplevas kränkande av ett barn kan exempelvis upplevas som icke kränkande av ett annat. Detta på grund av den normalisering som finns av hårt språkbruk och kränkande handlingar där barn och unga befinner sig på nätet.
I Friends enkäter, som utförs årligen på skolor i Sverige, frågar vi om barnen har varit med om eller blivit utsatta för olika beteenden eller handlingar online som kan utgöra kränkningar på nätet. I elevenkäterna under 2022 ser vi att 75 procent i årskurs 3–6, respektive 69 procent i årskurs 6–9, svarar att de inte varit med om dessa beteenden eller handlingar. Detta innebär att 25 procent i mellanstadiet, respektive 31 procent i högstadiet, uppger att de har blivit utsatta för dessa handlingar. När Friends i stället ställer frågan om huruvida barn känner sig trygga eller ej på internet svarar 4 procent i årskurs 3–6 och 5 procent i årskurs 6–9 att de känner sig otrygga.
Har du någon gång under det senaste året varit med om att…
Enligt Statens medieråd uppger 22 procent i åldrarna 13–16 att de har råkat ut för att någon har varit elak eller mobbat dem på internet eller via mobilen. Det är en fördubbling av antalet barn som rapporterar utsatthet för nätmobbning sedan 2016.
I en Novusundersökning på uppdrag av Friends, där 1657 barn i åldrarna 9-18 deltog, rapporterar 5 procent av barnen att de varit frekvent utsatta för mobbning på nätet under de senaste månaderna. Det motsvarar cirka 60 000 barn. Hälften av dessa barn är även utsatta i skolan.
Skolans ansvar att motverka nätmobbning
Skollagen säger att huvudmannen har utrednings- och handlingsplikt när en elev anser sig ha blivit kränkt. Det innebär att huvudmannen skyndsamt måste vidta åtgärder för att kränkningar ska upphöra. Dessa skyldigheter gäller när det finns en koppling till skolans verksamhet. Om en elev på skolan kränker en annan elev på nätet under eller efter skoltid, och det har en koppling till skolan, så har skolan samma ansvar som vid en kränkning som äger rum på skolan. Detta innebär att om en elev blir utsatt för kränkningar på nätet och det påverkar elevens trygghet i skolan, så ska skolan agera. Du som arbetar på skolan och får kännedom om en kränkning på nätet måste alltså anmäla det till rektorn.
Exempel:
Adnan och Simon, som är klasskompisar, chattar med varandra söndag kväll. Adnan är arg på Simon och kallar honom för taskiga saker. Adnan hotar Simon att om han berättar detta för någon kommer han slå ner Simon i skolan imorgon. Simon känner stor oro inför morgondagens skola och skyller på ont i magen för att slippa gå dit.
I exemplet påverkas både Adnans och Simons skolgång och det som skett på söndagen har därmed anknytning till skolan. Simon bör därför berätta för en vuxen i skolan, som har en skyldighet att anmäla och utreda situationen och hjälpa barnen.
Läs om skolans ansvar för alla former av kränkningar och mobbning
Samverkan mellan hem och skola för att förebygga nätmobbning
Det är viktigt att i förebyggande syfte etablera en god kontakt med vårdnadshavare, kanske särskilt när det gäller kränkningar på nätet och det finns en koppling till skolans verksamhet. Det är då lättare att få information när någonting har skett på nätet utanför skoltid, så att ni i skolan kan sätta in effektiva åtgärder. Uppmana gärna vårdnadshavare att höra av sig till skolan om nätmobbning eller nätkränkningar har skett online och det kan påverka elever i skolan, och tipsa om att exempelvis spara ner chatthistorik och liknande, som kan ge er en bättre bild av vad som har skett.
Hur kan skolan motverka nätmobbning?
Det ligger i skolans uppdrag att systematiskt arbeta främjande och förebyggande kring nätet. Ett fungerande främjande och förebyggande arbete mot nätkränkningar innefattar bland annat att integrera nätet i skolans ordinarie trygghetsarbete inklusive inkludera nätet i skolans handlingsplaner och styrdokument. Här är förslag på insatser för att motverka nätmobbning på er skola:
En av de viktigaste faktorerna för att förebygga och stoppa kränkningar och mobbning på nätet och sociala medier är att det finns trygga vuxna att prata med om något händer. Förtroendefulla relationer mellan vuxna och elever är viktiga för att elever ska vilja berätta om något har hänt online. Vuxna som jobbar i skolan har alla ett ansvar att skapa dessa relationer till eleverna i skolan.
Det är viktigt att alla som arbetar i skolan alltid agerar när ni får kännedom om kränkningar och mobbning. Det behöver finnas en samsyn bland skolpersonalen, och ni behöver vara överens om hur ni ska agera i olika situationer. Om ni inte agerar riskerar det kränkande beteendet att normaliseras. Det finns då en risk för att det leder till mer långvarig utsatthet och att kränkningarna blir grövre.
Det kan kännas svårt och obekvämt att jobba med frågor som du har begränsat med kunskap om. Vuxna behöver inte vara experter på nätet – det viktiga är att vi pratar om elevernas intressen och visar att vi är intresserade och nyfikna. Genom att vara nyfiken och lära dig mer om nätet visar du eleverna att du bryr dig om deras intressen och deras liv online. Du kan skaffa mer kunskap genom ladda ner och undersöka de appar eller spel som eleverna använder eller befinner sig på. Ju mer kunskap du har om elevers intresse, desto större chans har du för att elever ska våga prata med dig.
Om du känner att du saknar viss kunskap, försök också att lyfta detta på din skola. Det är bra att skolledningen inventerar vilken kunskap personalen har eller saknar och sen fyller luckorna med relevant kunskapshöjning.
Mer om nätet från Friends
- Kartläggning: Schysst på nätet
- Seminarium: Schysst på nätet
Att inkludera elever i arbetet för att förebygga nätmobbning är ett av de mest effektiva sätten att motverka kränkningar på nätet. Det är viktigt att eleverna känner att de har inflytande på skolan och att deras åsikter tas på allvar. Ta därför in elevernas tankar och idéer när ni sätter upp en plan för det främjande och förebyggande arbetet mot kränkningar på nätet.
Om du återkommande pratar med eleverna om deras upplevelser på nätet blir det också lättare för eleverna att berätta om något har hänt online och om de blivit utsatta för nätmobbning. Det är viktigt att inkludera nätet i det vardagliga samtalet, eftersom det är en stor del av elevernas vardag – vilket vi som vuxna ofta glömmer. Var tydlig med att det är vuxnas ansvar att hjälpa barn som blir utsatta för någonting på nätet.
Frågor som du kan ställa till elever i förebyggande syfte:
- Vill du berätta något roligt som du har sett eller gjort på nätet idag?
- Kan du visa mig hur den här appen fungerar?
- Om du ser att någon skriver en taskig kommentar till någon annan, vad gör du då?
- Om någon skulle skriva en taskig kommentar till dig, vad gör du då?
Ta upp vilka regler och lagar som gäller på nätet, i undervisningen. Oftast är det faktiskt samma regler som gäller på nätet som utanför nätet. Berätta också om vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har på nätet och gå igenom vad som är okej och inte.
Prata om vikten av att vara källkritisk på nätet. Vem är det som skriver eller delar någonting och varför? På nätet är det enkelt att utge sig för att vara någon annan.
Många skolor har mobilförbud i skolans verksamhet. Om din skola har mobilförbud för elever, är det viktigt att inte glömma bort att även ha en kontinuerlig dialog om nätet. Ett mobilförbud innebär inte att mobbning på nätet inte kan förekomma bland era elever.
Det är viktigt att skapa en positiv kontakt mellan skolan och hemmet innan något händer, för att underlätta kommunikationen om kränkningar på nätet skulle ske. Föräldraengagemang har visat sig vara en viktig faktor kopplat till förebyggande av våld, mobbning och nätmobbning.
Det finns stark evidens i forskningen för att inkludera föräldrar och vårdnadshavare i trygghetsarbetet kopplat till nätet. Fokusera därför på strategier som inkluderar kunskapshöjande insatser och information även till vårdnadshavare, samt på att öka föräldraförmågor.
Att inkludera föräldrar i trygghetsarbetet ger en förstärkning av viktig information till eleverna, samt bekräftar och sprider skolans kompetens till eleverna. Det ökar också föräldrars medvetenhet om hur viktigt det är att prata om nätet. Vidare kan skolan bidra till att öka föräldrars kompetens att prata med sina barn om viktiga frågor. Ett bra sätt att sprida skolans kunskap till vårdnadshavare är att skicka ut informationsmaterial eller förslag på aktiviteter.
Vad betyder begreppen?
- Dickpics: När någon med manligt kodat könsorgan skickar en bild på sitt könsorgan, mot mottagarens vilja. Det är olagligt och kan stämplas som sexuellt ofredande.
- Clitpics: När någon med kvinnligt kodat könsorgan skickar en bild på sitt könsorgan, mot mottagarens vilja. Detta är den kvinnliga versionen av en dickpic (se ovan). Det är olagligt och kan stämplas som sexuellt ofredande.
- Flejming: När någon använder ett grovt och provocerande språk på internet.
- Grooming: Innebär att vuxna tar kontakt med barn under 15 år för att skapa en relation, för att senare utsätta dem för sexuella övergrepp.
- Kränkande fotografering: När någon fotograferar eller filmar någon annan på en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande privat utrymme.
- Nudes: Betyder att någon skickar nakenbilder på sig själv till en annan person.
- Sexuellt ofredande: En brottslig handling som innebär att någon skickar sexuella bilder, till exempel dickpics, till en annan person eller visar sitt kön för någon som inte vill.
- Titpics: När någon skickar en bild på sina bröst, mot mottagarens vilja. Det är olagligt och kan stämplas som sexuellt ofredande.
Källor:
- Utsatt på internet, Statens medieråd, Sofia Berne och Ann Frisén, 2020
- Ungar & medier 2021, Statens medieråd, 2021
- What works to prevent violence against children online?, World Health Organization, 2022
