Mobbningen ökar:

Friends 10 krav till politiken

10 insatser för en värld fri från mobbning

Mobbningen fortsätter att öka i Sverige. Nya siffror visar att minst 140 000 barn och unga i Sverige har varit utsatta för frekvent mobbning under de senaste månaderna. Sverige har gått från att ha varit ett föregångsland till att på senare år misslyckats, inte bara med att skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer, utan även med att skydda skolbarn mot nätmobbning och trakasserier i digitala miljöer. Att 140 000 barn och unga utsätts för mobbning varje år är oacceptabelt. Utvecklingen strider mot barnkonventionen, skollagen och diskrimineringslagen och är ett brott mot barns grundläggande rättigheter samt deras utbildningsmässiga och digitala trygghet. Genom barnkonventionen och de globala hållbarhetsmålen har staten redan lovat barn en uppväxt fri från mobbning och annat våld.

Vägen framåt måste bygga på långsiktiga insatser och kraftfulla åtgärder som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Kommande regering behöver sätta upp en nollvision mot mobbning och kränkningar mot barn och unga till 2030. Visionen bör ha som delmål att halvera mobbningen i Sverige under den kommande mandatperioden.

För att nå detta livsviktiga mål kräver Friends följande 10 insatser:

1

En kommission mot mobbning

Sverige är inte längre ett föregångsland vad gäller mobbning. Mobbning har mycket allvarliga konsekvenser, inte minst för de utsatta barnens psykiska hälsa på kort och lång sikt. Mobbningen ökar i Sverige och 140 000 barn uppger att de utsatts de senaste månaderna. För att vända utvecklingen snarast behöver regeringen tillsätta en snabbfotad kommission som kan involvera barn och unga, akademien, civilsamhället, myndigheter och skolan för att utreda ökningen och föreslå skarpa åtgärder.

Sverige är inte längre ett föregångsland vad gäller mobbning.  I WHO:s internationella rapport ser vi att Sverige halkar efter jämfört med andra länder i Europa och Canada. Gällande mobbning bland 11 åringar har Sverige har gått från plats 2 till 18, och tittar vi på mobbningen bland 15-åringar har Sverige halkat ner från plats 4 till 22. 2 Under det senaste decenniet har mobbningen ökat signifikant bland barn och unga i landet.3 Friends visar i samarbete med Örebro universitet, baserat på en ny NOVUS-undersökning och elevstatistik från Skolverket, att minst 140 000 barn varit utsatta för mobbning under de senaste månaderna. Att våld och kränkningar ökar är en av Sveriges största utmaningar med att nå målen i Agenda 2030.4 Mobbning har mycket allvarliga konsekvenser, inte minst för de utsatta barnens psykiska hälsa på kort och lång sikt.5 12,6% uppger att de blivit mobbade frekvent eller tillfälligt 2014, jämfört med 19,4% 2018 och 23,0% 2022. 11-åriga barn rapporterar de högsta nivåerna av skolmobbning. Flickor i Sverige är mycket mer utsatta för nätmobbning jämfört med flickor i Europa. Mest utsatta för nätmobbning är 13-åriga tjejer.6 Detta är ett brott mot barns grundläggande rättigheter samt deras utbildningsmässiga och digitala säkerhet.

Det finns flera rimliga och kvalificerade antaganden om varför mobbningen har ökat, exempelvis:

  • Brist på skyddsfaktorer (som tillitsfulla relationer med vuxna och ett positivt skolklimat)
  • Ökad ojämlikhet och polarisering i samhället
  • Minskad likvärdighet i skolan
  • Nedskärningar i elevhälsan
  • Fokus i skolan på att åtgärda och inte förebygga
  • Nedprioritering av frågan hos skolledning och skolmyndigheter
  • Brister i det förebyggande arbetet kopplad till kunskapsglapp, samt
  • Den ökade digitaliseringens baksidor
  • Ökade nivåer av grövre våld och kriminalitet i barns och ungas liv samt
  • Ökade kunskapskrav på skolbarn, vilket medför att många barn inte klarar av att fullfölja grundskolan med godkända betyg och saknar utbildning som kan leda till arbete

Men idag kan vi inte säga med absolut säkerhet vad den ökade mobbningen beror på. För att kunna vända utvecklingen snarast: Tillsätt en snabbfotad kommission som kan involvera barn och unga, akademien, civilsamhället, myndigheter och skolan för att utreda varför mobbningen ökar i Sverige för att därigenom kunna identifiera verkningsfulla åtgärder.

2

Ett kunskapslyft om mobbning

För att förebygga mobbning och diskriminering måste kunskapen öka i hela skolvärlden – där vuxna med ansvar för barns trygghet finns. Mobbningsforskning är ett kraftigt expansivt forskningsfält. Att glappet mellan forskning och praktik överbryggas är livsviktigt för barn och ungas utveckling och hälsa och därför behöver såväl nuvarande som blivande skolledare och pedagoger få kunskap och verktyg. Kommande regering bör göra en ekonomisk satsning motsvarande andra nationella kunskapslyft, för att öka kunskapsläget i skolan markant med delmålet att halvera antalet utsatta barn under kommande mandatperiod.

För att förebygga mobbning och diskriminering måste kunskapen öka i hela skolvärlden. Det handlar om huvudmän och skolledning såväl som fritidspedagoger och lärare. Den pedagogiska personalen driver det dagliga trygghetsarbetet i vardagen, men en förutsättning för det är att det finns engagemang och stöd för detta uppifrån – från ansvarig huvudman till statliga myndigheter.

Mobbningsforskning är ett kraftigt expansivt forskningsfält, med ett exponentiellt ökat antal forskningsartiklar publicerade. 1981–1985 publicerades 28 artiklar, 1991–1995 var det 146 artiklar, 2001–2005 var det 1091 artiklar och 2011–2015 hela 6095 forskningsartiklar. Trenden fortsätter. Att glappet mellan forskning och praktik överbryggas är livsviktigt för barn och ungas utveckling och hälsa och därför behöver framtidens lärare få kunskap och verktyg redan på lärarprogrammet för att hantera mobbning. En obligatorisk del av lärarutbildningen ger bättre förutsättningar för en likvärdig skola. Separata obligatoriska moduler både om mobbning generellt och alla delar av identitetsbaserad mobbning, (exempelvis moduler om NPF och andra funktionsnedsättningar, rasism, HBTQI och genus) bör tillhandahållas i lärarutbildningen, samt i fortbildningen för aktiva lärare och fritidspersonal. Ett exempel på ett område där ökad kunskap är ett måste är rasismen i miljöer där barn och unga vistas. UNESCO7 lyfter etnicitet som en av de stora drivkrafterna bakom mobbning, och på Friends8 ser vi i våra enkäter att etnicitet är den vanligaste diskrimineringsgrunden som barn själva anger som skäl till att de blivit kränkta. Arbetet mot rasism måste vara levande hos alla som arbetar med och för barn, och för det krävs ökad och uppdaterad kompetens. Detsamma gäller elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som i högre grad är utsatta för mobbning än andra elever9.

Sverige har vid flera tillfällen fått kritik från FN:s barnrättskommitté som
granskar hur väl Sverige följer FN:s barnkonvention. I den senaste granskningen från 201510 skriver FN:s barnrättskommitté att det är oroande att trakasserier och
nätmobbning ökar i samhället. De rekommenderar att Sverige
förstärker åtgärderna för att bekämpa all sorts mobbning och diskriminering – detta
inkluderar till exempel ökad kunskap bland skolpersonal när det kommer till dessa
frågor.

Aldrig tidigare har det funnits så mycket kunskap, men ändå ökar mobbningen i Sverige. Ansvaret för skolan ligger på landets kommuner, men det finns goda exempel som Matematiklyftet och Läslyftet där regeringen skjutit till medel för att effektivt och samlat lyfta skolans kvalitet på ett utpekat område. På ett kraftfullt sätt behöver vi nu höja kunskapen inom skolvärlden kring hur man förebygger och minskar mobbning, kränkningar och diskriminering. Att förekomsten av mobbning ökar är inte ett tecken på att problemen inte kan åtgärdas – det är ett tecken på att frågan inte har prioriterats tillräckligt högt. Kommande regering bör göra en ekonomisk satsning motsvarande andra nationella kunskapslyft, med målet att öka kunskapsläget i skolan markant och halvera antalet utsatta barn under kommande mandatperiod. Till år 2030 bör det finnas en nollvision, i linje med de globala hållbarhetsmålen 4.a.2 om inkluderande och trygga utbildningsmiljöer samt 16.2 om att alla former av våld, inklusive mobbning och annan utsatthet ska upphöra före 2030.

3

Fler kuratorer i skolan

Forskning visar att det krävs att hela skolan är involverad för att förebygga mobbning. En nyckelperson är skolkuratorn som med sin kompetens har en central roll i trygghetsarbetet på en skola. Enligt skollagen ska alla elever ha ”tillgång till” elevhälsa, men den formuleringen lämnar utrymme för tolkning. Elevers rätt till elevhälsa måste tydliggöras, och regeringen behöver genomföra en tydlig satsning på fler kuratorer i skolan så att de kan utföra sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete – och inte som idag tvingas fokusera på det åtgärdande arbetet när mobbning redan är ett faktum.

Inom mobbningsforskning lyfts ofta att hela skolan måste vara involverad för att förebygga mobbning, från ledning och skolpersonal till elever och föräldrar. I det arbetet behövs hela elevhälsan där alla professioner bidrar med sin specifika kompetens. En nyckelperson i det förebyggande arbetet är skolkuratorn som med sin kombinerade sociala och psykosociala kompetens har en central roll i trygghetsarbetet på en skola. Därför är en stärkt elevhälsa med en tydlig satsning på skolkuratorer betydelsefull för att minska mobbningen.

Fokus för hela elevhälsan är hälsofrämjande och förebyggande arbete. Enligt skollagen ska alla elever ha ”tillgång till” elevhälsa. I praktiken har denna formulering dock lämnat ett stort utrymme för tolkning. ”Tillgång till” kan tex. innebära att en skolkurator ansvarar för över 1000 elever på flera olika skolenheter, eller att en skolkoncern har en enda kurator i en hel region. Kuratorn är skolans psykosociala expert och den som är utbildad för att se eleven i hela sitt sammanhang. Akademikerförbundet SSR arbetar för att formuleringen ”tillgång till” elevhälsans olika professioner ska förtydligas, och att skolkuratorns uppdrag ska avgränsas. Med stöd av undersökningar med sina medlemmar som arbetar som skolkuratorer driver de ett elevunderlag på 300 elever per skolkurator och att ingen skolkurator ska ansvara för mer än tre skolor.

En stor mängd forskningsresultat tyder på att alla barn och ungdomar som utsätts för mobbning bör anses löpa hög risk att utveckla psykiska problem i något skede i livet. Friends menar att formuleringen ”tillgång till” inte är tillräckligt stark för att elevhälsan ska kunna utföra sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Att stärka elevhälsan handlar om att skapa en hållbar skolmiljö där barn och unga växer upp i trygghet. Det råder ingen tvekan om att inblandning i mobbning har negativa konsekvenser för elevernas psykiska och fysiska hälsa, skolresultat och självkänsla.

Elevers rätt till elevhälsa måste tydliggöras, och regeringen behöver genomföra en tydlig satsning på fler kuratorer i skolan så att de kan utföra sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete.

4

Mobbning in i skollagen

Dagens lagstiftning ställer höga krav på skolors arbete mot diskriminering och kränkande behandling, vilket är bra. Dock nämns inte ”mobbning” alls i skollagen. Det är en stor brist idag och gör att mobbning i skolan inte kallas vid sitt rätta namn, utan blir till något annat. Friends anser att begreppen mobbning och våld ska föras in i skollagen, som gjorts i våra grannländer, så att de kompletterar begreppen kränkning och diskriminering och harmonierar med artikel 19 i barnkonventionen. På så sätt förtydligas skolornas ansvar att jobba förebyggande mot mobbning och Skolinspektionen kommer att behöva följa upp förekomst av mobbning och våld i skolan.

Den nuvarande lagstiftningen ställer höga krav på skolors och förskolors arbete mot diskriminering och kränkande behandling, vilket är bra. En anställd i skolan måste agera redan första gången den får kännedom eller misstänker att en elev upplever sig kränkt. Syftet är att åtgärder ska ske innan det blivit mobbning, vilket är en viktig princip där Sverige är ett föregångsland. Dock nämns inte ”mobbing” alls i skollagen. Det är en stor brist som bidrar till att våld och mobbning i skolan inte kallas vid sina rätta namn, utan blir till något annat. Friends möter skolor som hävdar att de inte behöver ha insatser mot mobbning, eftersom det inte står i skollagen. Andra skolor pratar mycket om mobbning, men hittar det inte i styrdokumenten. Det råder en begreppsförvirring i skolan som barn och elever i slutändan får betala för. Vi vet också från forskning att den ”doseringseffekt” som mobbning medför (att under en längre tid utsättas för systematiska kränkningar) innebär ännu allvarligare konsekvenser för den utsatte. Att ta med mobbning i skollagen innebär att alla skolor måste rusta sig för att motverka det, samt hantera konsekvenserna när det upptäcks. I princip all forskning utgår från mobbningsbegreppet, så att använda den forskningen som grund i arbetet mot kränkningar är inte helt korrekt. I både norsk och finsk skollag förekommer både våld och mobbning i skollagen. Friends anser att begreppen mobbning och våld ska föras in i skollagen så att de kompletterar begreppen kränkning och diskriminering och harmonierar med artikel 19 i barnkonventionen. Såväl myndigheter som huvudmän och enskilda skolor får därmed ett förtydligat ansvar att jobba förebyggande mot mobbning. När mobbning och våld förekommer som begrepp i skollagen kommer Skolinspektionen att behöva följa upp förekomst av mobbning och våld i skolan och skärpa sin tillsyn på området, vilket är viktigt sett till mobbningens ökning under de senaste åren och nuvarande omfattning.

5

Ett barnombud för nätet

Barns och ungas rättigheter för en trygg tillvaro online behöver stärkas. Flickor i Sverige är mycket mer utsatta för nätmobbning jämfört med flickor i Europa.

En ”BO för nätet” bör inrättas och ges ett utredningsmandat, vilket skulle innefatta att hantera individuella klagomål och stötta barn och unga i svåra fall av kränkningar och utsatthet på nätet.

För majoriteten av barn i Sverige är nätet en integrerad del av livet. Nätet innebär oändliga möjligheter till kontakt, kunskap och underhållning. Det som är positivt med nätet är dock även det som blir problematiskt när någon är utsatt. Kränkande kommentarer och bilder kan postas, gillas och delas vidare, vilket leder till att kränkningar kan upplevas om och om igen. I Friends enkäter rapporterar nästan var tredje elev om utsatthet på nätet. Detta resultat betyder även att utsatthet på nätet har den högsta rapporteringen av alla de former av utsatthet som Friends frågar efter i enkäterna. Enligt Statens medieråd uppger 19 procent i åldrarna 13–16 att de har råkat ut för att någon har varit elak eller mobbat dem på internet eller via mobilen.

Forskning visar att elever som har blivit utsatta för mobbning både i skolan och på nätet, i jämförelse med de som inte är utsatta eller utsatta för endast en form av mobbning, i skolan eller på nätet, löper en väsentligt högre risk för suicidala tankar och suicidförsök.

FN:s barnrättskommitté har tagit fram en ny kommentar till barnkonventionen för att förtydliga staters ansvar för att skydda och stärka barn på nätet. Det är hög tid att staten tar ett större ansvar för att hjälpa barn som utsätts för mobbning och kränkningar på nätet. En ”BO för nätet” bör inrättas, med ett utredningsmandat vilket skulle innefatta att hantera individuella klagomål. Australien är ett föregångsland där deras eSafety commissioner förebygger ”online harm” genom att utveckla verktyg och program baserade på evidens, skydda medborgare och minska utsatthet med regelverk och rapporteringssystem samt arbeta proaktivt med initiativ som gör digitala miljöer tryggare och mer inkluderande.

6

Förtydliga barns klagomålsinstanser

Barn som utsatts för mobbning, kränkningar och diskriminering hamnar ofta mellan stolarna när Barn- och Elevombudet (BEO) och Diskrimineringsombudsmannen (DO) hänvisar till den andra instansen. Frågan om det är kränkningar eller trakasserier som ett barn blivit utsatt för är ofta oväsentligt för det enskilda barnet. Dessutom skiljer sig myndigheternas arbetssätt åt, vilket gör att vissa barn har större chans att få sitt ärende prövat beroende på vilket myndighet det hamnar hos. Att barn som blivit utsatta får möjlighet att få sitt ärende prövat och få upprättelse är en viktig del i barnrättsarbetet. Regeringen måste förtydliga vilken instans barn och deras vårdnadshavare kan vända sig till när deras rättigheter kränkts, och säkerställa att alla barn har likvärdiga möjligheter att få hjälp.

Barn och elever ska kunna känna sig trygga i skolan och om skolan inte kan ge denna trygghet måste det enskilda barnet kunna driva frågan vidare och få ett likvärdigt stöd, oavsett vilken myndighet som äger frågan eller om de utsatts för diskriminering (trakasserier) eller kränkande behandling. Barn som utsatts för mobbning, kränkningar och diskriminering hamnar ofta mellan stolarna när Barn- och Elevombudet och Diskrimineringsombudsmannen hänvisar till den andra instansen. Skyddet för barn och elever ska vara så effektivt som möjligt i alla led. I flera år har myndigheter och politiken sett över denna fråga, och både motioner21 och utkast till lagrådsremiss har lagts fram. Myndigheternas arbetssätt har delvis förändrats, men i praktiken har vissa barn sämre möjligheter till upprättelse och ersättning än andra. Att utsatta barn faller mellan stolarna är inte acceptabelt.

Friends ställer sig också bakom den utredning som just nu pågår huruvida Sverige bör ansluta sig till det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en individuell klagomålsmekanism. Det tredje tilläggsprotokollet innebär att barn, eller representanter för barn, kan vända sig till FN:s barnrättskommitté om de anser att deras rättigheter enligt barnkonventionen har blivit kränkta.

En översyn av hela anmälningsproceduren hos både BEO och DO behöver göras så att barnrättsperspektivet stärks vad gäller barns inflytande (artikel 12) och att rätten att få komma till tals i mycket högre grad utformar anmälningsförfarandet. Att barn som blivit utsatta får möjlighet att få sitt ärende prövat och få upprättelse är en viktig del i barnrättsarbetet. Regeringen måste förtydliga vilken instans barn och deras vårdnadshavare kan vända sig till när deras rättigheter kränkts, och säkerställa att alla barn har likvärdiga möjligheter att få hjälp och sina rättigheter tillgodosedda.

7

Nya rekommendationer från Skolverket

Skolornas huvudmän är ansvariga för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling, tillika att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Vad skolorna ska uppnå är tydligt, men dock saknas hur:et. Friends kräver tydliga rekommendationer från Skolverket om hur skolor ska arbeta mot mobbning med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet. Det behövs en forskningsbaserad och tydlig modell för ”best practice” och en sammanfattning av viktiga steg en skola kan ta för att öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer kopplat till mobbning.

Det är rimligt att hävda att implementering av strategier för att förebygga mobbning är otillräckliga idag. Exempelvis, svarade 83 % av eleverna 2009 att deras skola ’arbetar aktivt för att motverka mobbning’ i jämförelse med 72 % 2018. Skolors svårigheter med implementering av evidensbaserade verktyg för mobbningsprevention är väl dokumenterade och det saknas rekommendationer för implementering av det mobbningsförebyggande arbetet från skolmyndigheter på nationell nivå.  Under det senaste decenniet har Skolverket publicerat en sammanfattning av sin forskningsutvärdering 2011, samt vägledning för implementering i de allmänna råden 2012. De allmänna råden togs senare bort 2017 och inga nya allmänna råd om hur man kan förebygga mobbning har sedan dess kommit ut. Skolverket ger fortfarande allmänna råd i flera andra viktiga skolfrågor. Idag finns resurser för skolor om förebyggande av mobbning som en del av den allmänna skolutvecklingen på Skolverkets webbsida ”inspiration och stöd”. Under 2022 planerar Skolverket att ge ut en kunskapsöversikt om mobbning och kränkande behandling.

Vi menar att detta inte räcker för att motverka skolmobbning och nätmobbning i Sverige. Friends kräver tydliga rekommendationer från Skolverket och berörda myndigheter om hur skolor ska arbeta mot mobbning med utgångspunkt i aktuell forskning, och att dessa jämförs mot UNESCO:s rekommendationer. Därutöver behöver en lättillgänglig, forskningsbaserad och tydlig modell för ”best practice” och viktiga steg för att öka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer kommuniceras brett i skolans värld. I samband med rekommendationerna behövs också en uppdaterad sammanställning av anti-mobbningsprogram så att de skolor som bedömer att de har behov av det kan göra informerade val.

8

Granskning av skolor

Det är tydligt att vissa huvudmän brister i skyldigheten att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling, eftersom minst 140 000 barn rapporterat utsatthet för mobbning. Skolans systematiska trygghetsarbete måste stärkas. Ett led i detta är separata inspektioner gällande kränkningar och mobbning som bör genomföras av Skolinspektionen regelbundet i alla skolor. Där inspektionen identifierar problem som är oroande bör ytterligare stöd ges till enskilda skolor.

Det är tydligt att vissa huvudmän brister i skyldigheten att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Eftersom mobbning och kränkningar innebär en så allvarlig inskränkning av elevernas rättigheter med farliga konsekvenser på både kort och lång sikt bör separata inspektioner gällande kränkningar och mobbning genomföras av Skolinspektionen regelbundet i alla skolor.

Vem ska dra i nödbromsen på skolor där exempelvis 20 % av eleverna är utsatta för mobbning och trakasserier av andra elever, och mobbade av skolpersonal? Skolor med låga kunskapsresultat och som bedöms ha svåra förutsättningar att förbättra elevernas resultat på egen hand kan väljas ut av Skolverket för att delta i ”Samverkan för bästa skola”. I tätt samarbete med huvudman arbetar Skolverket för att stärka arbetet med att planera, följa upp och utveckla utbildningen. Ett liknande upplägg behöver införas där skolor med hög förekomst av mobbning får hjälp. Om det genomförs regelbundna inspektioner i alla skolor gällande mobbning, och ytterligare stöd ges till enskilda skolor där resultaten är oroande så kan i förlängningen liv räddas.

9

Elevers röst som utgångspunkt för åtgärder

Elever är experter på sin verklighet. För att rikta insatserna rätt måste vi våga ställa specifika frågor till elever om deras utsatthet, och använda den datan som ett verktyg. Idag finns inga tydliga krav på att mäta mobbning eller kräkningar i svenska skolor. Ett nationellt enkätsystem för mätning av mobbning i alla skolor bör införas och ligga till grund för utvecklingen av riktlinjer och arbetssätt mot mobbning, både lokalt och nationellt.

Idag finns inga tydliga krav på att mäta mobbning eller kränkningar i svenska skolor. Vår rekommendation är att både Skolverket och Skolinspektionen i sina återkommande undersökningar (Attityder till skolan och Skolenkäten), lägger till ett beteendemått för både frekvent och tillfällig mobbning, trakasserier och andra kränkningar.

Det är förvånande att inte Skolinspektionen i samband med revidering av Skolenkäten 2022 har lagt till någon fråga där barn får svara på om de är utsatta för kränkningar, mobbning, trakasserier av andra elever samt av skolpersonal med tanke på att Skolinspektionen utövar tillsyn över detta område och därtill inrymmer Barn- och elevombudet som ”bevakar barns och elevers rättigheter och utreder uppgifter om kränkningar i skolan”. Våga fråga om mobbning och barns utsatthet!

Barns rättigheter är universella och lika, gäller för alla barn. Barn är rättighetsbärare, vilket nödvändiggör deras delaktighet kring frågor som påverkar deras rättigheter. Det innebär att barn ska inkluderas i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av program, insatser, policy, riktlinjer på ett sätt som stärker deras egenmakt. En lösning vore att utforma och implementera ett nationellt automatiserat enkätsystem för att mäta och följa barns upplevelser av mobbning i skolan och online samt för att bedöma effekterna av insatser både på skol- och policynivå. Systemet bör inte bara registrera förekomsten utan också arten av mobbningen, de åtgärder som inletts samt resultaten. Dessa uppgifter bör löpande ligga till grund för utvecklingen av riktlinjer och polices mot mobbning, både lokalt och nationellt. Resultatet från dessa enkäter ger skolledningen en omedelbar automatiserad analys, visualiserad online och lätt att förstå. Enkätsystemet bör baseras på forskning och ge indikatorer på vad skolan behöver förbättra samt förslag på insatser och arbetssätt.

10

Ett partnerskap mot mobbning i Sverige

Vi behöver lära oss av våra nordiska grannländer, som till skillnad från Sverige lyckats hålla mobbning på en låg nivå. I Norge har regeringen och 14 andra aktörer gått samman i ett partnerskap med utgångspunkten att alla barn och unga har rätt till en lärandemiljö utan mobbning. De arbetar med att sätta arbetet mot mobbning på agendan och samarbetar med relevanta aktörer i lokalsamhället för att stärka och utveckla kompetens och förmåga att motverka mobbning. Friends vill att regeringen initierar och finansierar ett partnerskap mot mobbning enligt norsk modell med relevanta aktörer som elevorganisationer, fackförbund, myndigheter och civilsamhällesorganisationer.

På den finska regeringens hemsida behöver en besökare två klick för att mötas av information om mobbning. På den norska regeringens hemsida så räcker det med ett klick. På Sveriges motsvarighet hittar en besökare ingenting om mobbning eller kränkningar i skolan utan att använda sökfunktionen, då dyker några propositioner upp och någon debattartikel från 2015 av dåvarande skolminister. Även om likheterna mellan de nordiska länderna är många, så skiljer vi oss givetvis åt i vissa aspekter gällande organisering och styrning. Dock säger kommunikationen om mobbning på de olika regeringarnas hemsidor mycket om hur högt prioriterad frågan är. Friends menar att det är en del av förklaringen till att mobbningen ökar i Sverige medan våra grannländer lyckats hålla mobbning på en låg nivå.

På den norska regeringens hemsida redovisar de vilka fem områden de prioriterat för att arbeta mot mobbning, som exempel har de infört lokala mobbningsombud i alla län. Ombuden ska bland annat stödja och vägleda barn, elever och föräldrar om den psykosociala miljön i förskola och skola. Ett annat viktigt initiativ som Friends menar att Sverige bör ta efter är den norska regeringens engagemang för ett partnerskap mot mobbning. 2016 etablerades ett bindande samarbete mot mobbning. Den 25 mars 2021 undertecknades ett nytt avtal och samarbetet förlängdes till 2025. Partnerskapet mot mobbning består nu av Regeringen, Sametinget, Utdanningsforbundet, Foreldreutvalget for grunnopplæringen (FUG), Foreldreutvalget for barnehager (FUB), Fagforbundet, KS, Skolenes Landsforbund, Skolelederforbundet, Elevorganisasjonen, Norsk Lektorlag, Private Barnehagers Landsforbund, Kristne Friskolers Forbund, Landsforeningen for helsesykepleiere innen Norsk Sykepleierforbund og Organisasjonen Frivillighet Norge. Partnerskapet har åtagit sig att sätta alla former av mobbning på agendan och bidra till att barn och unga blir delaktiga i ett helhetsarbete för en inkluderande uppväxt- och lärmiljö. Partnerskapet ska genomföra åtgärder i sina egna organisationer och i samarbete för att följa upp sina skyldigheter.

Friends vill att regeringen initierar och finansierar ett partnerskap mot mobbning enligt norsk modell med relevanta aktörer som elevorganisationer, fackförbund, myndigheter och civilsamhällesorganisationer.

Ta del av våra rapporter

Kille på väg till skolan med ryggsäck. han har luvtröja som döljer hans ansikte.

Rapport

Mobbningens pris

De konsekvenser som mobbning kan ge upphov till för individen och samhället beräknas kosta 46 miljarder kronor över en 30-årsperiod.

Rapport

Mobbningens förekomst

Mobbningen fortsätter att öka i Sverige. Friends visar i samarbete med Örebro universitet, baserat på en ny Novus-undersökning och elevstatistik från Skolverket, att minst 140 000 barn och unga har varit utsatta för mobbning under de senaste månaderna.

bild på fyra barn som sitter på golvet i en idrottssal

Rapport

Friendsrapporten 2021

Etnicitet är den vanligaste orsaken till trakasserier i skolan.