Hur skapar jag trygghet i verksamheten och gruppen?

Förebyggande och främjande arbete inom barn- och ungdomsverksamhet

Fritidsaktiviteter är i grund och botten något positivt för de flesta barn och unga. Det är för många en plats där de känner gemenskap och glädje. Det innebär dock inte att dessa platser är fria från kränkningar, mobbning, eller barn och unga som känner sig otrygga.

Genom ett systematiskt trygghetsarbete, som fokuserar särskilt på främjande och förebyggande insatser, kan vi bidra till att skapa trygga miljöer, där risken för att barn och unga blir utsatta minskar.

Främjande arbete

Främjande arbete kan beskrivas som ett stärkande arbete, vilket innebär att tonvikten läggs på hälsobringande faktorer, så kallade ”friskfaktorer”. Det främjande arbetet bedrivs långsiktigt och medvetet, gäller alla och pågår hela tiden, det vill säga utan att något särskilt har hänt. Syftet är att stärka och inspirera till det som är bra för alla, och att alla ska få vara sig själva och må bra, utan någon förekommen anledning.

Exempel på främjande insatser

• Övningar eller lekar som stärker gemenskapen och kommunikationen mellan barn och unga i din verksamhet.
• Regelbundna samtal om frågor om trygghet, normer, hur vi hälsar på varandra, utanförskap eller hur barn och unga kan vara en schysst kompis.
• Kunskapshöjning för ledare och andra vuxna i verksamheten om olika ämnesområden kopplat till trygghet.

Förebyggande arbete

I det förebyggande arbetet ligger fokus på att först hitta och identifiera risker, och sedan, med förebyggande insatser, förhindra dessa risker för kränkningar och otrygghet. Syftet är att få en tydlig bild av verksamheten eller gruppen och vilka insatser som behövs för att skapa trygghet. Att kartlägga nuläget är ett bra verktyg för att identifiera risker och utmaningar. Ni kan kartlägga på flera olika sätt, till exempel genom en enkät, observation, samtal eller intervju med barn och unga. För att skapa ett väl fungerande förebyggande arbete krävs också kunskaper om vad kränkningar är och hur de tar sig uttryck.

Exempel på förebyggande insatser

• Göra aktiviteter tillsammans med barn och unga eller med ledare, som till exempel en samtalsgrupp där ni arbetar utifrån ett case och lyfter frågor som visat sig vara aktuella hos er. Det kan vara kopplat till normer, språkbruk eller utanförskap.
• Genomföra insatser utifrån barns och ungas åsikter om den fysiska miljön. Till exempel öka vuxennärvaron för att stärka tryggheten, om ni har fått reda på att en specifik plats eller aktivitet upplevs som otrygg.

Upptäckande arbete

En viktig del, som hänger ihop med det förebyggande arbetet, är det upptäckande arbetet. En del i det upptäckande arbetet är att skapa möjlighet för barn och unga att ha tillitsfulla relationer till ledare. När barn och unga litar på vuxna vågar de berätta om viktiga saker. Barn och unga som är utsatta berättar ibland bara en gång. Det är därför viktigt att alla vuxna tar barn och unga på allvar och lyssnar. Det upptäckande arbetet underlättas när barn och unga vågar berätta om sin situation.

Det finns en risk att kränkningar och mobbning inte upptäcks på grund av att vissa beteenden är så normaliserade. Det är därför viktigt att ni vågar synliggöra normer och beteenden som begränsar för att upptäcka barn och unga som behandlas illa i er verksamhet.

Ett systematiskt trygghetsarbete

Ett framgångsrikt trygghetsarbete behöver genomsyra hela verksamheten, och pågå hela tiden. Ett sätt att skapa systematik kring detta arbete är att utgå från följande fyra steg. Ni kan använda er av samma systematiska struktur både för hela verksamhetens trygghetsarbete, och när ni arbetar för att skapa trygghet i en specifik barn- eller ungdomsgrupp.

Steg 1: Kartlägg

Det här steget handlar om att undersöka om det förekommer mobbning och kränkningar i er verksamhet eller i en specifik grupp.

Det gör ni genom exempelvis kartläggningsenkäter vilket ger en beskrivning av nuläget. Andra tillvägagångssätt är intervjuer med barn och unga, observationer och olika typer av kartläggningsövningar.

Det är också viktigt att kartlägga kompetensen bland ledare och andra vuxna i verksamheten. Syftet med kartläggningar är att identifiera behov och förutsättningar för trygghetsarbetet. Utan en förståelse för situationen i den egna verksamheten är det omöjligt att veta vilka åtgärder som behövs.

Steg 2: Analysera

Nästa steg är att ta reda på varför nuläget ser ut som det gör. Att identifiera orsaker till kartläggningsresultatet är ett viktigt steg för att sätta upp rätt mål och ta fram utvecklingsområden. Exempelvis om kartläggningen visar att många barn och unga utsätts för kränkningar i samband med läger behöver ni först fundera på varför.

Låt barn och unga vara med i analysen genom att presentera kartläggningsresultatet, och diskutera varför de tror att det ser ut som det gör.

Steg 3: Genomför

Genomför insatser utifrån analysen. Insatserna kan vara både på kort och lång sikt. Här ska det vara tydligt vem som är ansvarig, när ni ska genomföra det ni bestämt och hur barn och unga ska vara delaktiga.

Steg 4: Följ upp

Utvärdera hur arbetet har gått och om ni uppnått era mål. Här går ni igenom om arbetet fått önskad effekt, eller om ni behöver revidera, eller ta fram nya, åtgärder.

Tips till barn- och ungdomsledare

Som barn- och ungdomsledare har du en viktig roll i att skapa ett positivt klimat för alla i din grupp eller verksamhet, och du kan verkligen göra skillnad. Här hittar du tips på hur du kan jobba med din grupp för att skapa trygghet.

• Skapa förtroendefulla relationer
  En av de starkaste hälsofrämjande faktorerna för barn och unga är trygga och tillitsfulla relationer, både mellan barn och mellan barn och vuxna. Att lära känna och lyssna på barnen är en viktig del i att göra skillnad. Skapa förtroendefulla relationer för att så många barn och unga som möjligt ska känna att de kan prata med dig som vuxen om något skulle hända. Uppmuntra dem även att prata med en vuxen om de upplever något som inte känns schysst.
  För att skapa förtroendefulla relationer är det viktigt att lyssna när barn berättar, ha roligt tillsammans, vara rättvis och hålla det du lovar. Om ett barn berättar, undvik att komma med råd eller lösningar, ge barnet utrymme att själv eventuellt komma fram till en lösning under samtalets gång.
• Uppmuntra positiva beteenden
  Tänk på att uppmuntra och ge positiva kommentarer till alla barn och unga, även när det gäller saker som inte är prestationer kopplat till er verksamhet, exempelvis att de vågat testa något nytt eller varit schyssta mot andra i gruppen. Tänk på att själv vara en förebild och vara drivande i den kultur du vill skapa i gruppen.
• Reflektera över ditt ledarskap och agerande
  Vad säger du till och om andra? Vad uppmärksammar och berömmer du? Vilka krav ställer du? Du är en förebild för barn och unga, så fundera på hur du är det på ett så positivt sätt som möjligt. För att du som ledare ständigt ska utveckla ditt ledarskap är det viktigt att stanna upp och rikta blicken inåt, ställa sig själv kritiska frågor och fundera över hur just du agerar.
  Här hittar du skalfrågor för att skatta ditt ledarskap
• Tydliga regler
  Låt barn och unga i din verksamhet vara med och ta fram regler för hur ni ska vara mot varandra i gruppen. Detta skapar trygghet och hjälper barn och unga att veta vad det är som gäller.
• Ledaren delar in grupper
  Du som ledare delar alltid in gruppen i mindre grupper. Detta för att ingen ska bli bortvald eller känna sig utanför.