Kunskapsbanken

Ofrivillig ensamhet i skolan

Vad är ensamhet? Ensamhet kan vara självvald medan ofrivillig ensamhet handlar om en upplevelse eller känsla av att inte känna sig önskvärd, efterfrågad eller delaktig. Friends elevenkäter visar att var fjärde elev på mellanstadiet ibland eller ofta känner sig ensam i skolan.

Illustration: ett ensamt barn sitter i skogen
Sidan riktar sig till skolpersonal

Hitta på sidan

När jag tänker på ensamhet gör det ont. Att vara ensam känns tomt, som att något fattas en. Jag har fått väldigt dåligt självfötroende av att vara utfryst och kan ha svårt att knyta an till människor.


Vad är ofrivillig ensamhet?

Ensamhet kan ibland vara självvald, exempelvis kan det innebära ett behov av att dra sig undan, kunna återhämta sig och få tid för att reflektera och vila. Denna typ av självvald ensamhet gäller för både barn, unga och vuxna.

När det inte är en självvald ensamhet brukar vi på Friends säga att det handlar om ofrivillig ensamhet. Ofrivillig ensamhet handlar om en upplevelse eller känsla av att inte känna sig önskvärd, efterfrågad eller delaktig i en grupp eller klass och att ens delaktighet är villkorad av någon eller några andra. Elever kan också beskriva denna typ av ofrivillig ensamhet som en känsla av att bli bortvald.

Den ofrivilliga ensamheten kan vara social eller emotionell

  • Social ensamhet: Att känna sig ensam på grund av att en inte har några eller få kompisar att vara med.
  • Emotionell ensamhet: Ensamhetsforskaren Niina Junttila, definierar emotionell ensamhet som avsaknad av en nära och viktig relation till någon annan. Trots att barnet är omgivet av familj, kompisar och klasskamrater kan hen sakna en nära människa att anförtro sig till.

Ofrivillig ensamhet är en form av mobbning

Att ha kompisar och sociala sammanhang och att inte känna sig ensam är ett grundläggande mänskligt behov. Att inte känna sig inkluderad och självklar i en grupp eller i en klass, eller att inte känna sig sedd och efterfrågad, är exkluderande och exempel på psykisk eller relationell mobbning.

Åk F-3
0%
Svarar att de är oroliga för att bli ensamma på rasten
Åk 3-6
0%
Svarar att de känner sig ensamma i skolan
Åk 6-9
0%
Svarar att de känner sig ensamma i skolan

Vår Friendsrapport, som baseras på enkäter och förmedlar barns röster, visar att av eleverna på mellanstadiet och högstadiet uppger 26 procent, respektive 15 procent, att de ibland, oftast eller alltid känner sig ensamma när de är i skolan. I lågstadiet svarar 24 procent att de brukar vara oroliga för att bli ensamma på rasten.

Många elever som upplever ensamhet och utanförskap berättar att det handlar om att inte känna sig som en del av gemenskapen i skolan. Exempelvis kan en elev sitta tillsammans med andra elever i matsalen, men ändå vara ensam och exkluderad från gemenskapen.

Vad tror du har störst negativ påverkan på skolbetyg?

Det stämmer faktiskt. Ensamhet och uteslutning kan i många fall också leda till sämre skolresultat. I en studie från Örebro universitet, i samarbete med Friends, har tre olika faktorer granskats: ogiltig frånvaro, förekomsten av mobbning och kränkningar samt avsaknad av socialt umgänge. I studien undersöktes hur de tre faktorerna påverkar elevernas prestationer och möjligheter att få godkända betyg. Den faktor som visat sig ha störst negativ inverkan på betygen är avsaknad av ett socialt umgänge på rasterna. Elever som uppger att de är ensamma i skolan löper tre gånger högre risk att få icke godkända betyg samma år.

Det är faktiskt ensamhet som är rätt svar. Ensamhet och uteslutning kan i många fall också leda till sämre skolresultat. I en studie från Örebro universitet, i samarbete med Friends, har tre olika faktorer granskats: ogiltig frånvaro, förekomsten av mobbning och kränkningar samt avsaknad av socialt umgänge. I studien undersöktes hur de tre faktorerna påverkar elevernas prestationer och möjligheter att få godkända betyg. Den faktor som visat sig ha störst negativ inverkan på betygen är avsaknad av ett socialt umgänge på rasterna. Elever som uppger att de är ensamma i skolan löper tre gånger högre risk att få icke godkända betyg samma år.

porträtt av friends ambassadör adrian macéus

Friends ambassadör Adrian Macéus om sina erfarenheter av ensamhet

”Det smög sig på när jag gick i mellanstadiet. Jag hade ingen given kompis i skolan, ingen som frågade om jag ville vara med i ett grupparbete eller på idrotten. På lunchen hade jag ingen att sitt med och om jag någon gång fick sitta med på ett hörn så var det ändå ingen som pratade med mig. Så jag var där men ändå inte med. Jag kände mig ledsen och ensam. Hade ont i huvudet och ibland sa jag att jag mådde dåligt fast jag inte gjorde det för att jag ville gå hem. Jag ville bara vara hemma.”

Skolans ansvar att motverka ofrivillig ensamhet

Att känna sig exkluderad och ensam, att inte vara självklar i en grupp eller i en klass eller att inte bli sedd eller efterfrågad är exkluderande och exempel på psykiska eller relationella kränkningar och mobbning. Skolan ska varje dag arbeta för att stärka positiva värden och skapa förutsättningar för lika rättigheter och möjligheter.

Så snart någon anställd på skolan får veta att ett barn känner sig utsatt ska de anmäla situationen, utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatt utsatthet och ensamhet.

Läs mer om skolans ansvar för alla former av mobbning

Hur kan skolan motverka ofrivillig ensamhet?

Skolans trygghetsarbete behöver vara både främjande, förebyggande och åtgärdande. För att minska antalet utsatta elever måste skolan lägga mest fokus på det främjande och förebyggande arbetet. Här är förslag på insatser för att motverka ofrivillig ensamhet på er skola:

För att få information om och kunna förebygga ofrivillig ensamhet behöver skolan systematiskt kartlägga elevernas upplevelse av utsatthet och dokumentera, analysera samt kritiskt granska den insamlade kunskapen.

Fundera gärna på följande:

  • Vilka metoder använder ni på skolan för att ta reda på hur eleverna upplever sin skolsituation och deras upplevelser på skolan? Hur ofta gör ni detta? Är det tillräckligt?
  • Hur utvärderar ni främjande och förebyggande insatser? Hur kan ni utveckla era utvärderingsmetoder?
  • Vilka olika strategier och tillvägagångsätt använder ni för att kartlägga och upptäcka ofrivillig ensamhet? Är arbetet effektivt?
  • Vilka strategier använder ni när ni ser en ensam elev som inte kommer in i elevgruppen eller klassen? Behöver ni utveckla fler strategier? Finns det mönster av att elever väljer att vara ensamma? Fundera tillsammans med kollegor på om det rör sig om självvald ensamhet eller en ofrivillig ensamhet.
  • Hur kan ni närma er elevernas perspektiv och ge eleverna inflytande i skolans trygghetsarbete?

Stöttande och tillförlitliga vuxna bidrar till en tryggare miljö, trivsel och välmående. Därför är det viktigt att fundera på hur ni kan skapa trygga och tillitsfulla relationer mellan lärare och elever som upplever ensamhet. Bra relationer med elever ökar också chansen att en elev som känner sig ensam och upplever ett utanförskap berättar det för dig som vuxen. Förtroendet byggs också upp då ni tar er tid att lyssna, eller finns som stöd i konfliktsituationer.

Tips på hur ni kan skapa tillitsfulla relationer

  • Gör eleverna delaktiga
    I elevaktiv undervisning är kommunikation och samarbete i fokus. Exempel är rollspel, case att diskutera och samarbetsövningar. Det kan öka samarbetet och stärka relationen mellan lärare och eleverna.
  • Lär känna varje elev
    Alla elever vill känna sig sedda av sina lärare och känna att de bryr sig om dem. En sak du kan göra är att lära dig alla elevernas namn och ta reda på något som varje elev tycker om eller är intresserad av.
  • Var en förebild
    Elever ser och lär sig av vuxnas ageranden, de gör inte som ni säger – de gör som ni gör. Det är därför viktigt att du funderar på hur du pratar och agerar för att vara en bra förebild för eleverna.

Läs mer om vikten av tillitsfulla relationer

Forskning visar att elever som ständigt utesluts lätt hamnar i en negativ utvecklingsspiral. De tenderar att ha negativa förväntningar på sig själva och andra, exempelvis “de säger alltid nej när jag frågar om jag får vara med i leken” eller “jag får inte vara med, de hatar mig”. Effekten blir ofta att eleverna antingen blir utåtagerande eller passiva och inneslutna. Detta leder i sin tur till att andra elever får en negativ gemensam bild av den uteslutna eleven, exempelvis “hen vill ju vara ensam”.

Att en elev systematiskt utesluts kan leda till att eleven går bakåt i lekutveckling i stället för framåt. När en elev däremot deltar i leken, med andra elever på lika villkor, bygger det upp självkänslan medan den som systematiskt utesluts dräneras på självkänsla. Bryter vuxna inte mönstret kan en långtgående effekt bli att elever utvecklar en inlärd hjälplöshet – det vill säga att eleven utvecklar känslor som “jag kan inte påverka någonting” och “det spelar ingen roll vad jag gör”.

Elever är ofta medvetna om sina positioner i klassen. Om vuxna ger positiva signaler, exempelvis genom att “höja” elever som utesluts och upplever ensamhet och ser till att de hamnar i positiva och spännande situationer som andra elever vill vara med i, kommer övriga i klassen att lättare kunna omvärdera sin bild av klasskompisen.

Tips till dig som arbetar med elever i de yngre åldrarna:

Observera samspel mellan olika elever:

  • Vad sägs och görs när eleverna leker?
  • Är relationerna jämlika? Om inte, på vilket sätt kommer det till uttryck?
  • Behöver vissa elever utveckla sina lekstrategier? Hur kan ni som pedagoger vara ett stöd i detta?
  • Finns det exempel på situationer där elever exkluderar och villkorar andras deltagande i lek?
  • Behöver elever i klassen hjälp att utveckla lekstrategier för att komma in i leken? Hur kan ni som pedagoger och lärare vara ett stöd i detta?
  • Vad kan vara uteslutande och leda till ensamhet och utanförskap? Kan vi skapa miljöer som främjar elevers känsla av inkludering, samhörighet och solidaritet?

Forskarnas tips

Forskarna Lina Lagos och Helene Elvstrands tips om att förebygga ofrivillig ensamhet på fritids:

  • Lägg aldrig ansvaret för att lösa situationen på utsatta elever.
  • Var lyhörd. Ensamhet är stigmatiserat och vi ser att de elever som upplever utanförskap i vår studie försöker dölja sin ensamhet och de ber inte om hjälp.
  • Identifiera riskfyllda situationer och se till att det finns vuxennärvaro i dessa situationer. Det kan exempelvis handla om övergångar mellan aktiviteter, när eleverna ska välja grupper eller fri lek ute.
  • Inte bara lära eleverna om sociala relationer. De flesta elever vet att de ska vara en bra kompis men det kan ändå vara svårt. Vuxna behöver därför vara aktiva och närvarande i olika situationer och praktiskt guida och stötta eleverna.

Läs mer om deras studie av ensamhet och utsatthet i fritidshemmet

Källor:

  1. Social Competence and Loneliness During the School Years, Niina Junttila, 2010
  2. Godkänd eller icke godkänd, Björn Johansson, Erik Flygare och Karin Hellfeldt, 2017
  3. Barns syn på vuxna: att komma nära barns perspektiv, Elisabeth Arnér, Britt Tellgren, Studentlitteratur, 2006
  4. Hissad och dissad – om relationsarbete i förskolan, Margareta Öhman, Liber, 2009