Hbtq+ inom barn- och ungdomsverksamhet

Vad är hbtq+?

Hbtq är ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera. Plusset lägger vi till för att inkludera andra identiteter och sexuella läggningar. Begreppet hbtq+ används för att sätta ord på den egna identiteten. Alla barn och unga har rätt att uttrycka sin könsidentitet och sexuella läggning precis som de själva vill. Könsidentitet och sexuell läggning är något som alla människor har och det är inget som går att se på personens utseende eller kropp.

Vad är homofobi och transfobi?

Homofobi är ett strukturellt problem, som grundar sig i en negativ syn på homo- och bisexuella. Det kan yttra sig genom stereotypa föreställningar, nedvärderande och kränkande skämt, men också genom hat – och våldsbrott mot homo- och bisexuella. För bisexuella är det också vanligt att sexualiteten förminskas, ifrågasätts och osynliggörs.

Transfobi är, likt homofobi, ett strukturellt problem, som grundar sig i en negativ syn på transpersoner. Det vill säga att det skulle vara fel att inte endast identifiera sig med det kön som tilldelades vid födseln. Det kan yttra sig genom stereotypa föreställningar, nedvärderande och kränkande skämt, men också genom hat – och våldsbrott mot transpersoner. Det kan uttryckas som att någon tycker att det är fel att se ut på ett annat sätt än så som en tjej eller kille enligt dem ”borde” se ut. Det kan också handla om att någon anser att det bara finns två kön (tjejer och killar) och att ingen kan känna sig som ”varken eller”, ”mitt emellan” eller ”både och”.

Homofobi och transfobi kan drabba personer som identifierar sig som hbtq+, men även personer som tolkas som hbtq+-personer.

Heteronorm och tvåkönsnorm

En norm kan förklaras som en osynlig regel eller förväntning på hur vi ska vara, tycka eller tänka för att passa in. Heteronormen bygger på att heterosexualitet skulle vara det ”normala”. Tvåkönsnormen är en förutsättning för att vidmakthålla heteronormen. Den delar upp människor i två kön – killar och tjejer. Killar och tjejer förväntas bli kära och attraheras av det motsatta könet. Heteronormen och tvåkönsnormen kan leda till att personer som identifierar sig som hbtq+ inte får samma frihet som heterosexuella cispersoner (en person som identifierar sig med det könet som registrerades för personen vid födseln) att vara öppna med sin sexualitet och kärlek eller att öppet visa vilka de är.

Exempel på hur heteronormen och tvåkönsnormen kan ta sig uttryck:

• Slentrianmässigt fråga “Är du kär i någon tjej/kille?” och referera till personens motsatta kön.
• Fråga om eller skoja om att någon är kär i sin kompis av motsatt kön.
• Göra indelningar utifrån kön (till exempel att killar bara ska dansa med tjejer). Här får samkönade par inte möjlighet att dansa med varandra och det osynliggör även andra kön än kille och tjej.
• Barn och unga eller ledare utgår ifrån att en familj ska inkludera en mamma och en pappa.
• Det finns bara två alternativ att kryssa i för kön (tjej/kille) i en enkät.

Är homo- och transfobi olagligt?

I Sverige ska alla ha lika rättigheter och möjligheter, oavsett vem du blir kär i, blir attraherad av eller vilken könsidentitet eller könsuttryck du har. Barnkonventionen, som är lag i Sverige, är tydlig med att inget barn får diskrimineras eller utsättas för våld eller trakasserier.

Sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck är två av diskrimineringsgrunderna som finns med i diskrimineringslagen. Föreningar, religiösa samfund och fritidsgårdar omfattas inte av diskrimineringslagen på samma sätt som exempelvis skolan, som har krav på sig att arbeta med aktiva åtgärder mot diskriminering. Däremot har alla människor rätt att inte bli diskriminerade, oavsett plats. Förebyggande insatser mot både kränkningar, trakasserier och diskriminering är avgörande för att skapa trygga och inkluderande fritidsaktiviteter för alla barn och unga.

Psykisk ohälsa och utsatthet vanligare för hbtq+-personer

Många hbtq+-personer mår bra, men en större andel unga hbtq+-personer mår sämre jämfört med andra unga¹. Psykisk ohälsa är mer utbredd bland personer som identifierar sig som hbtq+. Exempelvis är suicidtankar och suicidförsök mest förekommande bland unga transpersoner². En större andel unga hbtq+-personer utsätts också för olika former av hot och våld, diskriminering, kränkningar och trakasserier jämfört med andra unga¹.

Personer som återkommande utsätts tar ofta till så kallade anpassningsstrategier för att undvika kränkningar. Det kan innebära att välja att inte vara öppen med sin identitet, eller att undvika specifika situationer. I din roll som barn- och ungdomsledare har du möjlighet att göra skillnad och se till att alla barn är trygga i verksamheten. Alla ska känna sig trygga med att vara sig själva, utan hot om kränkningar, trakasserier eller mobbning.