Kunskapsbanken för barn och unga

Vilka rättigheter har jag som barn?

Du som är under 18 år har rättigheter enligt barnkonventionen, skollagen och diskrimineringslagen. Dessa tre lagar ska skydda dig och din rätt till en skolgång och fritid fri från våld, mobbning och diskriminering.

Barnkonventionen

Barnkonventionen är FN:s deklaration om barns rättigheter. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som handlar om barns rätt att ha det bra. Barnkonventionen gäller för alla barn som är under 18 år och som bor i ett land som har skrivit under på att följa den, som till exempel Sverige.

Barnkonventionen är tydlig med att mobbning är en allvarlig form av våld och att varje barn har rätt till ett liv helt fritt från våld. Vuxna ska alltså, enligt lag, göra allt för att barn och unga skyddas från mobbning.

I skolan och på fritidsaktiviteter ska alla barn ha lika värde och samma rättigheter. Varje situation där ett barn blir mobbat är ett brott mot barnkonventionen och ett misslyckande från vuxenvärlden.

Lär mer om barnkonventionen

Känner du att du är delaktig och får påverka hur du har det i skolan?

Här ser du hur andra har svarat på den här frågan.

Ja
Nej
58%
42%

Barns inflytande och delaktighet

I Friends elevenkäter svarar många elever (65%) att de inte får vara delaktiga i skolans arbete för att minska mobbning och skapa en trygg skola (Friendsrapporten 2021). Även i idrottsföreningar säger 25% barn att de inte får vara med och tycka till om sin egen träning eller klubbens verksamhet (Friends idrottsundersökning).

I barnkonventionen står det tydligt att du som barn har rätt till inflytande i alla frågor som rör dig. Det betyder att du har rätt att få tycka till och påverka hur du har det i skolan eller på fritiden. Vuxna måste informera om saker som handlar om dig. De måste fråga, lyssna och ta hänsyn till vad du känner och tycker. Det är vuxnas ansvar att ta vissa beslut, men de ska ta med dina åsikter i sin bedömning och alltid tänka utifrån barnets bästa.

Fyra sätt att använda dina rättigheter

  • Om du inte tycker att de vuxna lyssnar på dig, använd barnkonventionens artikel 12 – Alla barn har rätt att få uttrycka sin mening och få den respekterad – som ett argument för att de ska låta dig komma till tals.
  • Sök information och samla på dig argument kring den fråga du vill påverka.
  • Prata med andra i klassen eller träningsgruppen om fler tycker samma sak. Det kan kännas enklare att ta upp ett problem om ni är flera som står bakom det.
  • Om du inte tycker att din lärare eller ledare lyssnar, prata med en annan vuxen. Det kan till exempel vara en skolkurator, förälder, en annan lärare eller ledare, rektorn eller ordförande i föreningen.

Skollagen

Skollagen innehåller regler för hur skolor ska arbeta för att alla elever ska må bra och inte bli utsatta för kränkningar. Alla vuxna på skolan ska arbeta för att ingen elev blir utsatt för kränkningar. Det är rektorn tillsammans med huvudmannen (kommunen om det är en kommunal skola och styrelsen om det är en friskola) som har ansvaret att skollagen följs och att det finns en plan för att stoppa kränkningar på skolan. Skollagen gäller alla skolor – från förskola till gymnasiet.

Om du är utsatt för kränkningar bör du:

  1. Berätta för en lärare, elevhälsan eller någon annan vuxen du litar på i skolan.
  2. Om det inte hjälper, berätta för rektorn.
  3. Om kränkningarna fortfarande pågår kan du vända dig till kommunen eller Barn- och elevombudet. Ta hjälp av en förälder eller annan vuxen om du vill.

Här kan du läsa mer om skolans ansvar vid mobbning och kränkningar.

flera barn står i en skolkorridor

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen finns för att motverka diskriminering och innehåller sju diskrimineringsgrunder för att skydda särskilt utsatta grupper. Lagen som är kopplad till diskrimineringsgrunderna förbjuder vuxna i skolan att behandla dig sämre än någon annan utifrån exempelvis din religion, din hudfärg eller din ålder. Lagen förbjuder skolan att ha orättvisa regler som drabbar en eller flera elever och som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.

De sju diskrimineringsgrunderna är:

Kön

Du får inte diskrimineras utifrån om du är kille eller tjej. Detta gäller även för den som har ändrat eller planerar att ändra sin könstillhörighet.

Könsöverskridande identitet eller uttryck

Denna diskrimineringsgrund avser dig som identifierar dig som transperson eller transsexuell. Du får inte behandlas orättvist oavsett om du definierar dig som tjej, kille eller ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, till exempel genom hur du klär dig.

Etnisk tillhörighet

Ingen får diskriminera dig på grund av var du eller dina föräldrar kommer ifrån, din hudfärg eller liknande.

Religion eller annan trosuppfattning

Du har rätt att tro på vad du vill utan att behandlas illa av någon. Med religion menas exempelvis kristendom, islam, judendom eller hinduism.

Funktionsnedsättning

Du får inte diskrimineras på grund av att du har en fysisk, psykisk eller intellektuell begränsning av din funktionsförmåga. En funktionsnedsättning är något som en person har, inte något som en person är. Exempelvis om du har dyslexi, hörselskada eller autism.

Sexuell läggning

Du får inte behandlas illa på grund av vem du blir kär i eller attraherad av, till exempel om du som tjej blir kär i en annan tjej.

Ålder

Du får inte diskrimineras på grund av hur gammal du är. Detta gäller alla människor, oavsett ålder.