Guide
Trygga idrottsledare
Alla har rätt att må bra i sin idrott och att få träna på sina egna villkor. Du som ledare har en viktig roll i att skapa ett inkluderande klimat, gemenskap och att alla mår så bra som möjligt. I den här guiden får du kunskap, verktyg och inspiration för att kunna göra det.
Guiden består av följande avsnitt:
Trygga idrottsledare
Trygghet inom idrottenTrygghet inom idrotten
”Inte kul, men det får man tåla”
Mobbning och kränkningar är ett allvarligt samhällsproblem som förekommer på alla platser där barn och unga befinner sig.
Friends idrottsrapport ”Inte kul, men det får man tåla” grundas på en undersökning som gjordes i december 2021. Syftet med undersökningen var att undersöka hur barn och unga upplever idrotten i frågor om trygghet, trivsel, kränkningar och mobbning.
Klicka på play för att lyssna på några av citaten från rapporten ”Inte kul, men det får man tåla”.
”Gjorde fel – och ledaren skrek inför hela gruppen”. Så att ja inte gör rätt, skulle jag inte få vara med längre.”
”Kändes hemskt och att jag ville sluta spela och träna.”
”Tränaren slutade passa mig.”
”När vi skulle para ihop oss, så hamnade jag liksom sist…för att jag inte var lika bra som de andra.”
”De kalla mig jävla muslim.”
”Jag simmade fel med fötterna och ledaren pratade med de andra ledarna, och viskade och gjorde miner.”
”De ställde upp oss i ordning, hur bra vi utfört dansen och hur duktig man var. Några av barnen i klassen kom liksom alltid sist. Det kändes dåligt.”
”Alla ska ju få vara med. Inte bara de bra. Men så är det inte på riktigt.”
Mobbning och kränkningar går att stoppa. Därför har du som ledare en viktig roll.
Klicka på knappen nedan för att lyssna på Li som är sakkunning på Friends. Texten hittar du direkt under ljudfilen.
Idrott är i grund och botten en positiv miljö där de flesta mår bra, känner gemenskap och glädje.
Men det innebär dock inte att idrotten är immun mot att barn och unga blir kränkta, utsatta för mobbning eller känner sig otrygga.
Friends senaste idrottsrapport ”Inte kul, men det får man tåla” visar att en fjärdedel av de tillfrågade barnen känner sig kränkta av andra barn inom sin idrott – och att vart femte barn inte berättar om sina upplevelser för de vuxna.
Vad är mobbning och kränkningar?
Att veta vad en kränkning är och känna igen olika typer av kränkningar, är en förutsättning för att kunna bidra till att alla barn och unga ska må bra och känna sig trygga.
Klicka på knappen nedan för att lyssna på när Magnus, som är forskningsledare på Friends, berättar mer om vad mobbning är. Texten hittar du direkt under ljudfilen.
Mobbning kan definieras som upprepade kränkningar över tid där den som blir utsatt känner sig i underläge eller har svårt att försvara sig. Konkret kan det innebära att bli slagen, sparkad eller knuffad, retad, kallad elaka saker, eller bli utfryst och ignorerad. Barn kan också bli utsatta för upprepade sexuella trakasserier, eller för rasism.
Det finns mönster i de kränkningar som barn utsätts för. För att på ett effektivt sätt kunna förebygga framtida kränkningar och även stoppa mobbning som sker här och nu, behöver vi förstå varför kränkningar och mobbning faktiskt uppstår.
Orsakerna kan till exempel vara relaterade till individen, gruppen, organisationen/föreningen eller samhället i stort.
140 000 barn blir utsatta för mobbning.
Vad är en kränkning?
En kränkning kan enligt Friends beskrivas som när någon eller några säger eller gör något mot en annan person, som får denne att känna sig ledsen, sårad och mindre värd.
Det här kan se ut på många olika sätt. Kränkningar kan beskrivas utifrån tre kategorier – verbala, fysiska och psykiska.
Kränkningar inom alla de tre kategorierna kan även ske i digital form, alltså i olika forum på nätet, och kan också hända samtidigt, exempelvis kan en person både vara utsatt fysiskt och verbalt.
Klicka på knapparna för att läsa mer om de olika kategorierna av kränkning.
Vilken typ av kränkning tycker du är svårast att upptäcka?
-
Fysisk kränkning
-
Verbal kränkning
-
Psykisk kränkning
Tack för ditt svar. Det är viktigt att komma ihåg att kränkningarnas effekt inte alltid står i proportion till hur tydligt de märks. Psykiska och digitala kränkningar kan vara svårare att upptäcka, men det betyder inte att de gör mindre skada än fysiska och verbala kränkningar. Samtala gärna med någon annan ledare om vilka kränkningar hen brukar uppleva och vilka som kan vara lite svårare att upptäcka. Hjälp och stötta varandra med tips och råd!
Tack för ditt svar. Det är viktigt att komma ihåg att kränkningarnas effekt inte alltid står i proportion till hur tydligt de märks. Psykiska och digitala kränkningar kan vara svårare att upptäcka, men det betyder inte att de gör mindre skada än fysiska och verbala kränkningar. Samtala gärna med någon annan ledare om vilka kränkningar hen brukar uppleva och vilka som kan vara lite svårare att upptäcka. Hjälp och stötta varandra med tips och råd!
Diskrimineringsgrunderna
För att förebygga mobbning och kränkningar behöver vi också ha koll på diskrimineringsgrunderna.
I Sverige finns det sju diskrimineringsgrunder. De är framtagna för att skydda särskilt utsatta grupper och visa på det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i samhället.
Läs om de sju diskrimineringsgrunderna genom att klicka på knapparna nedan.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen
Barnkonventionen
Barnkonventionen är svensk lag sedan den 1 januari 2020. Allt trygghetsarbete i verksamheter som rör barn, har sin grund i barnkonventionen.
Barnkonventionen slår fast att alla barn och unga under 18 år är rättighetsbärare. Men vad innebär egentligen det? Och vilka är barnkonventionens fyra grundprinciper?
Se filmen med Li Åsebring, sakkunnig på Friends, och lär dig mer om barnkonvention och hur den kan göras till praktik.
Barnkonventionens fyra grundprinciper – för dig som ledare
Alla barn har samma rättigheter och lika värde
Alla barn har samma rättigheter, inget barn ska diskrimineras och alla har rätt att alltid skyddas mot fysiskt och psykiskt våld.
Därför är det viktigt att arbeta aktivt med det främjande och förebyggande trygghetsarbetet för att i förväg kunna förhindra att barn blir utsatta för våld, kränkningar och diskriminering, inte bara arbeta åtgärdande och agera om det redan har hänt.
Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn
Vad som är det bästa för barnet ska alltid vara centralt i alla beslut som rör dem. Vad som är bäst avgörs utifrån varje unik individ, barnets åsikt och barnets erfarenheter.
Här är det viktigt att som ledare ser barn som kompetenta individer med rätt till inflytande, delaktighet och att kunna påverka beslut som rör dem.
Alla barn har rätt till liv och utveckling
Mobbning och utanförskap kan skapa sår som aldrig läker. När ett barn blir utsatt för mobbning fråntas det sin rätt till utveckling och det är vuxnas ansvar att se till att situationen förändras. För att förhindra och stoppa utsatthet kan du som ledare engagera dig i det systematiska trygghetsarbetets alla olika delar.
Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad
Barn har rätt till inflytande, delaktighet och påverkan. Barn är kompetenta individer med egna åsikter och deras åsikter ska beaktas i alla frågor som rör dem.
Som ledare finns det flera olika sätt att arbeta med ungas delaktighet och inflytande. Forskning visar att ju mer inflytande människor har över sitt eget liv och samhället, desto bättre hälsa har de.
Att arbeta aktivt med delaktighet och inflytande är inte bara en hälsofrämjande metod för att inkludera barn och unga, utan blir även en resurs och tillgång för verksamheten. Att skapa förutsättningar för barn att ha inflytande över den verksamhet de deltar i utvecklar och berikar verksamheten, samt skapar förutsättningar för att barn vill fortsätta delta i aktiviteterna.
Barnkonventionen och mobbning
Barnkonventionens artikel 19 beskriver att barn och unga ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.
Alla vuxna som är i barns närhet är skyldighetsbärare och har ansvar att skydda barnet mot våld.
Mobbning är en allvarlig form av våld mot barn. Kränkningar kan vara synliga och fysiska men även mindre synliga och ta sig i uttryck genom psykisk misshandel. Friends anser att mobbning utgörs av flera typer av våld, det kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller brist i omsorg från vuxna.
Att arbeta förebyggande mot kränkningar och mobbning är alltså en del att arbeta med barnkonventionen.
Riksidrottsförbundets riktlinjer om trygghet lyfter specifikt artikel 19 och barn rätt till skydd och vikten av en trygg idrottsmiljö. Detta understryks även i idrottens värdegrund om allas rätt att vara med, rent spel, glädje och gemenskap och demokrati och delaktighet.
Och det självklara – en förutsättning för att barn och unga ska vilja idrotta – är att verksamheten är trygg och fri från kränkningar och mobbning.
En trygg idrott är fri från osunda träningsmetoder, kränkningar, trakasserier, våld och övergrepp.
Citat från Riksidrottsförbundets Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott
Riksidrottsförbundets riktlinjer
Riksidrottsförbundet har tagit fram riktlinjer för barn- och ungdomsidrott för att tillämpa idrottsrörelsens gemensamma värdegrund.
Dessa riktlinjer ska fungera som en vägledning för alla aktiva ledare inom idrottsrörelsen. Riktlinjerna tar upp vikten av att idrotten ska vara fri från kränkningar, diskriminering och våld samt främja alla människors lika och unika värde.
Riktlinjerna lyfter även vikten av att arbeta förebyggande mot otrygghet inom idrotten.
I din förening - Diskutera och agera
- Hur kan ni som idrottsledare göra för att upptäcka fler typer av kränkningar?
- Hur kan ni som idrottsledare jobba för att alla (även barn och unga) ska känna till vad kränkningar och mobbning är – och att de kan vända sig till vuxna om något har hänt?
Trygga idrottsledare
Mobbningens orsakerMobbningens orsaker
Varför uppstår mobbning?
Påverkande faktorer
Det är inte slumpen som avgör när och hur mobbning uppstår – det finns flera faktorer som påverkar detta.
Det finns heller inget enkelt svar på frågan varför mobbning och kränkningar uppstår, varje fall där någon blir utsatt är unikt. En situation är ofta mer komplex än förhållandet mellan de som utsätter och den utsatta.
För att förstå en mobbningssituation brukar vi på Friends använda fyra olika perspektiv i en så kallad social-ekologisk modell.
Klicka på knapparna nedan för att läsa om de olika perspektiven.
Allt hänger ihop
Perspektiven hänger ihop och påverkar varandra, och hjälper oss att titta bakom den enskilda händelsen och förstå ageranden på flera sätt.
De ger oss fler verktyg att använda när vi ska lösa en situation som hänt eller att förebygga att den händer.
Kan vem som helst bli utsatt?
Klicka på play för att lyssna på när Magnus berättar mer om att vem som helst kan bli utsatt. Texten hittar du direkt under ljudfilen.
Ja, vem som helst kan bli utsatt för kränkningar och mobbning.
Vissa grupper är trots det mer utsatta än andra, till exempel unga HBTQ-personer, personer med funktionsnedsättning eller personer med annan hudfärg än vit.
Orsakerna och förklaringarna till att dessa grupper är mer utsatta är många och komplexa. Förenklat går det att säga att den gemensamma nämnaren för alla riskgrupper är att de inte stämmer överens med bilden av vad en ”normperson” är och hur den ser ut och beter sig.
Låt oss prata om normer
Se filmen och lär dig mer om normer av Anna-Carin, som är sakkunnig på Friends.
Vi har ALLA makt att förändra och utmana våra normer
Syns alla normer?
Nej, precis! Alla normer syns inte. Läs mer om det nedan.
Det blev inte rätt. Alla normer syns faktiskt inte. Läs mer om det nedan.
Synliga och osynliga regler
Vi förhåller oss ständigt till både synliga och osynliga, uttalade och icke uttalade, regler i olika sammanhang. Det kan liknas vid ett isberg, där delar av isen ligger dolt under ytan.
Synliga normer och regler
Din förening och träningsgrupp har antagligen en uppsättning regler som ni är överens om att följa. Det kan exempelvis vara att ni ska komma i tid och att ni hälsar på varandra när ni kommer till träningen.
Men de här reglerna är bara toppen av isberget och utgör ofta bara en bråkdel av alla regler.
Osynliga normer och regler
Desto fler, och minst lika viktiga, är de osynliga och outtalade reglerna som utgör det vi kallar för normer.
- Vad anses vara ”rätt” och ”fel” sätt att se ut på?
- Vad anses vara ”rätt” och ”fel” sätt göra på i din förening och träningsgrupp?
- Vad anses vara coolt och vad anses töntigt?
Svaret på dessa frågor är några av de normer som styr våra beteenden, varje dag.
Reflektionsfrågor
Reflektionsfråga 1
Kan du ge några exempel på positiva normer i din förening?
Fundera en stund och klicka sedan för att ta del av återkoppling.
Många normer är positiva, till exempel normen att hälsa på de man möter eller be om ordet istället för att prata i munnen på andra.
Även att tacka efter match och tävling, eller att vi hälsar på varandra när vi möts på träningen är positiva normer som vi vill bevara och förstärka.
Reflektionsfråga 2
Skriv ner om du kommer att tänka på några normer som begränsar hur man får vara, vad man får säga eller göra i din förening – synliga eller osynliga?
Fundera en stund och klicka sedan för att ta del av återkoppling.
Normer kan begränsa dem som avviker från det som anses normalt i en grupp. De styr hur vi förväntas vara och bete oss, ofta kopplat till kroppsform, kläder eller attityd, till exempel att en idrottare ska vara tuff. De som passar in i normen belönas ofta med beröm, status eller tillhörighet, medan normbrytare riskerar att bli annorlunda behandlade, ignorerade, förlöjligade eller utsatta för kränkningar, mobbning och våld. Den som befinner sig inom normen har ofta svårt att se normen, medan normen ofta är kännbar för den som avviker.
Det är några i mitt lag som alltid klagar på alla andra. Man springer för långsamt, man passar för hårt/löst/fel och så vidare. Jag blir väldigt ledsen.
Citat från idrottsrapporten "Inte kul men det får man tåla"
Jargonger och språkbruk
När negativa och kränkande kommentarer har blivit en del av vardagen kan dessa bidra till en jargong och bli svårare att upptäcka. Oavsett vad jargongen eller de kränkande kommentarerna handlar om skapas det en kultur där en normalisering av beteenden till slut leder till att varken barn eller vuxna agerar, för att det är så vanligt. I praktiken kan det exempelvis handla om, precis som citatet ovan säger, kommentarer och suckar kopplat till prestation. Utrymmet att våga testa nytt begränsas och detta medför att idrotten kan bli en mindre trygg plats för barnen, oavsett om de själva blivit utsatta eller inte.
Att vara uppmärksam och vända normaliseringen av kränkningar är vägen för att bryta negativa jargonger. Vi måste till exempel fundera kring hur vi vuxna tolkar barns jargong. Ibland förklaras kränkande språkbruk som ett sätt att skämta unga emellan eller att idrotten är förknippad med många känslor. Det är därför av yttersta vikt att du som vuxen tydligt förmedlar till barn att vi tar dessa negativa beteenden på allvar.
Visste du att:
Så många som 63 % av barnen som i Friends idrottsrapport Inte kul, men det får man tåla svarar att de utsatts för kränkningar säger att kränkningen handlade om deras prestation.
Reflektionsfråga
Vilket språkbruk och vilka jargonger hör och ser du som kan påverka din träningsgrupp negativt?
Utgångspunkten för att kunna skapa förändring är att vara medveten och synliggöra de jargonger som finns. Självklart hör och ser du inte allt som sägs. Diskutera gärna med andra ledare i din förening vilket språkbruk och vilka jargonger de ser och hör, och dela era erfarenheter kring att bryta dessa beteenden. I nästa steg om systematiskt trygghetsarbete kan du läsa mer om hur ni kan arbeta främjande för ett positivt gruppklimat.
Trygga idrottsledare
Systematiskt trygghetsarbeteSystematiskt trygghetsarbete
Klicka på knappen nedan för att lyssna på när Magnus pratar om ett systematiskt trygghetsarbete. Texten hittar du direkt under ljudfilen.
Mobbning och kränkningar är en omfattande och gemensam samhällsutmaning. Här kan idrottens trygghetsarbete vara en del av vår gemensamma lösning för att minska mobbningen i Sverige men även ett sätt att skapa en trygg och mer inkluderande idrott där fler barn och unga stannar kvar.
Genom att arbeta systematiskt med ert trygghetsarbete bidrar du till att skapa en idrott där risken för att barn blir utsatta minskar. Trygghetsarbete kan se ut på liknande sätt oavsett om det handlar om att skapa en trygg miljö på exempelvis träningen, omklädningsrummet eller på tävlingen.
Fyra arbetssätt
Att trygghetsarbete ska vara systematiskt innebär att det ska genomsyra hela verksamheten och att det ska finnas en långsiktig plan för hur det ska gå till. För att ett systematiskt trygghetsarbete ska vara heltäckande och ge så stor effekt som möjligt bör vi jobba utifrån fyra olika arbetssättsom kompletterar och förstärker varandra. De är alla lika viktiga för ett lyckat trygghetsarbete.
Fokus på främja och förebygga
Genom ett systematiskt trygghetsarbete som fokuserar särskilt på främjande och förebyggande insatser kan vi bidra till att skapa trygga miljöer där risken för att barn blir utsatta minskar.
I filmen nedan får du höra Calle Gustafsson, utbildningschef på Friends, berätta mer om det viktiga förebyggande arbetet.
Reflektionsfråga
Hur upplever du balansen mellan de olika arbetssätten – främja, förebygga, åtgärda, upptäcka – i din träningsgrupp just nu?
Åtgärdande arbete
Vad innebär det egentligen?
Klicka på knappen nedan för att lyssna på när Magnus svarar på den frågan. Texten hittar du direkt under ljudfilen.
Som vuxen ledare har du och de andra ledarna, tillsammans med exempelvis föreningens styrelse, ett ansvar för en trygg miljö för alla barn och unga.
Det åtgärdande arbetet kan delas upp i två delar, där den första handlar om hur vi som trygga ledare agerar när vi bevittnar en pågående kränkningssituation bland barn och unga – oavsett om den är fysisk, verbal eller psykosocial i sitt uttryck.
I de allra flesta fall när barn och unga utsätts, och vuxna bevittnar det, kan situationen omedelbart redas ut där och då.
Den andra delen av det åtgärdande arbetet handlar om rutiner för hur de som är ansvariga ska utreda och vidta åtgärdande insatser när de får kännedom om att ett barn eller ungdom i föreningen blivit utsatt för mobbning eller kränkningar.
Rutinerna ska vara enkla och kända av alla i verksamheten; Barn och unga, andra aktiva, tränare, ledare, styrelsemedlemmar och vårdnadshavare.
I rutinerna ska det tydligt framgå vem eller vilka som ansvarar för att hantera, utreda, dokumentera och följa upp insatser för att få stopp på mobbning eller kränkningar som sker i verksamheten.
En spelare i laget tyckte jag hade fula benskydd. Jag sa till min tränare, som tog spelaren av isen och pratade med honom. Han sa förlåt efteråt.
Citat från Friends idrottsrapport "Inte kul, men det får man tåla"
Vad händer om du INTE agerar?
Om vuxna inte agerar eller reagerar skickar det signaler till alla barn att händelsen inte är så viktig eller allvarlig. Det kan då ske en normalisering av kränkningar där barn och unga upplever att det är något som de ska acceptera.
Det kan också påverka tilliten till vuxna om ingen ingriper. Många gånger berättar ett barn eller ungdom bara en gång om sin utsatthet just beroende på om hen blir tagen på allvar.
Om något ändå händer
Fokusera i första hand på att stoppa pågående kränkningar samt vidta åtgärder som stärker och skyddar alla inblandade barn – både den som har blivit utsatt och den som har utsatt.
Agera direkt!
Om du får kännedom om att någon i föreningen eller verksamheten känner sig utsatt bör du som ledare så fort som möjligt utreda vad som hänt.
Dokumentera de händelser som inträffat, från ert första samtal med de inblandade och hur ni gått vidare med ärendet.
Dokumentationen är ett stöd och bevis för er då kontakt tas med föräldrarna till de inblandade eller om ärendet leder till vidare utredning.
Här kan du läsa mer om hur du kan agera steg för steg när någon är utsatt i din förening.
Trygga idrottsledare
Tryggt ledarskapTryggt ledarskap
Ditt ledarskap gör skillnad!
Som idrottsledare har du en betydande roll i att skapa ett positivt klimat för alla i din grupp eller förening och du kan verkligen göra skillnad.
En av de starkaste hälsofrämjande faktorerna för barn, är trygga och tillitsfulla relationer, både mellan barn och mellan barn och vuxna. Att lära känna och lyssna på barnen är en viktig del i att göra skillnad.
Se filmen och få några konkreta tips på hur du som ledare kan skapa trygghet inom idrotten.
Fler tips
Här hittar du mer information om hur du skapar trygghet inom föreningen och gruppen.
Det är ALLTID vuxnas ansvar att stoppa kränkningar och mobbning.
Ansvarsfördelning
Du som ledare har stor möjlighet att arbeta för att idrotten ska vara trygg för alla som vill delta, men ansvaret ser lite olika ut beroende på din roll och ålder.
De vuxna har alltid det yttersta ansvaret för att inget barn riskerar att utsättas för kränkningar och diskriminering, men även unga ledare kan hjälpa till att bidra till en trygg verksamhet.
Klicka på knapparna nedan för att se några exempel på unga respektive vuxna ledares ansvar.
Reflektera över ditt ledarskap
Att göra en trygghetsanalys
En viktig del i trygghetsarbetet är att reflektera över ditt ledarskap och hur gruppen fungerar tillsammans. Genom att ställa frågor till dig själv efter träning eller match kan du både upptäcka framgångsfaktorer och åtgärder som ni kanske måste vidta i trygghetsarbetet. Friends kallar metoden trygghetsanalys, och du kan med fördel följa den och svara på frågorna tillsammans med dina ledarkollegor.
Ställ följande frågor till dig själv:
- Har jag sett och uppmärksammat alla idag? Hur gjorde jag? Hur kan jag göra det ännu mer till nästa gång?
- Har jag varit en bra förebild? Hur gjorde jag? Hur kan jag göra för att vara en ännu bättre förebild till nästa gång?
- Har alla varit delaktiga i aktiviteter och beslut? På vilket sätt? Hur kan jag göra för att alla ska vara ännu mer delaktiga nästa gång?
- Hur har gruppen fungerat tillsammans? Hur kan jag göra för att den ska fungera ännu bättre nästa gång?
Du kan självklart formulera om eller fylla på med egna frågor som bättre passar det sammanhang där du är aktiv som ledare. Ett bra tips är att ha en lista med alla barnens namn framför dig när du gör analysen för att säkerställa att du inte råkar glömma någon i gruppen.
Skatta ditt ledarskap
För att du som ledare ständigt ska utveckla ditt ledarskap är det en fördel att stanna upp och rikta blicken inåt, att ställa sig själv kritiska frågor och fundera över hur just du agerar och skatta ditt ledarskap.
Läs varje påstående, fundera och placera dig på skalan. Försök att vara så ärlig och kritisk som möjligt även om det är svårt. Du behöver inte visa dina svar för någon annan.
Trygga idrottsledare
Verktyg och hjälpmaterialVerktyg och hjälpmaterial
Klicka på knappen för att lyssna på Li som pratar om främjartekniker. Texten hittar du direkt under ljudfilen.
Ett mer medvetet sätt att arbeta med ditt ledarskap för att skapa trygga grupper med utrymme för alla barn, är att använda sig av främjartekniker.
Genom att aktivt använda dig av främjartekniker skapar du större möjligheter till att varje möte i gruppen blir en mer positiv och givande upplevelse för alla.
Här under beskriver vi några exempel på främjartekniker. De ska inte ses som separata tekniker – de får allra bäst effekt om de arbetar tillsammans.
Om du använder du dig av främjartekniker har du tagit ett stort kliv framåt i arbetet för ett bättre klimat i gruppen.
Läs mer om de olika främjarteknikerna genom att klicka på knapparna.
I din förening - Diskutera och agera
Bestäm tre främjartekniker som du och dina ledarkollegor ska använda i er vardag.
Trygghetskartan
I ett upptäckande arbete är det viktigt att synliggöra de undangömda utrymmen där barnen vistas. Dessa platser kan utgöra eventuella risker för skitsnack, kränkande jargonger eller kränkningar som barn och unga inte vill att vuxna ledare ska känna till.
Genom att bli medvetna om dessa platser/zoner kan ni öka närvaro eller rutiner där för att förhindra otrygghet eller kränkningar innan de uppstår.
Det gäller dock att vara medveten om sin roll som ledare och fundera på hur vi på bästa sätt skapar goda och tillitsfulla relationer med barn och unga, så att det inte blir en känsla av att det ”patrulleras” likt ordningsvakter på anläggningen.
Ett upptäckande verktyg
Trygghetskartan en metod med inspiration från Gustav Sundh, fritidspedagog och förstelärare mot Fritidshem. Övningen tar ca 30-45 minuter att genomföra.
Syftet med att ta fram en trygghetskarta i sin förening är att skapa en gemensam förståelse och helhetsbild över ett område eller en plats.
Trygghetskartan syftar också till att hjälpa vuxna ledare att tydliggöra roller och ansvarsfördelningar i aktiviteter kopplat till verksamheten.
Att leda gruppstärkande övningar
Stärk gemenskapen
Du spelar en viktig roll för trivseln och gemenskapen i det sammanhang där du är aktiv som ledare. God gemenskap kan både förbättra prestationen och förebygga utanförskap och kränkningar bland barn och unga inom din idrottsförening.
Genom olika övningar, lek och rörelse ges barnen utrymme att lära känna både sig själv och andra i gruppen. De får också möjlighet att träna på samarbete, tillit och att lära sig varandras namn. Det stärker såväl självkänslan som gruppens sammanhållning.
Att göra övningar är dessutom ett redskap för dig som ledare att förstå gruppen.
- Vem är det som har initiativet?
- Vem är mindre aktiv?
- Är det någon som inte verkar kunna lita på andra?
Klicka på knappen för att lyssna på Li som ger dig tips kring att göra övningar. Texten hittar du direkt under ljudfilen.
Oavsett om du är van vid att leda övningar eller om du aldrig prövat på det tidigare, tror vi att det kommer att vara givande både för dig och din grupp. Oberoende erfarenhet kan det vara bra att i förväg fundera lite på vad övningarna kommer att innebära – för dig som ledare och för din grupp. Som ledare deltar du inte i övningarna, din roll är att leda dem.
Här är några tips inför att genomföra gruppstärkande övningar.
- Planera hur du ska genomföra övningen och lär dig den om du inte gjort den tidigare.
- Samla gruppen, gärna i ring, och ge sedan instruktionerna. På så vis får alla förutsättningar att se och höra dina instruktioner.
- Var tydlig när du instruerar och förklarar, gå endast genom ett par saker i taget. Undvik uttryck som ”nu har väl alla förstått”. Det låter mer positivt med ”har ni några frågor?”
- Motivera och förklara för gruppen varför ni gör en övning.
- Tvinga aldrig någon att vara med i en övning. En del behöver mer tid på sig och deltar på sitt sätt och utifrån sina villkor. Förbered dig på hur du ska hantera en situation där någon inte vill vara med. Det är också viktigt att fundera på varför hen inte vill vara med. Vad kan ligga bakom?
- Det är ditt ansvar som ledare att dela in barnen i grupper så att ingen riskerar att känna sig bortvald eller utanför. Formulärets överkantFormulärets nederkant
Stöd och råd
Friends råd och stöd ger stöd för det systematiska trygghetsarbetet i skolor, förskolor och idrottsföreningar. Vi ger råd, stöd och vägledning till barn och ungdomar såväl som skolpersonal, vårdnadshavare, idrottsledare och andra vuxna runt barn som upplever otrygghet och utsatthet. Läs mer via länken nedan eller kontakta rådgivningen:
Telefon: 08-545 519 90
Mail: radgivning@friends.se
Föreningens styrelse
Om något inte går schysst till i din förening, vänd dig till föreningens styrelse. De har det yttersta ansvaret och bör få reda på om det är något som inte är bra.
Idrottsombudsmannen
Om du tror att någon bryter mot idrottens regler kan du kontakta Riksidrottsförbundets Idrottsombudsman på telefon 08-627 50 10 eller mail idrottsombudsmannen@rf.se. Idrottsombudsmannen har hjälp av experter på till exempel juridik eller barn- och ungdomsidrott.
SISU idrottsutbildarna
Ta hjälp av en konsulent från SISU/Idrottsutbildarna i trygghetsarbetet eller inspireras av bra verktyg och material på sisuidrottsutbildarna.se. Distrikten har anställda sakkunniga i barn- och ungdomsidrott som går bra att höra av sig till om du har frågor specifikt kring detta.
Idrottens visselblåsare
Om du inte vill eller vågar anmäla en händelse till din förening, distrikt eller förbund kan du vända dig till Riksidrottsförbundets visselblåsartjänst. Det kan till exempel handla om övergrepp eller trakasserier. För att du ska kunna vara helt anonym hanteras ditt ärende av en extern part – WhistleB, Whistleblowing Centre via whistleb.com
Polis
Om du blir utsatt för eller bevittnar ett brott är det viktigt att anmäla till polisen. Det kan du göra själv eller mer hjälp av en vuxen.
Vid pågående brott/akut ärende: Ring 112
Om du vill anmäla i efterhand: Ring 114 14 eller besök din lokala polisstation.
