Kunskapsbanken
Tips när ditt barn utsätter andra för mobbning
Att få reda på att ens barn mobbar och kränker andra är såklart en jobbig insikt. Som vuxen har du ett ansvar att agera om ditt eller andra barn utsätter någon för mobbning eller kränkningar. Här hittar du råd om hur du kan agera och stötta ditt barn.
Hitta på sidan
Prata med ditt barn
Prata med ditt barn och fråga hur hen mår och hur hen har det i skolan, förskolan, idrottsföreningen och på fritiden. Fråga om det finns vuxna som ser vad som sker, som ditt barn känner sig trygg med och kan prata med.
Vi vet att barn, oavsett om de själva är utsatta eller utsätter andra för mobbning, inte alltid vill berätta för sin omgivning om sina upplevelser. Ofta kan det handla om att ett barn inte vill göra människor i sin omgivning ledsna, besvikna, oroliga eller arga. Det kan gälla föräldrar, skolpersonal kompisar eller andra anhöriga.
Försök förstå situationen
Använd öppna frågor som börjar med hur, vad, varför, vem och när för att hjälpa ditt barn att berätta om vad som har hänt. Här kommer några exempel:
- Vad var det som hände idag?
- Hur kände du dig innan detta hände?
- Hur tror du den andra personen kände sig?
- Hur skulle du känna om någon gjorde så mot dig?
- Varför tror du att du reagerade på detta sätt?
- Vad kunde du ha gjort annorlunda i situationen?
Här ger vi fler tips på hur du kan prata med ditt barn om mobbning.
Skilj mellan handling och person
Om du får veta att ditt barn har utsatt någon för mobbning är den allra viktigaste utgångspunkten i samtalet att skilja mellan handling och person. Det är handlingarna som är taskiga och felaktiga, men klargör att barnet som person är värdefullt och viktigt för dig. Lyssna för att förstå utan att bli arg eller skälla på ditt barn. Var tydlig mot ditt barn att det hen har gjort eller sagt är fel och inte okej.
Prata om mänskliga rättigheter och empati
Prata om mänskliga rättigheter och hur viktigt det är att vi alla ska få vara oss själva utan att känna oss dömda. Berätta varför det är viktigt att stå upp för människors rätt att vara olika, även om vi inte alltid förstår eller håller med om allt. Försök att få ditt barn att tänka utifrån andras perspektiv. Om ditt barn går i försvar och säger exempelvis: ”Det är inte bara jag som gjort eller sagt saker” eller ”Jag gjorde det inte för att mobba, det var bara på skoj” är det viktigt att lyfta den utsattes upplevelse, det är den som räknas. Personen upplevde sig sårad, ledsen och kränkt över det som sas eller gjordes mot hen. Hjälp ditt barn att ta ansvar för sina handlingar och inte skylla ifrån sig på vad andra gjorde. Ni kan bara förändra er själva, inte andra.
Samarbeta med skola, förskola eller idrottsförening
Var tydlig mot personal inom skola, förskola och andra vuxna att du som förälder vill samarbeta kring ditt barns situation. Ju fler vuxna som kan hjälpa och stötta ditt barn att ändra sitt beteende, desto bättre. Ta tillsammans reda på vilket stöd ditt barn behöver för att förändra sitt beteende.
Hjälp ditt barn att bryta negativa mönster
Att våga bryta negativa handlingar kräver mod och kan vara svårt och läskigt. Kanske känner ditt barn oro att själv bli utsatt? Var lyhörd för om ditt barn uttrycker en sådan oro och fråga om det finns något du som vuxen kan göra för att stötta barnet.
Uppmärksamma och uppmuntra ditt barn när hen lyckats bryta sitt negativa beteende även om det handlar om små steg framåt. Prata också med ditt barn om hur hen kan göra i fortsättningen för att inte haka på dessa taskiga handlingar mot andra barn.
Kom ihåg att kontinuerligt prata med ditt barn även när det kränkande beteendet har upphört. Fortsätt att synliggöra ditt barns positiva handlingar och beteenden.
Frågor du kan ställa till ditt barn
- Hur skulle du kunna säga förlåt eller be om ursäkt för det du gjort, och verkligen mena det?
- Vad behöver du för stöd för att sluta med ditt beteende?
- Hur är en bra vän, tycker du?
- Vad skulle du kunna göra annorlunda nästa gång du är i en liknande situation?
- Hur kan jag stötta dig på bästa sätt i det här?
Att tänka på i kontakt med det utsatta barnets föräldrar
Ibland är det svårt att se att ens eget barn är inblandat i en mobbningssituation. Det är alltid jobbigt att få reda på att ens barn har behandlat någon annan illa. Att känslor, till exempel skam, skuld, försvar och ilska, uppstår i akuta situationer är helt naturligt, speciellt när det rör ditt barn. Men försök att hålla dig lugn, lyssna och undvik att gå i försvar. Kom ihåg att ni båda vill att era barn ska må bra. Fokusera på att hitta en gemensam lösning.
