Det här ska skolan göra steg för steg

Alla som arbetar i skolan har skyldighet att agera så fort de får kännedom om eller misstänker att ett barn känner sig utsatt för kränkningar.

Agera direkt

Personalen på skolan behöver direkt visa att den har sett eller känner till vad som har hänt, exakt på vilket sätt beror på händelsen och kontexten. Ofta handlar det om att sända rätt signaler och visa att kränkningen och beteendet inte är okej. Det är även viktigt att ge stöd till den som blir utsatt. Händelsen bör också dokumenteras, exempelvis genom en incidentrapport. Föräldrar, både till den som är utsatt och utsätter, bör kontaktas i ett tidigt skede.

Skolan har anmälningsplikt vid kränkningar. Det innebär att händelsen så snart som möjligt ska rapporteras till skolans rektor, som i sin tur ska rapportera vidare till skolans huvudman.

Vilka händelser ska rapporteras?

En kränkning definieras som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. I skollagen står det:

“En lärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn.”

Efter en anmälan om kränkande behandling ska skolan och huvudmannen utreda situationen. De ska inte göra någon värdering av hur allvarlig händelsen är innan de utreder. Syftet med utredningen är att samla in information och kunskap kring situationen för att kunna bedöma om eleven har blivit utsatt för kränkande behandling och vilka åtgärder som i så fall ska sättas in.

Hur går utredningen till?

En utredning innefattar oftast samtal med det barnet som upplever sig kränkt och den eller de som har kränkt, men också andra personer som kan tänkas veta mer om situationen. Det kan även ingå att ta reda på vad som händer på sociala medier och på andra platser där eleverna finns. Ibland kan skolan även ta hjälp av särskild kompetens så som kurator eller psykolog. Dessa kan till exempel göra observationer på rasten eller i klassrummet.

Exakt vilken omfattning utredningen ska ha och hur den ska genomföras kan se olika ut från fall till fall. Skolan bör dokumentera det de får reda på i utredningen. Som förälder kanske du inte kan få veta allt som framkommer i utredningen på grund av sekretess.

Kränkande behandling ska alltid utredas. Det gäller även om en anmälan har gjorts till exempelvis polisen eller socialtjänsten.

För att förstå varför en kränkning har uppkommit behöver skolan analysera kränkningen utifrån olika perspektiv. Då ökar chansen att de sätter in rätt åtgärder som får kränkningarna att upphöra och inte upprepas.

Varför en analys?

Om de inte gör en analys är det lätt att åtgärderna sätts in mot symptomen istället för orsakerna. Ett exempel kan vara att vissa barn ofta blir knuffade i kön till matsalen. En snabb – och nödvändig – åtgärd kan vara att fler vuxna är närvarande när barnen går till matsalen. Men en analys kan visa att knuffarna beror på att detta beteende ger högre status bland barnen, därför behöver detta åtgärdas övergripande och långsiktigt. En snabb åtgärd utan analys leder ofta till att problemen finns kvar eller flyttar sig till en annan miljö eller situation.

Skolan ska sätta upp mål och bestämma åtgärder för att nå målen. Åtgärderna är skolans verktyg för att få stopp på kränkningarna och undvika att liknande kränkningar uppstår igen. Målen ska vara konkreta och gå att följa upp. Ett mål kan vara att eleverna ska känna sig trygga på skolgården. En åtgärd kan då vara fler rastvärdar och att skolan erbjuder planerade rastaktiviteter. Skolan bör utse vem som har ansvar för att genomföra åtgärderna, samt hur tidsplanen ser ut.

Fler förslag på tänkbara åtgärder:

• Samtal med eleverna.
• Ökad vuxennärvaro på platser eller tidpunkter som visat sig vara riskfyllda.
• Extrapersonal/resurs för den eller de som kränker.
• Se över gruppindelningar och platser i klassrummet.
• Se över schemaläggning.

Delaktighet

Det är bra om skolan kan samarbeta med hemmet i arbetet med åtgärder. Det som framkommit i skolans utredning och orsaksanalys ligger till grund för åtgärderna. Du som förälder eller vårdnadshavare är en resurs i detta, och du kan ha egna förslag på åtgärder. Det är bra om åtgärderna skrivs ned i en handlingsplan som tydligt visar vad som ska göras, när det ska göras och vem som har ansvaret.

Skolan behöver löpande kontrollera hur de inblandade eleverna mår och om kränkningarna upphört. Uppföljningen visar om de behöver justera befintliga åtgärder eller sätta in helt nya.

Fråga skolan hur de brukar dokumentera kränkningar

Ett system för att rapportera kränkningsincidenter är till stor hjälp. Det underlättar rapporteringen och gör så att all nödvändig information kommer med.

Om mobbning och kränkningar fortsätter

Barn- och elevombudet

Om förskolan eller skolan inte lyckas lösa ditt barns utsatthet kan du vända dig till Barn- och elevombudet (BEO), som är en del av Skolinspektionen. BEO går igenom alla uppgifter som kommer in till dem och avgör sedan om det ska startas en utredning. BEO utreder inte alla uppgifter som kommer in, men de sparar alla uppgifter för framtiden. Dessa kan komma att ligga till grund för en framtida tillsyn.

BEO prioriterar att utreda de ärenden där det finns en risk att barn har varit och är utsatta för omfattande kränkningar. Om BEO startar en utredningen kan de kontakta dig för kompletterande information. BEO tar även in information från flera håll och de företräder varken huvudman eller barnet.

Läs mer om Barn- och elevombudet

Diskrimineringsombudsmannen

Om ditt barn har blivit utsatt för mobbning och kränkningar och det finns en koppling till en diskrimineringsgrund ska du anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Diskrimineringsgrunderna är kön, religion eller annan trosuppfattning, etnicitet, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt funktionsnedsättning.

Läs mer om Diskrimineringsombudsmannen