Guide

Det här ska skolan göra steg för steg

När ett barn blir utsatt för en kränkning i skolan måste personalen agera. I den här guiden får du som förälder en överblick över hur skolan ska agera steg för steg.

Hur ska skolan agera när det gäller kränkningar?

När personal i skolan får kännedom om en kränkning måste de genast agera. Det är bra att du som förälder är medveten om hur skolan ska agera så vet du vilka krav du kan ställa på skolan om ditt barn har blivit utsatt för en kränkning.

Eftersom personal i skolan måste agera på varje kränkning så skriver vi i den här guiden kränkningar istället för mobbning. Det är så det uttrycks även i skollagen.

Här kan du lära dig mer om mobbning

Ett bra arbetssätt för skolan vid kännedom om kränkning är att genomföra följande åtgärder:

Det här ska skolan göra steg för steg

Ingripa

Ingripa

Alla som arbetar i skolan har skyldighet att agera så fort de får kännedom om eller misstänker att ett barn känner sig utsatt för kränkningar.

Agera direkt

Personalen på skolan behöver direkt visa att den har sett eller känner till vad som har hänt, exakt på vilket sätt beror på händelsen och kontexten. Ofta handlar det om att sända rätt signaler och visa att kränkningen och beteendet inte är okej. Det är även viktigt att ge stöd till den som blir utsatt. Händelsen bör också dokumenteras, exempelvis genom en incidentrapport. Föräldrar, både till den som är utsatt och utsätter, bör kontaktas i ett tidigt skede.

Har ditt barns skola ett system för incidentrapporter?

Vad bra!

Ett system för att rapportera kränkningsincidenter är till stor hjälp. Det underlättar rapporteringen och gör så att all nödvändig information kommer med.

Fråga gärna skolan hur de brukar dokumentera kränkningar

Ett system för att rapportera kränkningsincidenter är till stor hjälp. Det underlättar rapporteringen och gör så att all nödvändig information kommer med.

Det här ska skolan göra steg för steg

Rapportera

Rapportera

Skolan har anmälningsplikt vid kränkningar. Det innebär att händelsen så snart som möjligt ska rapporteras till skolans rektor, som i sin tur ska rapportera vidare till skolans huvudman.

Vilka händelser ska rapporteras?

En kränkning definieras som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. I skollagen står det:

“En lärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn.”

Det här ska skolan göra steg för steg

Utreda

Utreda

Efter en anmälan om kränkande behandling ska skolan och huvudmannen utreda situationen. De ska inte göra någon värdering av hur allvarlig händelsen är innan de utreder. Syftet med utredningen är att samla in information och kunskap kring situationen för att kunna bedöma om eleven har blivit utsatt för kränkande behandling och vilka åtgärder som i så fall ska sättas in.

Hur går utredningen till?

En utredning innefattar oftast samtal med det barnet som upplever sig kränkt och den eller de som har kränkt, men också andra personer som kan tänkas veta mer om situationen. Det kan även ingå att ta reda på vad som händer på sociala medier och på andra platser där eleverna finns. Ibland kan skolan även ta hjälp av särskild kompetens så som kurator eller psykolog. Dessa kan till exempel göra observationer på rasten eller i klassrummet.

Exakt vilken omfattning utredningen ska ha och hur den ska genomföras kan se olika ut från fall till fall. Skolan bör dokumentera det de får reda på i utredningen. Som förälder kanske du inte kan få veta allt som framkommer i utredningen på grund av sekretess.

Kränkande behandling ska alltid utredas. Det gäller även om en anmälan har gjorts till exempelvis polisen eller socialtjänsten.

Det här ska skolan göra steg för steg

Analysera orsaker

Analysera orsaker

För att förstå varför en kränkning har uppkommit behöver skolan analysera kränkningen utifrån olika perspektiv. Då ökar chansen att de sätter in rätt åtgärder som får kränkningarna att upphöra och inte upprepas.

Varför en analys?

Om de inte gör en analys är det lätt att åtgärderna sätts in mot symptomen istället för orsakerna. Ett exempel kan vara att vissa barn ofta blir knuffade i kön till matsalen. En snabb – och nödvändig – åtgärd kan vara att fler vuxna är närvarande när barnen går till matsalen. Men en analys kan visa att knuffarna beror på att detta beteende ger högre status bland barnen, därför behöver detta åtgärdas övergripande och långsiktigt. En snabb åtgärd utan analys leder ofta till att problemen finns kvar eller flyttar sig till en annan miljö eller situation.

Det här ska skolan göra steg för steg

Skapa åtgärder

Skapa åtgärder

Skolan ska sätta upp mål och bestämma åtgärder för att nå målen. Åtgärderna är skolans verktyg för att få stopp på kränkningarna och undvika att liknande kränkningar uppstår igen. Målen ska vara konkreta och gå att följa upp. Ett mål kan vara att eleverna ska känna sig trygga på skolgården. En åtgärd kan då vara fler rastvärdar och att skolan erbjuder planerade rastaktiviteter. Skolan bör utse vem som har ansvar för att genomföra åtgärderna, samt hur tidsplanen ser ut.

Fler förslag på tänkbara åtgärder:

  • Samtal med eleverna.
  • Ökad vuxennärvaro på platser eller tidpunkter som visat sig vara riskfyllda.
  • Extrapersonal/resurs för den eller de som kränker.
  • Se över gruppindelningar och platser i klassrummet.
  • Se över schemaläggning.

Delaktighet

Det är bra om skolan kan samarbeta med hemmet i arbetet med åtgärder. Det som framkommit i skolans utredning och orsaksanalys ligger till grund för åtgärderna. Du som förälder eller vårdnadshavare är en resurs i detta, och du kan ha egna förslag på åtgärder. Det är bra om åtgärderna skrivs ned i en handlingsplan som tydligt visar vad som ska göras, när det ska göras och vem som har ansvaret.

Det här ska skolan göra steg för steg

Följa upp

Följa upp

Skolan behöver löpande kontrollera hur de inblandade eleverna mår och om kränkningarna upphört. Uppföljningen visar om de behöver justera befintliga åtgärder eller sätta in helt nya.

Fråga skolan hur de brukar dokumentera kränkningar

Ett system för att rapportera kränkningsincidenter är till stor hjälp. Det underlättar rapporteringen och gör så att all nödvändig information kommer med.

Om ditt barn har blivit utsatt, har skolan erbjudit er ett uppföljningsmöte?

Vad bra!

Vi brukar rekommendera ett uppföljningssamtal cirka två-tre veckor efter att åtgärderna har satts in. Då kan ni tillsammans utvärdera förändringar, prata om hur barnen verkar må och titta vad som behöver göras framåt.

Be om ett uppföljningssamtal

Redan i början av ett ärende är det bra att boka in ett uppföljningssamtal. Kontakta skolan och be om ett samtal cirka två-tre veckor efter att åtgärderna har satts in. Då kan ni tillsammans utvärdera förändringar, prata om hur barnen verkar må och titta vad som behöver göras framåt.

Om mobbning och kränkningar fortsätter

Barn- och elevombudet

Om förskolan eller skolan inte lyckas lösa ditt barns utsatthet kan du vända dig till Barn- och elevombudet (BEO), som är en del av Skolinspektionen. BEO går igenom alla uppgifter som kommer in till dem och avgör sedan om det ska startas en utredning. BEO utreder inte alla uppgifter som kommer in, men de sparar alla uppgifter för framtiden. Dessa kan komma att ligga till grund för en framtida tillsyn.

BEO prioriterar att utreda de ärenden där det finns en risk att barn har varit och är utsatta för omfattande kränkningar. Om BEO startar en utredningen kan de kontakta dig för kompletterande information. BEO tar även in information från flera håll och de företräder varken huvudman eller barnet.

Läs mer om Barn- och elevombudet

Diskrimineringsombudsmannen

Om ditt barn har blivit utsatt för mobbning och kränkningar och det finns en koppling till en diskrimineringsgrund ska du anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Diskrimineringsgrunderna är kön, religion eller annan trosuppfattning, etnicitet, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt funktionsnedsättning.

Läs mer om Diskrimineringsombudsmannen 


Fler guider

Ett barn och en pappa sitter i en soffa och pratar

Guide

Prata med ditt barn om mobbning

Att prata med sitt barn om svåra saker, så som mobbning, är inte alltid lätt. Blir det ofta så att du förhör ditt barn när du egentligen bara vill veta hur de mår? I denna guide får du tips på hur du kan prata med ditt barn om mobbning och trygghet i skolan.

Guide

Vem kontaktar jag i förskolan eller skolan?

Det kan var svårt att veta rätt tillvägagångssätt när ens barn blir utsatt för mobbning i skolan eller förskolan. I denna guide får du tips om vem du kan kontakta om ditt barn blir utsatt för mobbning.

Guide

Så pratar du om nätet

På alla ställen där människor finns och där sociala relationer är i fokus kan kränkningar ske, så även på nätet. Det är viktigt att vi pratar med barn och unga om detta i förebyggande syfte. Här guidar vi dig att ta snacket om nätet.