Tips inför att göra övningar med barn och unga

Varför det är bra att göra övningar

Som ledare kan du påverka klimatet i gruppen genom att genomföra gruppstärkande övningar. De aktiva ges utrymme att lära känna både sig själva och andra i gruppen. De får också möjlighet att träna på samarbete, tillit och att lära sig varandras namn, vilket stärker såväl självkänslan som gruppens sammanhållning och ger en ökad trygghet. Att göra övningar är dessutom ett redskap för dig som ledare att förstå gruppen. Vem är det som har initiativet? Vem är mindre aktiv? Är det någon som inte verkar kunna lita på andra?

Innan du genomför övningarna

Gör de övningar du känner dig trygg med och som passar gruppens behov.  Tänk på att du kan anpassa svårighetsgraden i många av övningarna och att många övningar går att göra som uppvärmning i början av träningen. Vi rekommenderar att du gör de övningar du tror att de aktiva har störst glädje och nytta av.

Viktigt att tänka på när du leder en övning

• Som ledare deltar du inte i övningarna, din roll är att leda övningen.
• Välj en övning alla kan delta i oberoende av fysiska förutsättningar.
• Det är viktigt att samla gruppen, gärna i ring, och sedan ge instruktionerna så att alla har bra förutsättningar att kunna ta del av instruktionen. Undvik uttryck som ”nu har väl alla förstått”. Det låter mer positivt med ”har ni några frågor”?
• Motivera och förklara för gruppen varför ni gör en övning och prata efteråt om hur de aktiva tyckte att det gick.
• Tvinga aldrig någon att vara med i en övning. Vissa behöver mer tid på sig och deltar på sitt sätt. Förbered dig på hur du ska hantera en situation där någon inte vill vara med. Fundera också på om den aktive kan vara kvar i rummet, sitta tyst bredvid eller har möjlighet att kommentera. Reflektera även över varför hen inte vill vara med.
• Det är ditt ansvar som ledare att dela in de aktiva i grupper så att ingen riskerar att känna sig bortvald eller utanför.
• Var medveten om hur du fördelar utrymme och uppmärksamhet i gruppen. Det är viktigt att reflektera över hur du som ledare kan förstärka eller utmana roller och maktstrukturer i gruppen. Låt alla komma till tals.
• Sträva efter ett tillåtande klimat. Det finns inga rätt eller fel – alla får ha åsikter, men personliga påhopp och kränkningar är inte tillåtna.
• Gör gärna en kort reflektion med gruppen efter varje övning. Hur upplevde de övningen? Vad gick bra och vad kunde ha gjorts bättre? Varför gick det som det gick?

Hantera kränkande kommentarer

Övningar och samtal kan väcka olika känslor och tankar hos barn och unga. Det är bra att ha strategier för att bemöta och hantera eventuella kränkande och fördomsfulla kommentarer som kan uppstå i gruppen.

Fundera gärna igenom

• Vilka utmanande resonemang kan dyka upp?
• Hur hanterar jag aggressiva och fördomsfulla kommentarer?
• Finns risken att jag ger plats åt det fördomsfulla och att det uppfattas som att jag legitimerar det när jag som ledare bjuder in till en diskussion om fördomar?
• Vilken roll vill och bör jag ta under ett samtal där fördomar dyker upp?

Åsikter är föränderliga!

När det förekommer kränkande och fördomsfulla kommentarer kan det finnas en viktig poäng i att skilja mellan åsikt och fakta. Åsikter är en färskvara och alla har rätt till en. Stötta och hjälp barnet att vrida och vända på perspektiven – det är då förändringsprocessen för våra värderingar eller attityder kan börja. Att diskutera källkritik med barnen och var de får sin information från kan leda till intressanta diskussioner.

Bemöt kränkande kommentarer genom öppna frågor

Om ett barn säger en fördomsfull eller kränkande kommentar måste du fånga in diskussionen så att kränkningar aldrig blir oemotsagda. Tydliggör att det hen säger kan uppfattas som kränkande och att det inte är okej. Fånga upp kränkningen och utveckla tanken bakom – döda den inte. En lämplig replik kan vara:

”Det du säger nu är inte okej, och det kränker andra människor. Hur kommer det sig att du tycker så? Kan du berätta mer om hur du tänker och vilka fakta som finns bakom dina tankar.”

• Var öppen och ställ följdfrågor som möjliggör för barnet och gruppen att reflektera över påståendet.
• Hur menar du nu? Berätta mer?
• Jag förstår inte riktigt hur du menar, kan du säga det på ett annat sätt?
• Uppfattade jag dig rätt att …? Menar du att …?
• Vad tror du det är som gör att du tror eller tycker det?
• Hur menar du nu? Vad skulle hända om …?
• Hur kommer det sig att du tycker så?
• Vilka argument finns för det? Vilka motargument finns för …?