Kunskapsbanken
Hbtq+ inom barn- och ungdomsverksamhet
Det är vanligt att personer som befinner sig utanför normen, till exempel hbtq+-personer, utsätts för kränkningar och mobbning. Här hittar du både kunskapshöjande information om hbtq+ och hur du som barn- och ungdomsledare kan arbeta för att motverka homo- och transfobi.
Hitta på sidan
Vad är hbtq+?
Hbtq är ett samlingsnamn för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera. Plusset lägger vi till för att inkludera andra identiteter och sexuella läggningar. Begreppet hbtq+ används för att sätta ord på den egna identiteten. Alla barn och unga har rätt att uttrycka sin könsidentitet och sexuella läggning precis som de själva vill. Könsidentitet och sexuell läggning är något som alla människor har och det är inget som går att se på personens utseende eller kropp.
Vad är homofobi och transfobi?
Homofobi är ett strukturellt problem, som grundar sig i en negativ syn på homo- och bisexuella. Det kan yttra sig genom stereotypa föreställningar, nedvärderande och kränkande skämt, men också genom hat – och våldsbrott mot homo- och bisexuella. För bisexuella är det också vanligt att sexualiteten förminskas, ifrågasätts och osynliggörs.
Transfobi är, likt homofobi, ett strukturellt problem, som grundar sig i en negativ syn på transpersoner. Det vill säga att det skulle vara fel att inte endast identifiera sig med det kön som tilldelades vid födseln. Det kan yttra sig genom stereotypa föreställningar, nedvärderande och kränkande skämt, men också genom hat – och våldsbrott mot transpersoner. Det kan uttryckas som att någon tycker att det är fel att se ut på ett annat sätt än så som en tjej eller kille enligt dem ”borde” se ut. Det kan också handla om att någon anser att det bara finns två kön (tjejer och killar) och att ingen kan känna sig som ”varken eller”, ”mitt emellan” eller ”både och”.
Homofobi och transfobi kan drabba personer som identifierar sig som hbtq+, men även personer som tolkas som hbtq+-personer.
Heteronorm och tvåkönsnorm
En norm kan förklaras som en osynlig regel eller förväntning på hur vi ska vara, tycka eller tänka för att passa in. Heteronormen bygger på att heterosexualitet skulle vara det ”normala”. Tvåkönsnormen är en förutsättning för att vidmakthålla heteronormen. Den delar upp människor i två kön – killar och tjejer. Killar och tjejer förväntas bli kära och attraheras av det motsatta könet. Heteronormen och tvåkönsnormen kan leda till att personer som identifierar sig som hbtq+ inte får samma frihet som heterosexuella cispersoner (en person som identifierar sig med det könet som registrerades för personen vid födseln) att vara öppna med sin sexualitet och kärlek eller att öppet visa vilka de är.
Exempel på hur heteronormen och tvåkönsnormen kan ta sig uttryck:
- Slentrianmässigt fråga “Är du kär i någon tjej/kille?” och referera till personens motsatta kön.
- Fråga om eller skoja om att någon är kär i sin kompis av motsatt kön.
- Göra indelningar utifrån kön (till exempel att killar bara ska dansa med tjejer). Här får samkönade par inte möjlighet att dansa med varandra och det osynliggör även andra kön än kille och tjej.
- Barn och unga eller ledare utgår ifrån att en familj ska inkludera en mamma och en pappa.
- Det finns bara två alternativ att kryssa i för kön (tjej/kille) i en enkät.
Är homo- och transfobi olagligt?
I Sverige ska alla ha lika rättigheter och möjligheter, oavsett vem du blir kär i, blir attraherad av eller vilken könsidentitet eller könsuttryck du har. Barnkonventionen, som är lag i Sverige, är tydlig med att inget barn får diskrimineras eller utsättas för våld eller trakasserier.
Sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck är två av diskrimineringsgrunderna som finns med i diskrimineringslagen. Föreningar, religiösa samfund och fritidsgårdar omfattas inte av diskrimineringslagen på samma sätt som exempelvis skolan, som har krav på sig att arbeta med aktiva åtgärder mot diskriminering. Däremot har alla människor rätt att inte bli diskriminerade, oavsett plats. Förebyggande insatser mot både kränkningar, trakasserier och diskriminering är avgörande för att skapa trygga och inkluderande fritidsaktiviteter för alla barn och unga.
Psykisk ohälsa och utsatthet vanligare för hbtq+-personer
Många hbtq+-personer mår bra, men en större andel unga hbtq+-personer mår sämre jämfört med andra unga1. Psykisk ohälsa är mer utbredd bland personer som identifierar sig som hbtq+. Exempelvis är suicidtankar och suicidförsök mest förekommande bland unga transpersoner2. En större andel unga hbtq+-personer utsätts också för olika former av hot och våld, diskriminering, kränkningar och trakasserier jämfört med andra unga1.
Personer som återkommande utsätts tar ofta till så kallade anpassningsstrategier för att undvika kränkningar. Det kan innebära att välja att inte vara öppen med sin identitet, eller att undvika specifika situationer. I din roll som barn- och ungdomsledare har du möjlighet att göra skillnad och se till att alla barn är trygga i verksamheten. Alla ska känna sig trygga med att vara sig själva, utan hot om kränkningar, trakasserier eller mobbning.
Så många upplever homo- och transfobi i skolan
Friendsrapporten 2022, som baseras på enkäter, och förmedlar barns röster, visar att könsöverskridande identitet, sexuell läggning och vem du blir kär i är några av de vanligaste grunderna för att utsättas för trakasserier i skolan.
Vanligaste grunderna för trakasserier
Drygt 50 procent av eleverna på högstadiet svarar dessutom att det finns en jargong eller ett språkbruk som har koppling till trans- eller queerpersoner, samt andra sexuella läggningar än heterosexualitet.
Exempel på situationer som kan vara homo- eller transfobiska kränkningar
Här är några exempel på hur barn och unga kan bli utsatta för kränkningar kopplat till sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.
- Ett barn har förklarat att hen inte vill bli sedd som och kallad för flicka, och föredrar pronomenet ”hen”. Ändå vägrar flera av ledarna, medvetet och konsekvent, att kalla barnet för ”hen”.
- Mira får hela tiden frågan från andra barn om hen ”är kille eller tjej”.
- Dani upptäcker att någon har lagt ut en bild på honom på sociala medier. Någon har i smyg fotat honom i omklädningsrummet. Under bilden har någon skrivit kränkande kommentarer som har att göra med hans sexuella läggning.
- Ahmed är bisexuell. Hans sexualitet förminskas ofta genom att han hela tiden får höra av både vuxna och barn att han måste ”bestämma sig” för om det är tjejer eller killar han gillar.
- Nadja får inte vara med de andra tjejerna på kollot. De säger att hon är äcklig för att hon är homosexuell.
Hur kan barn- och ungdomsledare motverka homo- och transfobiska kränkningar och mobbning?
Alla vuxna har ett ansvar att agera för barns bästa och skapa verksamheter där barn och unga känner sig inkluderande. I din roll som barn- och ungdomsledare har du möjlighet att göra skillnad och se till att alla barn är trygga i verksamheten. Här är förslag på insatser för att motverka homo- och transfobi i er verksamhet:
Det kan kännas utmanande och obekvämt att jobba med frågor som du har begränsat med kunskap om. Det är dessutom svårt att förstå varför arbetet är viktigt och hur det ska göras. Om du känner att du saknar viss kunskap om hbtq+ är det viktigt att du läser på kring ämnet. Diskutera gärna ämnet med andra ledare i verksamheten för att skapa samsyn, eller lyft med ansvariga i din verksamhet att ni önskar kunskapshöjning kring ämnet.
Normer är osynliga regler för hur vi ska se ut, prata och bete oss. Heteronormen är ett exempel på en norm som begränsar människors frihet och rätt att vara sig själva. Det är vanligt att personer som befinner sig utanför normen, till exempel personer som identifierar sig som hbtq+, utsätts för kränkningar och mobbning. Här är några konkreta tips på hur du som barn- och ungdomsledare kan arbeta normer och inkludering kopplat till hbtq+.
- Se över vilket språkbruk och vilka jargonger som förekommer i er verksamhet, både bland barn och unga men även hos ledare. Exempelvis, förekommer homo- och transfobiska skämt eller negativa kommentarer? Får dessa i så fall gå obemärkt förbi? Används alltid orden pojkvän eller flickvän? Ett tips är att i stället använda ordet partner som tillåter andra relationer att rymmas.
- Se över vilka perspektiv som får ta plats i verksamheten och vilka som representeras när ni exempelvis visar film. Hbtq+-perspektiv och -personer bör representeras i verksamheten på samma naturliga sätt som andra perspektiv. Se till att detta är återkommande och att inte en person eller en skildring ska representera alla hbtq+-personer, samt att inte göra stereotypa skildringar. Gör en inventering och skriv utifrån den en lista filmer, böcker eller annat material som ni vill använda i verksamheten.
- Ifrågasätt och synliggör rådande normer. Det här kan göras genom värderingsövningar och diskussionsövningar. Det är viktigt att då fokusera på hur normer påverkar alla och inte bara de som bryter mot normer (däribland hbtq+-personer). Kom ihåg att människors rättigheter och friheter aldrig får ifrågasättas, då det kan vara skadligt för hbtq+-personers trygghet. Ta därför inte initiativ till samtal som kan kränka mänskliga rättigheter. Ge exempelvis inte utrymme till en diskussion om homosexuellas rätt att gifta sig, se i stället till att lyfta och problematisera den rådande heteronormen och hur den påverkar och begränsar oss alla.
Mer om normer från Friends
Stöttande och tillförlitliga vuxna bidrar till en tryggare miljö för personer som identifierar sig som hbtq+. Tillitsfulla relationer mellan vuxna och barn är också viktiga för att barn och unga ska vilja berätta om något har hänt. Därför är det viktigt att fundera på hur ni kan skapa trygga och tillitsfulla relationer mellan ledare och hbtq+-personer.
Känns omklädningsrummen och toaletterna osäkra för transpersoner eller icke-binära? Förekommer det mycket homofobiska kommentarer i korridorerna? Kartlägg trygga och otrygga platser med barn och unga och diskutera fram lösningar tillsammans. Ni kan kartlägga på flera olika sätt, till exempel genom en enkät, observation, samtal eller intervju med barn och unga.
Det är viktigt att alla ledare i verksamheten alltid agerar när ni får kännedom om homo- och transfobiska kränkningar och mobbning. Det behöver finnas en samsyn bland alla ledare, och ni behöver vara överens om hur ni ska agera i olika situationer. Om ni inte agerar riskerar det kränkande beteendet att normaliseras. Det finns då en risk för att det leder till mer långvarig utsatthet och att kränkningarna blir grövre.
Här kan du läsa mer om hur du kan agera när någon har blivit utsatt
Fotnoter
- Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige, UngKAB15, Folkhälsomyndigheten, 2017
- Öppna skolan!, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2019