Kunskapsbanken
Nätmobbning inom barn- och ungdomsverksamhet
Nätmobbning är när ett barn blir utsatt för kränkningar eller mobbning på nätet, sociala medier eller i spel online. I din roll som barn- och ungdomsledare har du möjlighet att göra skillnad och förebygga nätmobbning bland barn och unga.
Hitta på sidan
Mina vänner laddar upp när de är med varandra och har fest medans jag aldrig blir bjuden och alltid sitter ensam.
Elev 6-9
Vad är nätmobbning?
Kränkningar och mobbning kan ske på alla ställen där människor finns och där sociala relationer är i fokus, så även på nätet. Nätmobbning är när någon blir utsatt för kränkningar på nätet, till exempel på sociala medier eller i onlinespel. Begreppet näthat är också vanligt, även om det – bland annat i forskningen – saknas en gemensam definition av vad näthat är och vad begreppet innefattar. Näthat ses ofta som ett samlingsnamn för kränkningar, hot, trakasserier, förolämpningar och mobbning som sker mot en person på nätet.
Det är ofta samma mekanismer som kan förklara varför kränkningar och mobbning uppstår, oavsett om det sker på nätet, i skolan eller på fritiden. Vi vet dock att det finns flera mekanismer som påverkar kommunikationen på nätet. Det är ofta lättare att kränka varandra på nätet, bland annat eftersom användaren inte ser mottagarens reaktioner. Detta leder till att de känner mindre hämningar på nätet och har lättare för att använda sig av exempelvis hot eller skällsord. På nätet kan det också vara svårt att tolka avsikten med en kommentar eller en bild som laddats upp.
På nätet finns det också risk för spridning, vilket kan bidra till en större utsatthet.
Barns och ungas liv på nätet
Nätet är en plats som innebär många möjligheter för barn och unga. Där kan de bland annat få nya vänner, umgås, spela spel och söka information. Många barn finner också stöd i olika grupper på nätet – stöd som de kanske inte kan hitta utanför nätet.
Vuxna drar ofta en gräns mellan det digitala livet och det ”verkliga” livet. För barn och unga är den gränsen inte nödvändigtvis lika skarp. Det som barn och unga upplever på nätet skiljer sig inte från det som de upplever på skolgården eller fritidsaktiviteten. En vän på nätet kan vara lika viktig som exempelvis en klasskamrat. Diskussionerna tar inte slut när de lämnar skolgården eller fritidsaktiviteten, utan pågår ständigt på nätet.
Vem avgör om det är nätmobbning?
Att bli utsatt för kränkningar, hat eller mobbning gör ont, oavsett om det sker i skolans korridor, på sociala medier eller i ett spel online. Det är alltid den som blir utsatt som avgör om det är en kränkning eller inte. Det är viktigt att alltid ta barns upplevelser på allvar, både om något har hänt i skolan eller på träning, eller om någonting har inträffat på nätet.
Kränkningar på nätet kan se olika ut
Det finns en rad olika handlingar som kan utgöra kränkningar på nätet. Den vanligaste typen av kränkningar på nätet är elaka kommentarer eller meddelanden som handlar om någon annans kropp, intressen eller könstillhörighet. Här är exempel på fler handlingar som kan vara kränkningar på nätet:
- Hot om våld eller dödshot: När någon skickar hotfulla eller skrämmande meddelanden på nätet, till eller om någon annan.
- Förtal: När någon sprider elaka eller nedvärderande uttalanden om någon annan på nätet.
- Flejming: När någon använder ett grovt och provocerande språk på nätet.
- Sexuella trakasserier: När någon utsätter någon annan för handlingar som kränker mottagaren kopplat till sex eller den andra personens kropp, där handlingen är oönskad och ovälkommen från mottagaren.
- Sexuellt ofredande: En brottslig handling som innebär att någon skickar sexuella bilder, till exempel dickpics, till en annan person eller visar sitt kön för någon som inte vill. Dickpicks kan förklaras som att någon med manligt kodat könsorgan skickar en bild på sitt könsorgan, mot mottagarens vilja. Det är olagligt och kan stämplas som sexuellt ofredande.
- Kapning: När någon utger sig för att vara någon annan på nätet och gör saker online i dennes namn.
- Uthängning: När någon tar del av känslig information från eller om någon och sedan sprider denna vidare på nätet.
- Utfrysning: När någon utesluter någon annan ur gemenskap och avsiktligen inte låter någon delta i olika aktiviteter på nätet, exempelvis i en chatgrupp.
- Nätstalkning: När någon, vid upprepade tillfällen, förföljer någon annan via nätet, på ett sätt som gör att den personen känner sig rädd och förföljd.
Vad är olagligt på nätet?
Nätet är inget laglöst land, vilket innebär att du inte kan eller får göra vissa saker. Du kan som regel utgå från att om något är olagligt utanför nätet, är det förmodligen även olagligt på nätet. Brott som sker på nätet kan exempelvis leda till skadestånd eller fängelsestraff om det är riktigt grovt. Barn under 18 år kan dock inte dömas till fängelse.
Vilka av dessa exempel tror du är olagliga på nätet?
-
Alex upptäcker att någon har startat ett nytt Instagramkonto i hans namn.
-
På Aydas skola brukar eleverna filma varandra i smyg i omklädningsrummet.
-
Rafaela lägger ut en film på TikTok där hon berättar vilka som är hennes bästisar i klassen. Hon nämner alla tjejer utom en.
-
Sixten får ett sms från en kompis där det står att hen ska slå Sixten om han inte köper smuggelsprit till helgens fest.
Här ser du rätt svar. Alla exempel som är olagliga på nätet är markerade med en grön bock.
Här ser du rätt svar. Alla exempel som är olagliga på nätet är markerade med en grön bock.
Här är några saker som är olagliga på nätet:
- Ingen får skapa ett konto i ett annat barns namn.
- Ingen får fotografera eller filma ett barn i ett omklädningsrum eller liknande utrymme.
- Ingen får sprida bilder på ett barn mot hens vilja.
- Ingen får hota om att skada ett annat barn.
- Ingen får sprida falska rykten om ett barn.
- Ingen får skicka oönskade bilder av sexuell karaktär till ett barn.
Anmäla kränkningar på nätet till polisen
När något brottsligt har skett på nätet bör detta polisanmälas. Polisanmälan kan göras av exempelvis vårdnadshavare eller dig som barn- och ungdomsledare. Att göra en polisanmälan är att stå upp för det utsatta barnet och visa att det som har hänt är fel.
Här berättar Ola, som är pressekreterare på Polismyndigheten, om vad som kan polisanmälas och vad som händer efter en polisanmälan.
Kom ihåg!
- Uppmana barn och unga att spara alla konversationer och bilder. För att polisen ska kunna göra en bra utredning behöver de bevis.
- När nätmobbning och näthat sker på sociala medier, så som Snapchat, TikTok och Instagram, bör detta även anmälas till den plattformen. Informera gärna barn och unga om det.
- Informera barn och unga om att det även går att anmäla kränkande beteenden i nästan alla digitala spel.
Hur många barn och unga blir utsatta för nätmobbning?
Statistiken om hur många barn och unga som utsätts för mobbning på nätet varierar mycket och nätmobbning som fenomen är svårt att mäta. Bland annat går undersökningar till på olika sätt och är ofta beroende av barns och ungas egna svar, men också deras inställning till händelser på nätet. En handling som kan upplevas kränkande av ett barn kan exempelvis upplevas som icke kränkande av ett annat. Detta på grund av den normalisering som finns av hårt språkbruk och kränkande handlingar där barn och unga befinner sig på nätet.
Enligt Statens medieråd uppger 22 procent i åldrarna 13–16 att de har råkat ut för att någon har varit elak eller mobbat dem på internet eller via mobilen. Det är en fördubbling av antalet barn som rapporterar utsatthet för nätmobbning sedan 2016.
I en Novusundersökning på uppdrag av Friends, där 1657 barn i åldrarna 9-18 deltog, rapporterar 5 procent av barnen att de varit frekvent utsatta för mobbning på nätet under de senaste månaderna. Det motsvarar cirka 60 000 barn. Hälften av dessa barn är även utsatta i skolan.
I Friends enkäter, som utförs årligen på skolor i Sverige, frågar vi om barnen har varit med om eller blivit utsatta för olika beteenden eller handlingar online som kan utgöra kränkningar på nätet. I elevenkäterna under 2022 ser vi att 75 procent i årskurs 3–6, respektive 69 procent i årskurs 6–9, svarar att de inte varit med om dessa beteenden eller handlingar. Detta innebär att 25 procent i mellanstadiet, respektive 31 procent i högstadiet, uppger att de har blivit utsatta för dessa handlingar.
Har du någon gång under det senaste året varit med om att…
Skolans ansvar för kränkningar som sker på nätet
Skolan har ett ansvar för kränkningar som sker på nätet, om det har en koppling till skolans verksamhet. Detta innebär att om ett barn blir utsatt för kränkningar på nätet och det påverkar barnets trygghet i skolan, så ska skolan agera, även om det har skett utanför skoltid.
Om ni får kännedom om att ett barn i er verksamhet är utsatt på nätet av exempelvis klasskompisar, bör ni informera föräldrarna samt berätta om skolans ansvar.
Exempel:
Adnan och Simon, som är klasskompisar, chattar med varandra söndag kväll. Adnan är arg på Simon och kallar honom för taskiga saker. Adnan hotar Simon att om han berättar detta för någon kommer han slå ner Simon i skolan imorgon. Simon känner stor oro inför morgondagens skola och skyller på ont i magen för att slippa gå dit.
I exemplet påverkas både Adnans och Simons skolgång och det som skett på söndagen har därmed anknytning till skolan. Simon bör därför berätta för en vuxen i skolan, som har en skyldighet att anmäla och utreda situationen och hjälpa barnen.
Hur kan barn- och ungdomsledare motverka nätmobbning?
Alla vuxna har ett ansvar att agera för barns bästa och skapa verksamheter där barn och unga känner sig inkluderande. I din roll som barn- och ungdomsledare har du möjlighet att göra skillnad och se till att alla barn är trygga i verksamheten. Här är förslag på insatser för att motverka nätmobbning i er verksamhet:
En av de viktigaste faktorerna för att förebygga och stoppa kränkningar och mobbning på nätet och sociala medier är att det finns trygga vuxna att prata med om något händer. Förtroendefulla relationer mellan vuxna och barn är viktiga för att barn och unga ska vilja berätta om något har hänt online.
Det är viktigt att alla vuxna i er verksamhet alltid agerar när ni får kännedom om kränkningar och mobbning. Det behöver finnas en samsyn bland alla ledare, och ni behöver vara överens om hur ni ska agera i olika situationer. Om ni inte agerar riskerar det kränkande beteendet att normaliseras. Det finns då en risk för att det leder till mer långvarig utsatthet och att kränkningarna blir grövre.
Vuxna behöver inte vara experter på nätet – det viktiga är att vi pratar om barns och ungas intressen och visar att vi är intresserade och nyfikna. Genom att vara nyfiken och lära dig mer om nätet visar du barn och unga att du bryr dig om deras intressen och deras liv online. Du kan skaffa mer kunskap genom att ladda ner och undersöka de appar eller spel som barn och unga använder eller befinner sig på. Ju mer kunskap du har om barns och ungas intresse, desto större chans har du för att de ska våga prata med dig.
Mer om nätet från Friends
- Seminarium: Schysst på nätet
Om du återkommande pratar med barn och unga om deras upplevelser på nätet blir det också lättare för dem att berätta om något har hänt online och om de blivit utsatta för nätmobbning. Det är viktigt att inkludera nätet i det vardagliga samtalet, eftersom det är en stor del av barns och ungas vardag – vilket vi som vuxna ofta glömmer. Var tydlig med att det är vuxnas ansvar att hjälpa barn som blir utsatta för någonting på nätet.
Frågor som du kan ställa till barn och unga i förebyggande syfte:
- Vill du berätta något roligt som du har sett eller gjort på nätet idag?
- Kan du visa mig hur den här appen fungerar?
- Om du ser att någon skriver en taskig kommentar till någon annan, vad gör du då?
- Om någon skulle skriva en taskig kommentar till dig, vad gör du då?
Prata också om vikten av att vara källkritisk på nätet. Vem är det som skriver eller delar någonting och varför? På nätet är det enkelt att utge sig för att vara någon annan.
Om du i din roll som barn- och ungdomsledare har möjlighet att göra övningar med barn och unga, till exempel på kollo, läger eller fritidsgård, se förslag på övningar om nätet här.
Vad betyder begreppen?
- Dickpics: När någon med manligt kodat könsorgan skickar en bild på sitt könsorgan, mot mottagarens vilja. Det är olagligt och kan stämplas som sexuellt ofredande.
- Clitpics: När någon med kvinnligt kodat könsorgan skickar en bild på sitt könsorgan, mot mottagarens vilja. Detta är den kvinnliga versionen av en dickpic (se ovan). Det är olagligt och kan stämplas som sexuellt ofredande.
- Flejming: När någon använder ett grovt och provocerande språk på internet.
- Grooming: Innebär att vuxna tar kontakt med barn under 15 år för att skapa en relation, för att senare utsätta dem för sexuella övergrepp.
- Kränkande fotografering: När någon fotograferar eller filmar någon annan på en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande privat utrymme.
- Nudes: Betyder att någon skickar nakenbilder på sig själv till en annan person.
- Sexuellt ofredande: En brottslig handling som innebär att någon skickar sexuella bilder, till exempel dickpics, till en annan person eller visar sitt kön för någon som inte vill.
- Titpics: När någon skickar en bild på sina bröst, mot mottagarens vilja. Det är olagligt och kan stämplas som sexuellt ofredande.
Källor:
- Utsatt på internet, Statens medieråd, Sofia Berne och Ann Frisén, 2020
- Ungar & medier 2021, Statens medieråd, 2021
