Kunskapsbanken

Mitt barn vill inte berätta om sin utsatthet

Många barn och unga döljer sin utsatthet för mobbning och det kan därför vara svårt som vuxen att upptäcka att barnet är mobbat. Här är några tecken som du kan vara uppmärksam på.

Varför barn inte berättar

Många barn som har erfarenhet av mobbning upplever att det är svårt att berätta om sina erfarenheter. Det behöver inte handla om att du är en dålig förälder eller att ditt barn inte litar på dig. För många barn är det ett sätt att skydda närstående från att bli ledsna, besvikna och oroliga.

Det kan också handla om att barnet inte vill identifiera sig som mobbat eller att barnet känner skuld och skam över att vara utsatt för mobbning. Till exempel skam över att inte ha någon att vara med eller att inte kunna försvara sig.

En annan anledning till att barn inte berättar är att de inte litar på vuxna. Många barn tror att utsattheten kommer öka, och att vuxna kommer göra det värre, om de får veta vad som pågår.

Tips för att få ditt barn att berätta

För att ditt barn ska vilja berätta för dig är det viktigt att du lyssnar på ditt barn och funderar på när det är bäst att prata med ditt barn om svåra saker. Är det exempelvis vid middagsbordet, på en promenad eller innan läggdags? Tänk också på att ställa öppna frågor som barnet inte kan besvara med ja eller nej, bra eller dåligt. Om barnet inte vill prata när du har tänkt det, säg att du finns där om hen vill prata vid ett annat tillfälle.

Vill ditt barn inte berätta för dig kan du fråga om det finns någon annan vuxen som hen känner förtroende för och kan prata med, exempelvis en släkting, en tränare eller någon i skolan. En av de viktigaste faktorerna för att förebygga och stoppa kränkningar och mobbning är att det finns trygga vuxna att prata med om något händer.

Om ditt barn inte vill att du berättar för någon annan

Om ditt barn berättar för dig, men inte vill att du ska berätta för någon annan, är det viktigt att du förklarar att du vill hjälpa barnet att må bra och känna sig tryggt. Fråga ditt barn om hen har egna förslag på lösningar för att situationen ska ändras, och hur barnet vill att ni ska gå vidare. Det är viktigt att du inte gör något bakom ryggen på ditt barn, då finns risk att ditt barn inte vill berätta för dig igen. Om ditt barn exempelvis inte vill att du ska berätta för skolan, kan du fråga om det finns någon i skolan som barnet litar mer på. Ni kan också komma överens om att bara berätta vissa utvalda delar. På så sätt får ditt barn själv vara med och bestämma och känner kontroll över situationen.

Kom också ihåg att prata ofta med ditt barn och att följa upp längre fram och fråga om situationen har förändrats.