Guide
Skolan och rasismen
Välkommen till Friends guide Skolan och rasismen – en guide om vad rasism är, hur det kan ta sig uttryck i skolan och hur skolan kan arbeta systematiskt för att motverka rasism. Den här guiden hjälper dig som jobbar i skolan att arbeta med frågan och tidigt se tendenserna.
Fokus på strukturer – inte individer
Vem är mobbaren? Vem är rasisten?
Mobbningsforskning har historiskt fokuserat på att försöka urskilja individuella karaktärsdrag som gör någon till mobbare, medan allt mer av aktuell forskning om mobbning snarare letar efter strukturer och skolkulturer som möjliggör mobbning.
På samma sätt hamnar fokus allt för ofta på individen, när rasism kommer på tal. Huvudfrågan blir: ”Vem är rasisten?”, där den enskilda rasisten pekas ut. En väg till förändring är att istället rikta fokus på de strukturer som möjliggör fenomenet rasism.
I den här guiden vill vi titta på rasism som fenomen och hur det leder till trakasserier och diskriminering i skolan.
Skolan är en viktig aktör
Läroplanen är tydlig med att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter, människors eget värde och alla människors lika värde. I den senaste läroplanen (Lgr22) förtydligades detta och rasism står nu med som ett begrepp och ett område som ska bemötas med kunskap och aktiva insatser. I den här guiden får du verktyg för att arbeta med denna del av läroplanen i praktiken.
Varje steg innefattar tre korta poddavsnitt samt en animerad film. Poddavsnitten finns även tillgängliga på flera ställen där poddar finns. Sök på ”Skolan och rasismen” så hittar du poddavsnitten.
Guidens innehåll
Guiden innehåller ett antal poddavsnitt, som även finns tillgängliga på flera ställen där poddar finns. Sök på ”Skolan och rasismen” så hittar du poddavsnitten.
Skolan och rasismen
Rasism i skolanRasism i skolan
Hur sker rasism i skolan?
En elevs perspektiv
Hur kan rasism i skolan se ut från en elevs perspektiv? Det pratar vi om med 13-åriga Noah. Han berättar om hur vissa underliggande kommentarer kan kännas rasistiska och hur det är att stöta på sådana problem redan i ung ålder.
Jag ser rasism på många olika ställen, men mest ser jag rasism på sociala medier.
Vad är rasism egentligen?
Noah nämner att mycket som sker är ”low key”, det vill säga att det är subtilt, att man inte märker av det så mycket, och att det kan vara svårt att veta vad som är rasism egentligen.
Fundera!
- Hur ser det ut på din skola, lägger du märke till mycket rasism?
- Hur skulle du besvara frågan: Vad är rasism?
I nästa steg, Förstå rasism, tittar vi närmare på olika former av rasism.
Rasism på nätet och sociala medier
Noah berättar också att han främst ser rasism på sociala medier. I Friendsrapporten från 2022, som baseras på enkäter och förmedlar barns röster, ser vi att 25 procent av barn i mellanstadiet, respektive 31 procent i högstadiet, uppger att de har blivit utsatta för kränkningar på nätet.
Skollagen säger att huvudmannen har utrednings- och handlingsplikt när en elev anser sig ha blivit kränkt. Det innebär att huvudmannen skyndsamt måste vidta åtgärder för att kränkningar ska upphöra. Dessa skyldigheter gäller när det finns en koppling till skolans verksamhet. Om en elev på skolan kränker en annan elev på nätet under eller efter skoltid, och det har en koppling till skolan, så har skolan samma ansvar som vid en kränkning som äger rum på skolan.
Skolans uppdrag
Tankar och tips från en gymnasielärare
Hur kan vi organisera oss mot rasism i skolan? Vad är lärares ansvar kopplat till demokratiuppdraget? Och varför bör vi snarare fokusera på det stora problemet än att vända oss till individen? Detta och lite till pratar vi om med Olle Linton, gymnasielärare på Östra Real i Stockholm, som lägger mycket undervisningsfokus på demokrati och mänskliga rättigheter.
Det viktigaste är att ha en snabb och öppen kommunikation med kollegor, och lära sig av dem.
Ta hjälp av varandra
Olles avslutande tips till lärare handlar om att prata med sina kollegor och stötta varandra i frågor om att motverka rasism i skolan.
Olles tips till lärare:
- Kommunicera alltid med kollegor när du ställs inför situationer som du inte vet hur du ska hantera. Ta tillvara på de erfarenheter som ni har i kollegiet och lär av varandra.
- Utbilda dig, det finns många möjligheter att lära dig mer om rasism och hur det kan motverkas i skolan.
Skolans demokratiuppdrag
Precis som Olle nämner i poddavsnittet så är det en del av skolans demokratiuppdrag att motverka rasism. Skolan är inte en värdeneutral plats. Efter detta avsnitt spelades in har läroplanen förstärkt sina formuleringar kring skolans värdegrundsarbete och skolans ansvar för att förebygga och motverka olika former av intolerans, våld och förtryck.
I läroplanen (Lgr22 och Gy11) står:
”Intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.”
Det är alltså tydligt att det ingår i skolans uppdrag att motverka rasism.
Fördjupning
Hur påverkar rasism?
Skolpsykologens perspektiv
Hur hanterar vi en situation där vi ser att någon annan blir utsatt för rasism? Och vilka effekter har rasismen på den som blir utsatt? Detta pratar vi om med skolpsykologen Hanna Wallensteen, som i tjugo år har föreläst och samtalat med människor om rasism, fördomar och stereotyper.
Det här är en av alla de frågor som vi i elevhälsoteamet behöver vara öppna för och våga ställa frågor kring.
Våga säga ifrån
Hanna pratar i poddavsnittet om att en viktig strategi är att inte låta rasistiska händelser och utlåtanden gå obemärkt förbi, samt att vi måste öva oss på, och våga, säga ifrån.
Kom ihåg att alla elever kanske inte kan eller vågar säga ifrån om de själva upplever, eller bevittnar något rasistiskt. Det är vuxnas ansvar att stoppa kränkningar, därför är det bra att skolan har flera olika kommunikationskanaler där elever kan berätta för en vuxen om olika kränkningar.
Åskådarperspektivet
Vi vet från mobbningsforskningen att det finns flera olika orsaker till varför åskådare inte ingriper vid kränkningssituationer, exempelvis:
- att känna osäkerhet kring om det är ens ansvar att ingripa
- en rädsla för att göra bort sig eftersom ingen annan gör något
- en oro att själv bli utsatt
- att ”omdefiniera” situationen till något annat, till exempel att det inte är så allvarligt
Våga fråga – och lyssna
Hanna pratar också om att vi måste våga fråga elever om rasism. Det är dock viktigt att vi vet hur vi ska bemöta det vi får ta del av. Men precis som Hanna säger så måste vi inte ha alla svar med en gång. Börja med att bara lyssna och be eleven berätta mer. Sedan kan du fundera på hur ni kan ta det vidare. Och kom ihåg att prata med, och ta hjälp av, kollegor.
Fundera!
Låt oss återigen ta det verkliga exemplet från föregående avsnitt:
”Vi hade inga problem med rasism på skolan förrän de kom hit!”
- Hur tror du att du hade reagerat om det var din kollega som sa det här?
- Vad kan ni göra på er skola så att elever i högre utsträckning berättar för vuxna?
Film: flytta friluftsdag
I den här filmen får du ta del av ett case där elever ifrågasätter varför skolan har flyttat en friluftsdag för att den krockade med en högtid. Därefter följer reflektionsfrågor kopplade till caset.
Reflektionsfrågor
Här är de tre reflektionsfrågorna som finns med i slutet av filmen. Diskutera gärna med dina kollegor.
- Hur kommer det sig att eleverna inte vill att friluftsdagen ska flyttas?
- Hur kan läraren bemöta och problematisera gränsdragningen mellan ”vi” och ”dem”?
- Vad tror ni att läraren menar när hen säger: “Är det något som är en svensk tradition så är det att få alla att känna sig välkomna”?
Utskriftsversion
Här hittar du ytterligare några frågor att diskutera med dina kollegor.
Skolan och rasismen
Förstå rasismFörstå rasism
Koll på begrepp
Medie- och kommunikationsforskaren om begrepp
Vad kan rasism egentligen innebära? Och vad menas med begrepp som exotifiering, mikroaggressioner och intersektionalitet? Detta, och en hel del annat berättar medie- och kommunikationsforskaren Ylva Habel om. Hon har inriktat sin forskning på antisvart rasism.
Den rasism vi ser idag ligger ofta under ytan på sätt som inte alltid är lätta att tolka.
Har du koll på begreppen?
Ylva menar att det är viktigt att förstå betydelsen av dessa begrepp för att ge alla elever i skolan jämlika och rättvisa förutsättningar.
Testa om du kommer ihåg vad de olika begreppen innebär. Vilka begrepp har Ylva beskrivit på följande sätt?
Vilket begrepp exemplifierar Ylva på det här sättet?
"Ett exempel är att andra barn eller vuxna tar sig friheten att ta på bruna eller svarta barns hår utan att fråga."
Det stämmer! Exotifiering kan ofta ses som positiva känslostrukturer på ytan, men i själva verket handlar det om ett utpekande av något eller någon som avvikande och exotiskt. Det här är också ett exempel på mikroaggressioner, som vi pratar mer om i nästa avsnitt.
Det stämmer inte. Rätt svar är exotifiering. Det kan ofta ses som positiva känslostrukturer på ytan, men i själva verket handlar det om ett utpekande av något eller någon som avvikande och exotiskt. Det här är också ett exempel på mikroaggressioner, som vi pratar mer om i nästa avsnitt.
Vilket begrepp beskrivs här?
"Ingen person är bara en sak. Tänk ett vattenglas där du droppar i fyra droppar i olika färger. Dessa färger går sedan inte att skikta igen."
Det stämmer! Intersektionalitet kan beskrivas som en komplex analys av att vi människor inte bara är människor – vi har en hudfärg, klasstillhörighet, utbildningsnivå, sexualitet och flera andra dimensioner. Intersektionalitet innebär att en persons utsatthet ibland inte kan förklaras genom bara en diskrimineringsgrund eller maktordning, utan att flera samverkar.
Det stämmer inte. Rätt svar är intersektionalitet. Det kan beskrivas som en komplex analys av att vi människor inte bara är människor – vi har en hudfärg, klasstillhörighet, utbildningsnivå, sexualitet och flera andra dimensioner. Intersektionalitet innebär att en persons utsatthet ibland inte kan förklaras genom bara en diskrimineringsgrund eller maktordning, utan att flera samverkar.
Ordlista
Vi har nu rett ut några begrepp som är bra att ha koll på, men det finns fler såklart. Hur kan man exempelvis beskriva ras och rasifiering? Och vad innebär etnocentrism och antisemitism? Här kan du ladda ner en ordlista med fler begrepp som förekommer i den här guiden.
Diskutera på din skola vad dessa begrepp innebär, och sätt gärna upp den i personalrummet.
Kan vi mäta rasism?
Forskningsledare om att mäta rasism
René León Rosales är forskningsledare på Mångkulturellt Centrum och har forskat framför allt utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv i frågor som är kopplade till segregering. Hur bär man sig åt för att konkretisera dagens rasism? Kan vi använda oss av mätningar? Men också – vilka avtryck gör rasismen i nutida barn- och ungdomskultur?
Att det finns i skolan är en självklarhet, eftersom skolan är en del av vårt samhälle.
Olika former av rasism
René menar att vi måste sluta prata om rasism, och börja prata om rasismer. Här kan du läsa mer om några olika former av rasism som det ofta pratas om i den svenska kontexten.
Mikroaggressioner
Friends sakkunniga om mikroaggressioner
Vad är egentligen mikroaggressioner? Och hur kan vi känna igen dem och se till att de inte går obemärkt förbi? Det pratar vi mer om i detta poddavsnittet, och tar bland annat upp att det finns tre olika former av mikroaggressioner. Vi måste se systematiken och strukturen bakom dem, för att förstå vilka effekter de har.
Mikroaggressioner är vardagshandlingar som ofta går obemärkt förbi.
Olika former av mikroaggressioner
Det finns alltså tre olika former av mikroaggressioner. Det viktigaste är dock att lära sig vad mikroaggressioner är och lära sig känna igen dem, inte att kunna ange vilken form av mikroaggressioner det är.
Däremot kan uppdelningen vara ett bra sätt att öva sig på att känna igen dem och påminnas om att mikroaggressioner kan ta sig uttryck på flera olika sätt.
Här nedanför får du därför ett exempl som Patrick gav i poddavsnittet och kan testa om du minns vilken form av mikroaggression det är som exemplifieras.
Vilken form av mikroaggression är det här?
Någon skriker n-ordet efter någon, eller någon har ritat ett hakkors på en vägg i skolan.
Det stämmer! Det här är mycket riktigt två exempel på mikroattacker. Precis som exemplen visar så är det både verbala och icke-verbala påhopp. Det är den form av mikroaggressioner som vi förmodligen är mest vana att se i samhället.
Det stämmer inte. Det här är två exempel på mikroattacker. Precis som exemplen visar så är det både verbala och icke-verbala påhopp. Det är den form av mikroaggressioner som vi förmodligen är mest vana att se i samhället.
Film: undervisningens innehåll
Den här filmen handlar om innehåll, representation och etnocentrism i undervisningen. Efter filmen finns ett antal reflektionsfrågor.
Etnocentrism
Innan du tittar på filmen – vad menas egentligen med etnocentrism? Här är en kort förklaring av det begreppet.
Etnocentrism innebär att sätta den egna kulturen i centrum och betrakta och bedöma världen utifrån sitt eget perspektiv. Ens egen grupp och sammanhang utgör måttstocken och ses antingen som högre stående eller bara som den självklara utgångspunkten.
Reflektionsfrågor
Här är de tre reflektionsfrågorna som också finns med i slutet av filmen. Diskutera gärna med dina kollegor.
- Vad är det som eleven är kritisk till?
- Vad finns det för fördelar med att visa fler perspektiv och bredda representationen i undervisningen?
- På vilket sätt kan ämnesundervisningen användas för att uppfylla skolans uppdrag att motverka rasism?
Utskriftsversion
Här hittar du ytterligare några frågor att diskutera med dina kollegor.
Skolan och rasismen
Motverka rasismMotverka rasism
Olika arbetssätt
Forskare om olika arbetssätt
Emma Arneback, docent i pedagogik, och Jan Jämte, lektor i samhällskunskap, har tillsammans skrivit boken Att motverka rasism i förskolan och skolan. Vilka utmaningar står skolan inför? Och hur kan vi göra didaktiska val för att motverka rasism? Det här och lite till pratar vi med Emma och Jan om.
Man måste börja med det som händer i den egna verksamheten och jobba med kartläggningar, för att därefter välja vilket arbetssätt som passar bäst.
Systematiskt arbete
Friends sakkunniga om systematiskt arbete
Varför är arbetet med att motverka rasism en viktig fråga för Friends att jobba med? Och hur kan en skola få till det arbetet både kortsiktigt och långsiktigt?
Att få till det främjande värdegrundsarbetet mer långsiktigt är det som kommer skapa en större skillnad på sikt i skolan.
Systematiskt trygghetsarbete
Patrick pratar om vikten av det främjande och förebyggande arbetet för att motverka rasism i skolan. Det främjande och förebyggande arbetet med att motverka rasism skiljer sig inte från det övriga trygghetsarbetet på skolan.
Här kan ni läsa mer om det systematiska kvalitetsarbetet och vad som fungerar för att minska olika former av mobbning:
Tips från en elev
Noahs avslutande tips
Tidigare har vi pratat med 13-åriga Noah om hur han upplever rasismen i skolan från ett elevperspektiv. Men nu undrar vi även – vad har han för förhoppningar och idéer om hur man ska kunna arbeta mot detta? Och hur mycket ansvar ska vi lägga på skolan och lärare?
Lärare borde lyssna mer på vad barnen säger.
Prata med eleverna
Noah nämner att mycket händer på rasterna och på sociala medier och att det därmed är svårt för lärarna att ha koll på. Hans tips är att skolpersonal ska prata mer kontinuerligt med eleverna för att se hur läget är och hur den senaste veckan har varit.
Även skolpsykologen Hanna har i ett tidigare poddavsnitt betonat vikten av att våga ställa frågor kring rasism. Det är dock viktigt att vi vet hur vi ska bemöta det vi får ta del av, och därför behöver vi lära oss mer om rasism och prata med – och ta hjälp av – kollegor.
Fundera!
- Har ni ett klimat på skolan som möjliggör och tillåter att prata om rasism?
- Hur skapar ni tillitsfulla relationer med eleverna så att ni får reda på hur eleverna har det?
- Hur gör ni för att få in elevernas perspektiv, tankar och idéer i det systematiska trygghetsarbetet?
Film: hur hantera det här?
I den här filmen får du ta del av två situationer som kan uppstå i skolan. Precis som tidigare finns det ett antal reflektionsfrågor till filmen.
Reflektionsfrågor
Här är de tre reflektionsfrågorna som också finns med i slutet av filmen. Diskutera gärna med dina kollegor.
- Vad tänker du om lärarens bemötande av elevens negativa kommentar om tiggaren?
- Vilka samband kan det finnas mellan kommentaren om tiggaren och flygbladen i korridoren? Hur kan skolan följa upp händelserna?
- Hur bör skolan fortsätta dialogen med eleverna om yttrandefrihet och skolan som en icke värdeneutral plats?
Utskriftsversion
Här hittar du ytterligare några frågor att diskutera med dina kollegor.
Skolan och rasismen
Verktyg och materialVerktyg och material
Övningar på temat rasism
Här har vi samlat övningar, verktyg och material att använda i ert fortsatta arbete på skolan.
Tips och verktyg
Här har vi samlat tips på andra verktyg:
- Bilders makt
En kunskapsbank om rasistiska stereotyper. Drivs av Mångkulturellt centrum. - Vit, svart eller brun – Handbok om aktiva åtgärder kopplat till hudfärg
En handbok från Länsstyrelsen som visar hur man kan arbeta främjande för inkludering, med avseende på hudfärg. - Reflektionsfrågor rasism och intolerans
Skolverkets reflektionsfrågor låter dig och dina kollegor diskutera 15 påståenden och ta ställning till hur väl påståendena stämmer på er skola. Användbart som underlag för diskussion och analys. - Undervisa om kontroversiella frågor
Stödmaterial till lärare från Europarådet och Skolverket.
Utskriftsversioner
Här hittar du guidens alla utskriftsversioner:
