Kunskapsbanken
Barn- och ungdomsledares ansvar vid kränkningar och mobbning
Alla barn- och ungdomsledare som möter barn och unga bör arbeta för att förebygga och minska mobbning och kränkningar, samt främja en trygg miljö för alla deltagare. Här berättar vi om barns och ungas rättigheter, och ditt ansvar som barn- och ungdomsledare när det gäller kränkningar och mobbning.
Hitta på sidan
Barns rätt till ett liv helt fritt från våld
Barnkonventionens artikel 19 är tydlig med att mobbning är en allvarlig form av våld mot barn, och att varje barn har rätt till ett liv helt fritt från våld. Att agera för att förebygga mobbning, och för att alla barn ska må så bra som möjligt, är vuxnas ansvar. Vuxna ska alltså göra allt för barns rätt att utvecklas och skyddas från alla former av mobbning.
Mer om FN:s barnkonvention
Barnkonventionen inkorporerades i svensk lag i januari 2020, och har sedan dess samma status som andra lagar i Sverige. Barnkonventionen innehåller bestämmelser om särskilda rättigheter för alla barn mellan 0–18 år. Rättigheterna i konventionen gäller alla barn, oavsett förutsättningar eller roll i verksamheten. Att som barn eller ungdom bli ledare i sin förening, organisation eller religiösa samfund är många gånger utvecklande och roligt; och bottnar ofta i ett stort engagemang för sin verksamhet. Det är ett engagemang vi ska värna om, men vi behöver samtidigt komma ihåg att deras rättigheter fortfarande är desamma.
Att arbeta förebyggande mot kränkningar och mobbning är alltså en del i att arbeta med barnkonventionen.
Riktlinjer mot kränkningar och mobbning
Många barn- och ungdomsverksamheter har egna riktlinjer för att motverka kränkningar och mobbning. Kolla gärna upp vilka riktlinjer ni har inom din verksamhet. Saknas det riktlinjer kan du lyfta detta med de ansvariga.
Ansvariga för verksamheten bör organisera ert trygghetsarbete och ge ledarna förutsättningar i sitt uppdrag. Att skapa förutsättningar kan innebära att ta fram och upprätthålla en plan för det systematiska trygghetsarbetet. Det kan också innebära att ge ledare kunskap och stöttning, samt skapa forum och möten för att ledarna tillsammans ska prata om trygghetsfrågor, eller ta fram en rutin kring arbetet när någon har blivit utsatt.
Ett kontinuerligt och systematiskt trygghetsarbete
Barn- och ungdomsledare har ett ansvar och måste agera när någon blir utsatt för kränkningar eller mobbning. Men ni måste också arbeta förebyggande, och främja en trygg miljö för allas lika värde. Det arbetet är inte en enskild insats, utan något som hela verksamheten systematiskt behöver arbeta med, hela tiden. Friends rekommenderar ett systematiskt arbetssätt där ni kartlägger hur det ser ut just nu, analyserar resultatet, planerar insatser och åtgärder samt följer upp arbetet.
Handlingsplan vid kränkningar och mobbning
Friends rekommenderar att varje barn- och ungdomsverksamhet har en handlingsplan för kränkningar och mobbning.
Planen bör innehålla:
- En översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling.
- En redogörelse för vilka av dessa åtgärder ni avser att genomföra eller påbörja under det kommande året.
- Rutiner för akuta situationer, det vill säga så fort ni har fått kännedom om att ett barn eller en ungdom utsatts för kränkningar.
- Redogörelse för hur barn och unga kan medverka i trygghetsarbetet.
I planen ska det anges vem som är ansvarig för att varje åtgärd genomförs. Det ska även finnas med hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.
Läs mer om hur ni kan arbeta systematiskt med trygghetsarbete
När barnet är utsatt i en annan verksamhet
Får du reda på att ett barn eller en ungdom inom din verksamhet är utsatt för kränkningar eller mobbning i exempelvis skolan, bör du berätta detta för barnets föräldrar. Informera barnet om att du kommer berätta för hens föräldrar. Även om du inte behöver rapportera, utreda och åtgärda när kränkningarna och mobbningen sker i en annan verksamhet, så kan du ta del av samtalstipsen under steg 3. Utred i vår guide om vad du gör när någon har blivit utsatt.
När ska vi göra en orosanmälan till socialtjänsten?
Vid misstanke om att ett barn far illa
Om du ser eller misstänker att ett barn i din verksamhet far illa eller kan behöva skydd och vård bör du anmäla detta till socialtjänsten. Du behöver inte veta att barnet far illa för att kunna göra en orosanmälan, det räcker att du har en misstanke om att barnet far illa.
Om du är osäker på om du bör göra en orosanmälan kan du först ta kontakt med socialtjänsten för att rådfråga.
Vad är en orosanmälan, när går det att göra en orosanmälan till socialtjänsten, och vad händer efteråt? Tarkan, som är socialsekreterare, svarar på dessa frågor.
Omfattas din verksamhet av tystnadsplikt?
Vissa verksamheter och yrkesgrupper har tystnadsplikt, exempelvis offentligt anställda och präster. Tystnadsplikt innebär att du inte får föra vidare det någon berättar för dig i förtroende. Det kan exempelvis handla om att barnet berättar om något som hänt i skolan eller hemma. Men det finns undantag för tystnadsplikten. Om du misstänker att barnet är i fara på något sätt, bör du ta detta vidare med andra ledare eller anmäla till socialtjänsten. Det kan exempelvis vara om barnet berättar att hen blir utsatt för våld, inte får mat hemma eller om barnet tar droger.
Det är viktigt att du förklarar detta för barnet innan hen börjar berätta. Du kan exempelvis säga: Du kan berätta allt för mig, jag har tystnadsplikt. Men om du berättar om något som gör mig väldigt orolig så har jag ett ansvar som vuxen att hjälpa dig och då måste jag berätta detta för andra vuxna. Saker som kan göra mig orolig är om du berättar att du blir utsatt för våld eller om du använder droger.
