Det här ska förskolan göra steg för steg

Alla som arbetar i förskolan har skyldighet att agera så fort de får kännedom om eller misstänker att ett barn känner sig utsatt för kränkningar.

Agera direkt

Förskolepersonalen behöver direkt visa att den har sett eller känner till vad som har hänt, exakt på vilket sätt beror på händelsen och kontexten. Ofta handlar det om att sända rätt signaler och visa att kränkningen och det beteendet inte är okej. Det är även viktigt att trösta den som är utsatt. Händelsen bör också dokumenteras, exempelvis genom en incidentrapport. Föräldrar bör kontaktas i ett tidigt skede.

Förskolan har anmälningsplikt vid kränkningar. Det innebär att händelsen så snart som möjligt ska rapporteras till förskolans rektor, som i sin tur ska rapportera vidare till förskolans huvudman.

Vilka händelser ska rapporteras?

En kränkning definieras som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. I skollagen står det:

“En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn.”

Förskolan och huvudmannen måste utreda situationen. De ska inte göra någon värdering av hur allvarlig händelsen är innan de utreder.

Hur går utredningen till?

En utredning innefattar samtal med det barnet som upplever sig kränkt och den eller de som har kränkt någon, men också andra personer som kan tänkas veta mer om situationen. När det gäller kränkningar bland små barn kanske de inte själva kan berätta om händelsen. Exakt vilken omfattning utredningen ska ha och hur den ska genomföras kan se olika ut från fall till fall. Det förskolan får reda på i utredningen bör dokumenteras. Som förälder kanske du inte kan få veta allt som framkommer i utredningen på grund av sekretess.

För att förstå varför en specifik situation har uppkommit behöver förskolan analysera kränkningen utifrån olika perspektiv. Då ökar chansen att de sätter in rätt åtgärder som får kränkningarna att upphöra och inte upprepas.

Varför en analys?

Om de inte gör en analys är det lätt att åtgärderna sätts in mot symptomen istället för orsakerna. Ett exempel kan vara om vissa barn ofta blir knuffade i kön till att tvätta händerna före maten. En snabb – och nödvändig – åtgärd kan vara att fler vuxna är närvarande när barnen ska tvätta händerna. Men en analys kan visa att knuffarna beror på att detta beteende ger högre status bland barnen, därför behöver detta åtgärdas övergripande och långsiktigt. En snabb åtgärd utan analys leder ofta till att problemen finns kvar eller flyttar sig till en annan miljö eller situation.

Åtgärderna är förskolans verktyg för att få stopp på kränkningarna och undvika att liknande kränkningar uppstår igen.

Delaktighet

Det är bra om förskolan kan samarbeta med hemmet i arbetet med åtgärder. Det som framkommit i förskolans utredning och orsaksanalys ligger till grund för åtgärderna. Du som förälder eller vårdnadshavare är en resurs i detta, och du kan ha egna åtgärder som dialog hemma eller återkommande samtal med förskolan. Det är bra om åtgärderna tecknas ned i en handlingsplan som tydligt visar vad som ska göras, när det ska göras och vem som har ansvaret.

Förskolan behöver löpande kontrollera hur de inblandade barnen mår och om kränkningarna upphört. Uppföljningen visar om de behöver justera befintliga åtgärder eller sätta in helt nya.

Boka in uppföljning direkt

Redan i början av ett ärende är det bra om förskola och föräldrar bokar in uppföljningssamtal, kanske en eller två veckor efter att åtgärderna börjat genomföras. Då kan ni tillsammans utvärdera förändringar, prata om hur barnen verkar må och titta vad som behöver göras framåt.

Om mobbning och kränkningar fortsätter

Barn- och elevombudet

Om förskolan inte lyckas lösa ditt barns utsatthet kan du vända dig till Barn- och elevombudet (BEO). BEO går igenom alla uppgifter som kommer in till dem och avgör sedan om det ska startas en utredning. BEO utreder inte alla uppgifter som kommer in, men de sparar alla uppgifter för framtiden. Dessa kan komma att ligga till grund för en framtida tillsyn.

BEO prioriterar att utreda de ärenden där det finns en risk att barn har varit och är utsatta för omfattande kränkningar. Om BEO startar en utredningen kan de kontakta dig för kompletterande information. BEO tar även in information från flera håll och de företräder varken huvudman eller barnet.

Läs mer om Barn- och elevombudet

Diskrimineringsombudsmannen

Om ditt barn har blivit utsatt för mobbning och kränkningar och det finns en koppling till en diskrimineringsgrund ska du anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Diskrimineringsgrunderna är kön, religion eller annan trosuppfattning, etnicitet, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt funktionsnedsättning.

Läs mer om Diskrimineringsombudsmannen