Kunskapsbanken
Funktionsvariation i skolan
Det är nära dubbelt så vanligt att elever med NPF är utsatta för mobbning. Här kan du läsa mer om olika begrepp, hur funkofobisk mobbning kan ta sig uttryck och hur skolan kan arbeta för att motverka funkofobiska kränkningar och mobbning.
Hitta på sidan
Funktionsnedsättning eller funktionsvariation?
Det kan ibland vara svårt att veta vilket ord som är rätt att använda. Det viktigaste är att respektera den som har en normbrytande funktionalitet och vad hen vill ska användas.
- Funktionsnedsättning betyder att någon har en fysisk, psykisk eller intellektuell nedsättning. En del syns, som att en person använder rullstol, medan andra är mer osynliga, som exempelvis ADHD och dyslexi.
- Funktionsvariation belyser att alla är olika och funkar olika. Det beskriver att alla har olika fysiska och psykiska förmågor.
- Funktionshinder används också ibland, men ett barn kan inte ha ett funktionshinder. Det syftar till de hinder som barn med en funktionsnedsättning kan stöta på, till exempel en trappa utan rullstolsramp.
Vilket av dessa ord använder du oftast?
Här ser du vad andra har svarat på den här frågan.
Vad är funkofobi?
Funkofobi är att bli utsatt för kränkningar och mobbning på grund av sin funktionsnedsättning. Det kan benämnas som funkofobisk mobbning och kan yttra sig genom att personer skämtar om eller ignorerar någons funktionsnedsättning.
Funktionsnedsättning är en av våra sju diskrimineringsgrunder som finns till för att skydda människor från kränkningar och mobbning.
Lär mer om diskriminering och de sju diskrimineringsgrunderna
Funktionsnorm
Vårt samhälle är uppbyggt på normer som förutsätter att alla elever fungerar på samma sätt, även om vi vet att det inte är så. Till exempel förväntas alla kunna delta på en lektion som varar i en timme, kunna sitta tysta och stilla på lektionen samt ta till sig all information som ges i klassrummet. En elev som behöver röra på sig i klassrummet eller rita för att kunna koncentrera sig bryter mot normen av hur en ”god” elev förväntas bete sig i klassrummet.
Är funkofobi olagligt?
I Sverige ska alla ha lika rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Barnkonventionen är tydlig med att inget barn får diskrimineras eller utsättas för våld eller trakasserier. Även diskrimineringslagen säger att inget barn får utsättas för trakasserier eller diskriminering. Diskrimineringslagen har tillkommit för att synliggöra det faktum att vissa grupper systematiskt missgynnas i det svenska samhället och syftar till att motverka bland annat funkofobi.
Hur tar sig funkofobi uttryck i skolan?
Elever med olika former av funktionsnedsättning kan mötas av exempelvis diskriminerande rutiner och regelverk eller människors okunskap och föreställningar.
I skolan kan diskrimineringen som har samband med funktionsnedsättning exempelvis vara att bli nekad stöd och extra anpassning i skolan. Det kan också handla om att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att få stopp på trakasserierna.
Exempel på situationer i skolan som kan vara funkofobi
- Aron har en hörselnedsättning och har därför svårt att höra vad läraren säger. Aron har bett läraren stå närmre honom för att höra bättre. Men läraren har inte tid att ge Aron någon extrahjälp.
- Rosa har ADHD och får ofta höra från sina klasskompisar att hon är jobbig och konstig. De kallar henne för damp-barn.
Hur många blir utsatta för funkofobisk mobbning?
Friendsrapporten 2023 visar att det är nära dubbelt så vanligt att elever med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) är utsatta för frekventa kränkningar, det vill säga mobbning.
Skolverket har undersökt elevers uppfattning om diskriminering och trakasserier. Det framkommer att elever med funktionsnedsättningar riskerar att hamna utanför gemenskapen och utsättas av andra elever. Eleverna beskriver att verbala trakasserier, ryktesspridning och elaka blickar är en del av deras vardag. De beskriver också att de ibland blir diskriminerade genom att skolpersonalen begränsar deras rörelsefrihet och aktiviteter.
Skolans ansvar att motverka funkofobi
Inget barn får diskrimineras eller trakasseras i skolan. Alla skolor måste enligt lag (diskrimineringslagen) arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering, men även främja lika rättigheter. Arbetet med aktiva åtgärder innebär att skolan ska arbeta fortlöpande under året för att främja en trygg skolmiljö för alla elever.
Så snart någon anställd på skolan får veta att en elev känner sig utsatt ska hen anmäla situationen, utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier.
Skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det är detta som kallas för det kompensatoriska uppdraget.
Läs mer om skolans ansvar för alla former av mobbning
Vad säger läroplanen?
Läroplanen är tydlig med att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter, människors eget värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, och alla människors lika värde. Den ska också präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Intolerans, förtryck och våld– till exempel rasism – sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.
Hur kan skolan motverka funkofobiska kränkningar och mobbning?
Skolans trygghetsarbete behöver vara både främjande, förebyggande och åtgärdande. För att minska antalet utsatta elever måste skolan lägga mest fokus på det främjande och förebyggande arbetet. Här är förslag på insatser för att motverka funkofobi på er skola:
Se över och öka kunskapen hos personal
Det kan kännas svårt och obekvämt att jobba med frågor som du har begränsat med kunskap om. Det är dessutom svårt att förstå varför arbetet är viktigt och hur det ska göras. Om du känner att du saknar viss kunskap, försök att lyfta detta på din skola. Det är bra att skolledningen inventerar vilken kunskap personalen har eller saknar och sen fyller luckorna med relevant kunskapshöjning.
Arbeta normmedvetet
Normer är osynliga regler för hur vi ska se ut, prata och bete oss. Funktionsnormen bygger på att människor förväntas fungera på ett visst sätt för att anses normala. Det är vanligt att personer som befinner sig utanför normen, till exempel elever med en funktionsnedsättning, utsätts för kränkningar och mobbning. För att bredda normen kan du arbeta normmedvetet. Här är några konkreta tips på hur du arbetar normmedvetet.
- Se över vilket språkbruk och vilka jargonger som förekommer i skolan, både bland eleverna och personalen. Exempelvis, förekommer det funkofobiska skämt eller negativa kommentarer? Får dessa i så fall gå obemärkt förbi?
- Se över vilka perspektiv som får ta plats i undervisningen och vilka som representeras i läromedel. Personer med funktionsnedsättning ska representeras i undervisningen på samma naturliga sätt som andra perspektiv. Se till att detta är återkommande och att inte en person eller en skildring ska representera alla personer med en funktionsnedsättning, samt att inte göra stereotypa skildringar. Gör en inventering och skriv utifrån den en lista på böcker och läromedel som skolan borde ta in.
- Ifrågasätt och synliggör rådande normer. Det här kan göras genom värderingsövningar och diskussionsövningar. Det är viktigt att då fokusera på hur normer påverkar alla och inte bara de som bryter mot normer (däribland personer med funktionsnedsättning). Kom ihåg att människors rättigheter och friheter aldrig får ifrågasättas i undervisningen – det går inte bara emot skolans värdegrund om att främja allas lika värde utan kan också vara skadligt för normbrytande personers trygghet i klassrummet.
Prata om funktionsnedsättning med eleverna
Barn med funktionsnedsättning löper större risk att bli utsatta för kränkningar och mobbning, men även att utsätta andra. Ibland vill elever trigga andra elever som har en NPF-diagnos (exempelvis ADHD eller autism) för de vet att det kommer bli en reaktion. Prata med dina elever om att vi alla är olika och har olika förutsättningar. Alla elever har utmaningar och styrkor inom olika områden. En del elever behöver mer stöd och struktur i sin lärmiljö medan andra elever behöver mindre stöd. Elever med funktionsnedsättningar kan behöva anpassningar såsom kortare pauser, hjälpmedel i klassrummet, en resurs eller visuellt stöd. De allra flesta elever mår bra av förutsägbarhet, tydlighet och struktur, så många gånger gynnas alla i klassen av dessa anpassningar. Men det är också viktigt att förklara varför vissa elever kan behöva dessa anpassningar, annars är det lätt att elever upplever detta som orättvist, om de inte förstår varför dessa hjälpmedel finns. För att alla elever ska få likvärdiga förutsättningar kommer elever behöva behandlas på olika sätt.
Agera alltid
Det är viktigt att alla som arbetar i skolan alltid agerar när ni får kännedom om funkofobiska kränkningar och mobbning. Det behöver finnas en samsyn bland skolpersonalen och ni behöver vara överens om hur ni ska agera i olika situationer. Om ni inte agerar riskerar det kränkande beteendet att normaliseras. Det finns då en risk att det leder till mer långvarig utsatthet och att kränkningarna blir grövre.
Läs mer i guiden: Det här ska skolan göra steg för steg
Källor:
- Friendsrapporten 2023, Friends
- Diskriminerad, trakasserad, kränkt?, Skolverket, 2009
