Kunskapsbanken
Kränkningar i förskolan
Här reder vi ut olika former av kränkningar, hur kränkningar kan ta sig uttryck i förskolan och vad som är skillnaden mellan en kränkning och en konflikt.
Hitta på sidan
Vad är en kränkning?
Kränkande behandling definieras i skollagen på följande sätt: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. (SkolL 6:3§)
Det kan vara svårt att klargöra vad som egentligen menas med att kränka ett barns värdighet, speciellt om den som utsätts har svårt att sätta ord på sin upplevelse i termer av kränkt värdighet. Det är därför viktigt att ni på förskolan funderar på och diskuterar, även tillsammans med barnen, vad värdighet betyder och hur ni kan ringa in detta begrepp.
När vi på Friends pratar med barn och elever brukar vi förenkla och förklara att en kränkning är att en person säger eller gör något mot någon annan så att den känner sig sårad, ledsen och mindre värd.
En kränkning sker vid ett tillfälle medan mobbning sker vid upprepade tillfällen.
Om ett barn upplever sig kränkt ska det utredas, även om andra uppfattat det som mindre allvarligt. För yngre barn kan ni som vuxna i förskolan ibland behöva hjälpa till att tolka situationen och synliggöra att det som har skett är en kränkning. Den som utsatt behöver inte ha avsett att kränka – det är konsekvenserna för den som har utsatts som avgör. Varken skojbråk, jargong eller skämt är därmed förmildrande omständigheter.
Likt Skolverkets kunskapsöversikt Skapa trygghet för lärande använder Friends begreppet kränkningar som ett övergripande begrepp för kränkande behandling, mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och våld.
Vilka av dessa situationer kan vara en kränkning?
-
En pedagog säger till en femåring: ”Om du inte skärper dig nu får du gå till småbarnsavdelningen.
-
Luna känner sig ledsen för att ett barn har kallat henne för ”tjockis”.
-
Benjamin känner sig utanför då han aldrig får vara med och leka när barnen är utomhus.
Här ser du rätt svar med en grön bock. Alla dessa situationer är exempel på kränkningar.
Här ser du rätt svar med en grön bock. Alla dessa situationer är exempel på kränkningar.
Kränkande behandling
Skollagen och läroplanen använder begreppet kränkande behandling. Det är kränkningar som inte har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling kan exempelvis vara kopplat till fritidsintressen, kroppsform, klädstil socioekonomisk status med mera. Det kan också vara att ett barn uttrycker ”Du är dum” eller ”Du får inte komma på mitt kalas”.
Diskriminering
Diskriminering är när en person blir sämre behandlad eller kränkt och det finns ett samband med en diskrimineringsgrund.
I Sverige finns det sju diskrimineringsgrunder:
- Kön
- Könsöverskridande identitet eller uttryck
- Sexuell läggning
- Etnisk tillhörighet
- Religion eller annan trosuppfattning
- Funktionsnedsättning
- Ålder
Diskrimineringsgrunderna är framtagna för att skydda särskilt utsatta grupper och synliggöra det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i det svenska samhället.
Barn kan inte diskriminera varandra, då används i stället begreppet trakasserier. Men när ett barn blir sämre behandlad än andra barn av en vuxen i förskolan eller av förskolan som institution, och det har ett samband med en eller flera diskrimineringsgrunder, då är det diskriminering.
Exempel på diskriminering
- En förskola har en regel om att det bara är flickorna som får vara i ateljén, eftersom pojkarna bara busar när de är där (kön)
- Förskolan erbjuder inte specialkost för barn utifrån religion eller funktionsvariaton (religion och funktionsnedsättning)
Trakasserier
Kränkningar som har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna kallas för trakasserier och definieras i diskrimineringslagen.
Exempel på situationer som kan vara trakasserier
- Ett barn säger att Elvira är trög och inte fattar någonting eftersom hon är tjej (kön)
- Ett barn säger ”Ditt CP-barn” (funktionsnedsättning)
Hur kan kränkningar ta sig uttryck?
Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykiska eller relationella. Kränkningar kan också vara baserade på någons identitet, exempelvis vara rasistiska, sexistiska, funkofobiska eller homofobiska.
Exempel på olika typer av kränkningar
- Psykiskt eller relationellt: Utfrysning och subtila metoder som miner, gester, ignorering, undvikande, suckar och blickar eller utfrysning.
- Verbalt: Elaka ord, skvaller, rykten, förtal och överdrifter, hårda och elaka ord.
- Fysiskt: Slag, sparkar, knuffar, sabotage och förföljelse.
Bitningar på förskolan
Det är vanligt att yngre barn, som inte har lärt sig att uttrycka sig med ord, biter sig själva eller andra barn. Barnet biter oftast inte för att vara elak, utan bitandet kan vara ett sätt att ta kontakt med andra barn och visa sina känslor. Det kan handla om att de är impulsiva och att de har nära till sina känslor, till exempel att de biter när de är glada, nyfikna eller uttråkade.
Även om barnet inte biter för att vara elak, kan det ändå upplevas som en kränkning för det utsatta barnet. Men det kan vara svårt att avgöra om det handlar om kränkande behandling. Det kan också handla om bristande tillsyn från förskolan. Oavsett är det viktigt att du som pedagog agerar direkt när ett barn biter ett annat barn. Agera på ett lugnt sätt och visa för barnet att beteendet inte är okej. Du kan till exempel säga ”det är inte okej att bitas”. Hjälp sedan barnet att flytta sin uppmärksamhet och erbjud barnet andra möjligheter som exempelvis en leksak.
Barnet förstår ofta att hen har gjort fel, ge därför barnet stöd och tröst i stället för att lägga skuld på barnet. Hjälp barnet att sätta ord på sina känslor genom att exempelvis säga ”Jag förstår att du blev ledsen när du inte fick leksaken som du så gärna ville ha. Ska vi tillsammans försöka komma på vad du ska säga när du vill ha den leksaken?”.
Trösta och hjälp också det barnet som har blivit bitet. Visa att du förstår att det gör ont att hen kanske blev rädd.
Kom ihåg att dokumentera enligt förskolans rutiner och informera vårdnadshavarna om det som har hänt och vilka åtgärder ni kommer vidta för att det inte ska hända igen.
Kränkning eller konflikt?
Det kan vara svårt att veta om det som skett är en kränkning eller konflikt. Till skillnad från en kränkning är en konflikt i sig är inte skadlig, den kan hjälpa barns samarbetsförmåga att utvecklas. När barn får prata och diskutera med varandra tränas deras empati och förståelsen för att människor kan tycka och tänka olika. Konflikter är dessutom ett sätt att lära sig visa hänsyn och att lösa olika dispyter på bästa sätt.
Är det här en konflikt eller en kränkning?
Josef och Amina är inte överens om vem som var vid gungorna först och börjar bråka om vems tur det är att gunga. Amina blir sur och ledsen och går därifrån.
Det här är en konflikt. En konflikt kan vara när två eller fler barn tycker olika om en sak och upplever att någon annan hindrar dem från att deras vilja ska ske, exempelvis turordningen vid gungorna. Ofta väcks frustration vilket kan leda till att någon eller några av barnen agerar ut mot de andra barnen. En kränkning är när ett barn säger eller gör något som leder till att det andra barnet får sin värdighet kränkt och därmed känner sig ledsen, sårad och mindre värd. Exempel på en kränkning är negativa kommentarer som handlar om utseende eller vilka intressen barnet har. Utifrån det vi vet om den här situationen är det här en konflikt, men eftersom Amina blev ledsen behöver vuxna hjälpa Josef och Amina att lösa konflikten om de inte lyckas lösa den själva.
Det här är en konflikt. En konflikt kan vara när två eller fler barn tycker olika om en sak och upplever att någon annan hindrar dem från att deras vilja ska ske, exempelvis turordningen vid gungorna. Ofta väcks frustration vilket kan leda till att någon eller några av barnen agerar ut mot de andra barnen. En kränkning är när ett barn säger eller gör något som leder till att det andra barnet får sin värdighet kränkt och därmed känner sig ledsen, sårad och mindre värd. Exempel på en kränkning är negativa kommentarer som handlar om utseende eller vilka intressen barnet har. Utifrån det vi vet om den här situationen är det här en konflikt, men eftersom Amina blev ledsen behöver vuxna hjälpa Josef och Amina att lösa konflikten om de inte lyckas lösa den själva.
Hur kan vuxna hjälpa till att lösa konflikter?
Konflikter handlar om känslor. Hur vi väljer att handskas med osämja mellan barn kan ge helt olika konsekvenser för framtida konflikter och för barnens självkänsla. Konflikter hanteras genom att du som vuxen stöttar barnen att själva reda ut situationen och hitta en lösning. Att som vuxen säga till kan stoppa konflikten tillfälligt. Att enbart markera mot barnets felaktiga beteende leder sällan till någon verklig förändring. För att barnet ska få en chans att reflektera och förändra måste ni ta reda på hur barnets egen upplevelse av situationen är. Med yngre barn handlar det mycket om att sätta ord på känslor, och uppmuntra empatiskt beteende. Tillsammans med äldre barn kan ni dock analysera handlandet på ett djupare plan.
Konflikter ger barnen en möjlighet att träna på att hantera känslor, visa hänsyn och lösa olika situationer på bästa möjliga sätt. När ni gör barnen aktiva och tar alla inblandade på allvar visar ni förtroende för barnens kompetens. I konflikter finns det mycket att vinna på att inte slentrianmässigt skälla på de inblandade barnen. Självklart kan och bör ni markera om någon exempelvis gjort någon annan illa, men nästa steg är att lyssna och samtala.
Prata med varje barn, enskilt eller i grupp, för att allas perspektiv ska få komma fram. Det kan vara svårt att föra samtal om barnen befinner sig i affekt, avvakta gärna en liten stund tills de är lugnare. Gör även en uppföljning med barnen någon dag efteråt för att höra hur de mår och hur de tänker om det som hände dagen innan.
Ta reda på:
- Vad berodde konflikten på?
- Hur kände de som var med?
- Vad kommer konflikten att leda till?
Enskilda samtal om det har skett en kränkning
Konflikter kan så klart också vara en grund för kränkningar. Därför är det viktigt att i konflikthanteringen analysera och se mönster som kan avslöja kränkningar. Om det skett upprepade kränkningar, så finns det ofta en maktobalans mellan barnet som är utsatt och den som utsätter. Den som har blivit utsatt känner sig i så fall i underläge. Barnet som är utsatt för en kränkning kan känna sig ledset, sårat och mindre värt. Skillnaden jämfört med en konflikt är att barnet utöver att vara ledset, har fått sin värdighet kränkt och befinner sig i ett underläge.
Vid en kränkning är det inte lämpligt att ta samtal med barnen i grupp. Det kan innebära ett stort obehag för det utsatta barnet att behöva konfrontera den som har utsatt hen för en kränkning. Forskning visar att medling mellan barn kan få negativa effekter och att kränkningarna kan öka. Anledningen till detta är den maktobalans som ofta finns när det gäller kränkningar och mobbning mellan den som har blivit utsatt och den som utsätter. När vuxna samlar de inblandade barnen i grupp utgår vi från att barnen är jämbördiga, vilket inte är fallet i en kränkningssituation. Friends rekommenderar i stället enskilda samtal med alla inblandade barn. Ha som rutin att alltid berätta för de involverade barnen vad som kommer hända härnäst. Koppla gärna in samtal med vårdnadshavare så tidigt som möjligt för att få till en god samverkan. Prata om vilket typ av stöd som behöver sättas in för att den eller de som utsätter ska bryta sina kränkande beteenden.
Läs mer om hur du kan samtala med barn om det har skett en kränkning eller konflikt
Quiz om olika former av kränkningar
Har du koll på skillnaden mellan kränkande behandling, trakasserier och diskriminering nu? Här kan du testa dig själv med tre frågor.
Fråga 1 - Om olika former av kränkningar
Ett barn pratar högljutt och nedsättande om romer. Tanja 6 år, som är rom, hör och tar illa vid sig. Är detta ett exempel på…
Det stämmer. Situationen är en form av trakasserier. I den här situationen har kränkningen koppling till Tanjas etniska tillhörighet, som är en diskrimineringsgrund.
Det stämmer inte. Vid kränkande behandling saknas en koppling till en diskrimineringsgrund. I den här situationen har kränkningen koppling till Tanjas etniska tillhörighet, som är en diskrimineringsgrund.
Fråga 2 - Om olika former av kränkningar
Mergim, som är överviktig, känner sig utpekad och blir ledsen när han under maten får höra av en pedagog att han kanske borde tänka på sin vikt och ta mindre portioner. Är detta ett exempel på…
Det stämmer. Situationen är en form av kränkande behandling. Mergim får sin värdighet kränkt, men händelsen har inte samband med någon diskrimineringsgrund.
Det stämmer inte. Mergim får sin värdighet kränkt, men händelsen har inte samband med någon diskrimineringsgrund.
Fråga 3 - Om olika former av kränkningar
Julian får inte vara lucia på årets firande på förskolan, eftersom han är pojke. Är detta ett exempel på…
Det stämmer. Situationen är en form av diskriminering. Julian missgynnas jämfört med andra barn kopplat till diskrimineringsgrunden kön.
Det stämmer inte. Julian missgynnas av skolan kopplat till diskrimineringsgrunden kön.
