Kunskapsbanken
Rasism i skolan
Friends elevenkäter visar att den vanligaste formen av trakasserier, både på mellan- och högstadiet, har koppling till etnicitet. Här reder vi ut vad rasism är, hur det kan ta sig uttryck och hur skolan kan arbeta för att motverka rasism.
Hitta på sidan
Vad är rasism?
Rasism innebär att människor eller grupper anses vara mer eller mindre värda på grund av exempelvis etniskt ursprung, hudfärg, kultur, folkgrupp eller religion. Om någon blir utsatt för kränkningar kopplade till diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet eller religion, kallas det för rasism. Rasism bygger på fördomar och stereotypa tankar om hur vissa individer och grupper är eller bör vara. Dessa idéer har sin grund i rasbiologi, där människor delas upp i raser och tillskrivs olika egenskaper. Vår historia har bidragit till rasistiska strukturer i samhället, som leder till att människor behandlas orättvist. Denna så kallade biologiska rasism baseras på att det finns underlägsna och mer överlägsna raser och att människor därmed kan behandlas på olika sätt med hänvisning till ras. Dagens rasism kan ses som en konsekvens av den biologiska rasismen och som lever kvar i samhällets alla system.
Olika former av rasism
Här är några olika former av rasism som ofta pratas om i en svensk kontext.
Afrofobi är rasism som drabbar svarta eller personer med ursprung från subsahariska Afrika. Det innebär att se och behandla dessa människor som mindervärdiga, och det finns en flera hundra år lång tradition av afrofobi i Sverige och andra europeiska länder.
Ett exempel på hur afrofobi kan komma till uttryck är stereotypa och nedvärderande nidbilder av svarta inom exempelvis reklam, film och serier. Men afrofobi finns inom alla samhällsområden.
Källa: Forum för levande historia
Islamofobi är rasism som drabbar personer med islamskt eller förväntad islamskt påbrå. Det definieras ofta som en rädsla för islam och muslimer och innefattar fördomar om – och fientlighet mot – religionen och dess anhängare. Antirasistiska akademin skriver att många muslimer även upplever att det förs en propaganda mot islam och muslimer. De menar därmed att islamofobi kan definieras som ”en rädsla för islam och muslimer, och som aktiverar en anti-islamisk reaktion riktad mot muslimer”.
Islamofobi syns bland annat i media, där islam och muslimer mer eller mindre subtilt framställs på ett sätt som uppfattas negativt. Ett exempel är att framställa islam som ett hot mot västvärlden, och då låta endast den mest extrema och våldsamma tolkningen av politisk islam representera hela religionen.
Källa: Antirasistiska akademin, Forum för levande historia
Antiziganism är rasism som drabbar personer som är av romskt påbrå. Romer har under lång tid blivit systematiskt förföljda, diskriminerade och trakasserade. Det finns en flera hundra år lång tradition av antiziganism i Europa. Under historien har romer bland annat utsatts för tvångssteriliseringar och omhändertaganden av barn, och även i Sverige har det förts register över romer.
Forum för levande historia skriver att antiziganism fortfarande betraktas som rumsren i många samhällen, och att romer och resandefolk runt om i Europa nekas rätten till skolgång, arbete, bostäder och sjukvård.
Källa: Forum för levande historia
Antisemitism är rasism som drabbar personer med judisk, eller förväntad judiskt påbrå. Det innefattar hat och fientlighet mot judar med flera hundra år lång historia i Europa. Judar attackerades av kristna kyrkan redan under medeltiden, men folkmordet under andra världskriget är det mest extrema uttrycket för antisemitism.
Forum för levande historia skriver att antalet attacker mot judiska institutioner idag har ökat i Europa.
Källa: Antirasistiska akademin, Forum för levande historia
Det här handlar om rasism som drabbar personer med samiskt påbrå och rasism mot samer har förekommit länge i Sverige. Samer utsätts för kränkande behandling och diskriminering med grund i rasistiska idéer, men även på grund av fördomar mot – och okunskap om – samer, samisk historia och kultur.
Samer kan också bli utsatta för diskriminering och kränkande behandling på grund av att de anses vara särskilt privilegierade. Det grundar sig i okunskap om vad minoritets- eller urfolksrättigheter innebär.
Källa: Forum för levande historia
Hur tar sig rasism uttryck?
Rasism kan ta sig uttryck på många olika sätt. Ofta sker det i form av taskiga kommentarer, till exempel att använda ”n-ordet”, eller säga att någon anses vara mindre svensk än andra på grund av sin hudfärg. Det kan även ske mer subtilt som till exempel om en lärare återkommande bara ger ordet till elever med ljus hudfärg.
Det kan också handla om förväntningar på att någon ska vara på ett visst sätt eller ha vissa intressen kopplat till vilket land personen eller hens familj kommer ifrån eller vilken religion de har.
Har du hört talas om mikroaggressioner?
Här ser du vad andra har svarat på den här frågan.
Mikroaggressioner – en form av rasism
Mikroaggressioner kan ske både avsiktligt och oavsiktligt. Det är ofta handlingar som går obemärkt förbi, eller bortförklaras när vi ser eller hör dem en och en. Men dessa handlingar skapar en stor utsatthet för den som hela tiden utsätts för dem. Effekten blir att elever som utsätts för mikroaggressioner känner att de inte har en självklar plats i Sverige och i skolan, på grund av till exempel sin hudfärg. Det kan även handla om att ständigt behöva vara på sin vakt och beredd på att bli utsatt eller ifrågasatt.
Exempel på mikroaggressioner:
- ”Var kommer du ifrån egentligen?”
- ”Jag bara måste få känna på ditt hår.”
- ”Är inte hijab en symbol för förtryck?”
Minoritetsstress
Att bryta mot normen eller att bli utsatt för mikroaggressioner kan leda till något som kallas för minoritetsstress. Det kan uppstå som en konsekvens av att ständigt behöva förklara sig, att mötas av oförståelse, nedsättande kommentarer, eller att pekas ut som någon som bryter mot normen, både direkt och indirekt. Det kan till exempel innebära att en muslimsk tjej eller kvinna ständigt behöver förklara varför hon väljer att bära hijab, eller att läsa nyheter om att politiker vill förbjuda muslimska tjejer och kvinnor från att bära hijab. Dessa upplevelser i vardagen bidrar till att individer bygger upp en bank av dåliga erfarenheter, som de bär med sig i vardagen. Det kan leda till att individer som upplever minoritetsstress går omkring med en ständig oro och stress, eller en känsla av att behöva vara beredd på att bli dåligt bemött eller på att utstå kränkningar.
Konsekvenser av rasism
Rasism och rasistisk mobbning påverkar den enskilde eleven och elevens känsla av att känna tillhörighet i skolan, men påverkar också de elever som bevittnar beteendet. Även utsatta elevers familjer påverkas negativt av elevens utsatthet. I skolor där rasistiska kommentarer normaliseras kan detta även påverka skolklimat och gemenskapen på skolan. På individnivå kan rasistisk mobbning ha långsiktiga negativa effekter på elevers kognitiva funktioner och fysiska och mentala hälsa – faktorer som påverkar skolnärvaro och möjlighet till utbildning. Rasism och dess konsekvenser kan leda till kronisk stress bland barn, vilket påverkar förutsättningarna att leva ett hälsosamt liv.
Internaliserad rasism
Elever som återkommande utsätts för rasism kan till slut börja internalisera (införliva) det som de utsätts för. De börjar till slut tro att de är underlägsna och mindre värda och de anpassar sig efter de negativa budskap som de hör om människor som dem själva, och de kan börja förneka sin etnicitet och kulturella arv.
Är rasism olagligt?
I Sverige ska alla ha samma rättigheter och möjligheter, oavsett vilken hudfärg eller religion de har. Barnkonventionen, som är lag i Sverige, är tydlig med att inget barn får diskrimineras eller utsättas för våld och trakasserier. Även diskrimineringslagen säger att ingen får utsättas för trakasserier eller diskriminering i skolan. Diskrimineringslagen har tillkommit för att synliggöra det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i det svenska samhället, och syftar till att motverka bland annat rasism. Etnicitet och religion är två av diskrimineringsgrunderna som finns med i diskrimineringslagen.
Exempel på rasistiska handlingar som är olagliga:
- Att sprida och skriva kränkande kommentarer som att någon är mindre värd på grund av sin hudfärg eller religion.
- Att bära kläder med hakkors, texter eller andra symboler som är rasistiska eller kränkande mot vissa grupper. Dessa är exempel på hets mot folkgrupp.
Hur tar sig rasism uttryck i skolan?
Barn som avviker från rådande normer löper större risk att bli utsatta för mobbning. Unesco skriver i sin rapport Behind the numbers: ending school violence and bullying att:
“Children who are perceived to be ‘different’ in any way are more at risk of bullying, with physical appearance, not conforming to gender norms, race and nationality being key drivers”.
Vår Friendsrapport, som baseras på enkäter och förmedlar barns röster, visar att den vanligaste formen av trakasserier, både på mellan- och högstadiet, har koppling till etnicitet.
Vanligaste grunderna för trakasserier
Åk 3-6
Åk 3-6
Åk 3-6
Åk 6-9
Åk 6-9
Åk 6-9
Drygt 50 procent av eleverna på högstadiet svarar även att det finns en jargong, eller ett språkbruk, som har koppling till vissa etniciteter eller kulturer. Motsvarande siffra för olika religioner är drygt 40 procent.
Exempel på situationer som kan vara rasistiska kränkningar
Här kommer några exempel på hur elever kan bli utsatta för kränkningar – vilket är trakasserier då det har koppling till en diskrimineringsgrund – och diskriminering från skolan kopplat till rasism. Om detta eller liknande situationer skulle inträffa på din skola är det viktigt att ni vidtar åtgärder samt dokumenterar dessa. Kränkningarna kan även ske på nätet och då kan det vara aktuellt att göra en anmälan till sajten eller appen.
- En elev får sämre betyg i svenska med hänvisning till att eleven inte har svenska som modersmål.
- Skolan förbjuder alla former av huvudbonad, vilket missgynnar elever som vill bära huvudbonad med hänvisning till sin religiösa övertygelse.
- Rasistiska budskap klottras på en elevs skåp.
Skolans ansvar att motverka rasism
Inget barn får diskrimineras eller trakasseras i skolan. Alla skolor måste enligt lag (diskrimineringslagen) arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering, men även främja lika rättigheter. Arbetet med aktiva åtgärder innebär att skolan ska arbeta fortlöpande under året för att främja en trygg skolmiljö för alla elever.
Så snart någon anställd på skolan får veta att en elev känner sig utsatt ska hen anmäla situationen, utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier.
Läs mer om skolans ansvar för alla former av mobbning.
Vad säger läroplanen?
Läroplanen är tydlig med att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter, människors eget värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, och alla människors lika värde. Den ska också präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Intolerans, förtryck och våld– till exempel rasism – sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.
Hur kan skolan motverka rasism?
Skolans trygghetsarbete behöver vara både främjande, förebyggande och åtgärdande. För att minska antalet utsatta elever måste skolan lägga mest fokus på det främjande och förebyggande arbetet. Här ger vi förslag på insatser för att motverka rasism i skolan. En central del i det arbetet är att skilja mellan handling och person, samt att våga prata om rasism.
Vem är rasisten?
Mobbningsforskning har historiskt sett fokuserat på att försöka urskilja individuella karaktärsdrag som gör någon till mobbare, medan alltmer av den aktuella forskningen om mobbning snarare letar efter strukturer och skolkulturer som möjliggör mobbning. På samma sätt hamnar fokus ofta på individen när rasism kommer på tal. Huvudfrågan blir: ”Vem är rasisten?”, där den enskilda personens rasistiska värderingar eller handlingar pekas ut. En väg till förändring är i stället att rikta fokus mot de strukturer som möjliggör fenomenet rasism.
Om personal i skolan får kännedom om att en elev har sagt eller gjort rasistiska handlingar, är det alltså viktigt att fokusera på handlingen som rasistisk. Vi måste separera handlingen från personen och inte tänka på barnet som rasist, utan att det är något rasistiskt som har inträffat. Vi måste erkänna det som har hänt och sedan våga prata om det. Det mest betydelsefulla du som skolpersonal kan göra är att ta barn och unga på allvar när de berättar om sina upplevelser, samt att fortsätta prata, även när det blir obekvämt. Ibland är det svårt att upptäcka rasism. En central del i att jobba mot rasism är att identifiera och erkänna det.
Här är förslag på insatser för att motverka rasism på din skola:
Det kan kännas svårt och obekvämt att jobba med frågor som du inte kan så mycket om. Utan kunskap är det också svårt att förstå varför arbetet är viktigt, och hur det ska göras. Om du känner att du saknar viss kunskap, exempelvis hur rasism kan ta sig uttryck eller vilka mekanismer som ligger till grund för rasism – lyft detta på din skola. Det är bra att skolledningen inventerar vilken kunskap personalen har, eller saknar, och sen fylla luckorna med relevant kunskapshöjning.
Mer om rasism från Friends
Normer är osynliga regler för hur vi ska se ut, prata och bete oss. Det finns normer som är positiva, men det finns även normer som begränsar och stänger ute. Utifrån majoritetsbefolkningens normer i Sverige så ses det som normalt att fira jul genom att titta på Kalle Anka och äta julskinka. Medan firandet av Sabbat eller Eid al-fitr ofta ses som annorlunda och avvikande. Normer riskerar att sortera människor och tillskriva dem olika egenskaper. Normerna förstärks också av de fördomar och stereotypa idéer vi har av olika kulturer, religioner och hudfärger.
Här är några konkreta tips på hur du arbetar normmedvetet med rasism.
- Se över vilket språkbruk och vilka jargonger som förekommer i skolan, både bland eleverna och personalen. Förekommer exempelvis rasistiska skämt eller negativa kommentarer? Får dessa i så fall gå obemärkt förbi?
- Se över vilka perspektiv som får ta plats i undervisningen och vilka som representeras i läromedel. Olika kulturer, religioner och hudfärger behöver representeras i undervisningen. Se till att detta är återkommande och att inte en person eller en skildring ska representera alla. Gör en inventering och, baserat på den, skriv en lista över böcker och läromedel som skolan borde ta in. Här är några förslag på hur representationen kan utökas på specifika lektioner:
– Bild: utgå ifrån en icke-västerländsk konstnär.
– Samhällskunskap: lyft olika Nobelpristagare, exempelvis Malala Yousafzai.
– Historia: gå igenom den historiska och nutida behandlingen av samer i Sverige.
- Ifrågasätt och synliggör rådande normer. Det kan du göra genom värderingsövningar och diskussionsövningar. Det är viktigt att då fokusera på hur normer påverkar alla och inte bara de som bryter mot normer. Kom ihåg att människors rättigheter och friheter aldrig får ifrågasättas i undervisningen – det går inte bara emot skolans uppdrag om att främja allas lika värde utan kan också vara skadligt för normbrytande personers trygghet i klassrummet.
Se förslag på övningar om rasism och diskrimineringsgrunder
Mer om normer från Friends
- Om normer och normmedvetenhet
- Seminarium: Inkludera mera
- Webbkurs: Bli normmedveten
Stöttande och tillförlitliga vuxna bidrar till en tryggare miljö. Därför är det viktigt att fundera på hur ni kan skapa trygga och tillitsfulla relationer mellan lärare och alla elever. Våga fråga och prata med eleverna om rasism. Du måste inte ha alla svar med en gång. Börja med att bara lyssna och be eleven berätta mer. Sedan kan du fundera på hur ni kan ta det vidare. Och kom ihåg att prata med, och ta hjälp av, kollegor.
Det är viktigt att alla som arbetar i skolan alltid agerar när ni får kännedom om rasistiska kränkningar och mobbning. Det behöver finnas en samsyn bland skolpersonalen och ni behöver vara överens om hur ni ska agera i olika situationer. Om ni inte agerar riskerar det kränkande beteendet att normaliseras. Det finns då en risk att det leder till mer långvarig utsatthet och att kränkningarna blir grövre.
Läs mer i guiden: Det här ska skolan göra steg för steg
