Kunskapsbanken

Normer och inkludering inom barn- och ungdomsverksamhet

För att förstå varför mobbning sker är det viktigt att vara medveten om normer och undersöka vilka normer som ger makt och status i just er verksamhet. Här har vi samlat tips på hur ni kan arbeta med normer och inkludering för att synliggöra, ifrågasätta samt bredda normen i er verksamhet.

Hitta på sidan

Vad är normer?

Normer är osynliga regler och förväntningar som skapas utifrån föreställningar om vad som är ”normalt” och vad som är ”avvikande”. De talar om för oss vad vi ska tycka, hur vi ska se ut och hur vi ska bete oss i olika sammanhang.

Anna-Carin, som är sakkunnig på Friends berättar mer om vad normer är, vad det finns för normer och om de går att förändra.

Positiva och begränsande normer

Det finns både positiva och begränsande normer. Positiva normer kan underlätta en respektfylld samvaro med varandra, till exempel att hälsa på varandra, stå i kö eller komma i tid.

Men det finns också normer som är begränsande och som kategoriserar människor utifrån vad som är ”normalt” eller ”avvikande”. Exempel på detta är vilken kroppsform du har, vilket land du kommer ifrån, vilken hudfärg du har, hur du klär dig, vad du gör på din fritid eller hur du som tjej eller kille förväntas bete dig.

Exempel på hur begränsande normer och fördomar resulterar i kränkningar:

Någon skriver ”åk hem” på en lapp och lägger den i Yonas jackficka. Yonas föräldrar kommer från Eritrea.
Abel tar sånglektioner på fritiden och får höra från sina kompisar att han borde syssla med någon mer tuff aktivitet.
Några barn har börjat sprida elaka rykten om Elsa, vars pappa, är ensamstående och sjukskriven, och köper kläder av ”fel” och billigare märke till Elsa.

Normer i olika sammanhang

Normer finns på olika nivåer. I en grupp kan ett visst klädmärke vara väldigt populärt och ge status. Det betyder inte att denna norm gäller alla grupper. I andra grupper kan det vara ett annat klädmärke som ger status.

Vissa normer finns på samhällsnivå, exempelvis normer om att vara heterosexuell, vit, smal och inte ha någon funktionsnedsättning. Den som bryter mot sådana normer kan uppleva begränsningar i många delar av sitt liv – på fritiden, i skolan, i sjukvården eller i arbetslivet. Det är aldrig den som avviker från normen som ska behöva anpassa sig. Därför måste vi jobba i tidig ålder med normer och inkludering, med barn och unga, för att bredda normen.

Alla normer, både positiva och begränsande, varierar beroende på sammanhang och kultur. I Sverige är det norm att inte sätta sig bredvid någon på en buss och i ett annat land kan det vara norm att göra just det. Normer förändras också över tid. Till exempel var det endast män som innan år 1921 ansågs vara fullvärdiga (”normala”) samhällsmedborgare med rösträtt, och innan år 2009 var det inte möjligt att ingå samkönade äktenskap. Dessa normer ifrågasattes och ledde till förändring.

Bli medveten om dina privilegier

Vissa befinner sig ofta utanför normen och andra ofta innanför normen. Om vi tillhör normen kan det vara svårt att se hur andra begränsas av den, eftersom vi själva inte upplever detta. Därför är det viktigt att försöka påminna sig själv och andra om att synliggöra sina egna privilegier och att ibland lämna utrymme till andra.

Här är några tips på hur du kan se över vilka privilegier just du har, men också hur du kan använda dig av dem för att göra skillnad:

Fördomar och stereotyper

Stereotyper är förutfattade meningar om vad det innebär att tillhöra en viss grupp. Personer som befinner sig innanför normen tillskrivs ofta mer positiva karaktärsdrag och en person utanför normen mer negativa karaktärsdrag.

Exempel på stereotyper är en överviktig person som skildras som den oseriösa och roliga kompisen i en film eller en homosexuell man som skildras som skrikig och dramatisk i en bok. Personer har självklart rätt att ha dessa egenskaper, men det är begränsande och förminskande när stereotyper målas upp som den enda sanningen, och den enskilda personens egenskaper döljs bakom stereotypen.

Stereotyper kan leda till fördomar, vilket är känslomässiga och ofta omedvetna reaktioner mot människor som inte är som en själv. Fördomar kan innebära att personer döms på förhand.

Folk har dömt mig eller haft lägre förväntningar bara för min hudfärg eller att dom inte trodde jag kunde svenska.

Elev åk 6-9

Normer och mobbning

Barn och unga som avviker från rådande normer löper större risk att bli utsatta för kränkningar och mobbning. Normer hänger ihop med makt. Den som följer normen inkluderas ofta och får mer makt. Den som bryter mot normen riskeras att behandlas annorlunda, inte få samma inflytande eller bli exkluderad.

Vissa beteenden kopplat till normer kan också resultera i kränkningar. Exempelvis en kille som kränker en tjej genom att göra pussljud efter henne i korridoren efterlever normen om hur en kille ska bete sig. Även här kan normen upprätthållas genom att killen får makt och status genom sitt agerande, och på grund av rädsla för att annars bli exkluderad.

För att förstå varför mobbning sker är det viktigt att vara medveten om normer och undersöka vilka normer som ger makt och status i just er verksamhet. Ni behöver också arbeta för att bredda normen, så att alla barn och unga blir respekterade och inkluderade. Det är aldrig den som avviker från normen som ska behöva anpassa sig.

Normer i skolan

Friendsrapporten 2022, som lyfter fram barns och ungas röster, visar att den vanligaste grunden för trakasserier i skolan är elevers etnicitet. Det näst vanligaste för elever i årskurs 6–9 är trakasserier kopplat till sexuell läggning. Utöver det har 11 % av alla elever i årkurs 6–9 utsatts för sexuella trakasserier och 7 % i årskurs 3–6. Det är tydligt att kränkningar och mobbning är vanligt förekommande i svenska skolor och tryggheten för elever påverkas av begränsande normer.

Brukar ni reflektera över vad som ger status bland barn och unga i er verksamhet?

Här kan ni se vad andra har svarat på frågan.

Ja

Nej

71%

29%

Hur kan barn- och ungdomsledare arbeta med normer och inkludering?

Eftersom vi alla är en del av att forma de normer som verkar omkring oss, har vi också makt att utmana och förändra begränsande normer. Att arbeta med normer och inkludering handlar om att synliggöra, ifrågasätta och utmana de normer som finns i vår omgivning. Vi behöver vända upp och ned på det som tas för givet och träna på att tänka nytt. Genom att arbeta med normer kan vi öka vår egen och barns och ungas medvetenhet om vad normer är och vilka normer som finns omkring oss. Vi blir bättre på att se och upptäcka de normer som begränsar.

Fokusera på normen – inte på tolerans

I diskussioner om hur normers begränsande effekter ska minskas hörs ofta att tolerans är svaret. De som tillhör normen ska lära sig att tolerera de andra: ”Du är okej, trots att du är …”. Denna strategi är ett välmenat försök att hjälpa dem som står utanför normen, men riskerar i själva verket att förstärka normen. Tolerans problematiserar inte ojämlikheten eller maktobalansen mellan människor och gör heller inget för att utmana normen. Så i stället för att tolerera behöver vi fokusera på själva normen och hur vi kan utmana, förändra och bredda den. Vi kan tänka oss normen som en stor ram, allt kommer inte att rymmas inom ramen så i stället behöver vi göra ramen större så att fler personer ryms.

Tips på hur ni kan arbeta med normer och inkludering i er verksamhet

Alla vuxna har ett ansvar att agera för barns bästa och skapa verksamheter där barn och unga känner sig inkluderande. I din roll som barn- och ungdomsledare har du möjlighet att göra skillnad och se till att alla barn är trygga i verksamheten. Här är förslag på insatser för att arbeta med normer och inkludering i er verksamhet:

Det kan kännas utmanande och obekvämt att jobba med frågor som du inte kan så mycket om. Utan kunskap är det också svårt att förstå varför arbetet är viktigt och hur det ska göras. Om du känner att du saknar viss kunskap kring normer och inkludering är det viktigt att du läser på kring ämnet. Diskutera gärna ämnet med andra ledare i verksamheten för att skapa samsyn, eller lyft med ansvariga i din verksamhet att ni önskar kunskapshöjning kring ämnet. Tillsammans kan ni i verksamheten hjälpas åt att utforska och diskutera det ni tycker är utmanande.

Mer om normer från Friends:

Webbkurs: Bli normmedveten

Seminarium: Inkludera mera

Fundera på vilket språkbruk och vilka jargonger som förekommer i er verksamhet, både bland barn och vuxna. I språkbruket tar sig normer ofta uttryck genom kränkande kommentarer, en skämtsam jargong eller glåpord. När vi ser och pratar om vilka normer som finns kan vi också granska dem. Det hjälper oss till exempel att förstå vilka i gruppen som påverkas positivt eller negativt av de normer som finns. De barn och unga som påverkas negativt av en norm kan riskera att bli utsatta för kränkningar och deras möjlighet att utvecklas som individer minskar.

Fundera över om du är med i att upprätthålla normer. Hur tilltalar du barn och unga i din verksamhet? Pratar du med tjejer och killar på olika sätt? Har du olika förväntningar på barn och unga, vad grundar det sig på i så fall? Hur kan du arbeta för att fler barn och unga ska känna sig inkluderade i gruppen?

Forskning inom skolan visar att barns och ungas delaktighet är en framgångsfaktor i arbetet mot mobbning och kränkningar. Att involvera barn och unga är viktigt i alla verksamheter. Ett sätt att involvera barn och unga är att göra övningar och diskutera tryggheten i gruppen och verksamheten.

Här är tips på övningar du kan göra

Det finns både kortare övningar som kan inleda eller avsluta en träff eller samling, och lite längre värderingsövningar som kan passa bra på avslutningar och läger.

Det dyker ofta upp tillfällen där du kan ta tillfället i akt att diskutera normer med de barn och unga som du möter. Det kan vara kopplat till något som har dykt upp i sociala medier, något ett barn säger eller en aktuell nyhet.

Kom ihåg!

Kom ihåg att med misstag kommer möjligheter. Genom att göra ”fel” kan vi få syn på hur normer styr oss på ett omedvetet sätt. Hjälp varandra i verksamheten genom att våga lyfta situationer som inte blir helt rätt, och fokusera på hur ni kan göra nästa gång i en liknande situation. Det hjälper er att komma ifrån skuld och skam, och att fortsätta våga försöka och prova er fram i arbetet med normer och inkludering.