Det här bör barn- och ungdomsledare göra steg för steg

Om en ledare bevittnar en kränkning är det viktigt att de markerar att de har sett vad som hände och att de inte accepterar det. Detta behöver alla vuxna i verksamheten göra tillsammans. Vuxna behöver agera oavsett om de bevittnar kränkningar som sker mellan barn, mellan ledarkollegor eller mellan ledare och barn. Att alltid agera, är ett gemensamt ansvar som alla vuxna inom barn- och ungdomsverksamhet delar.

Det behöver finnas en tydlig och lättillgänglig rutin för hur en händelse ska rapporteras. Denna rutin bör vara implementerad i verksamheten, så att alla vet hur den ska användas, då det annars kan påverka sannolikheten att rapportera. Har det skett en kränkning behöver ledaren lyfta det med övriga ledare och ansvariga för verksamheten. Om det är en vuxen i verksamheten som kränkt ett barn eller en ungdom ska ledaren kontakta ansvariga för verksamheten. Du som förälder bör tidigt få information om vad som har skett.

Ledarna ska samla information och kartlägg vad som har hänt genom samtal med de inblandade. Ledarna kan också prata med andra vuxna som kan ha information om det som har inträffat, till exempel andra ledare, eller föräldrar. Vi rekommenderar att ansvarig ledare för det utsatta barnet håller i utredningen. Detta bör ske i samråd med ansvariga för verksamheten. De bör först hålla individuella samtal med den som har blivit utsatt, sedan med den som har utsatt. Vid behov kan även andra barn och unga vara en resurs i utredningen.

Nu bör ledaren eller ansvarig utredare analysera situationen. Analysen görs för att undvika att åtgärderna sätts in mot symptomen i stället för mot orsakerna.

Analysen bör ske utifrån olika perspektiv

• Varför har situationen uppstått?
• Är det orsaker hos individer eller i gruppen?
• Finns det normer och attityder i gruppen som kan påverka att situationen har uppkommit?
• Ställer ni rimliga krav på barn och unga?
• Finns det liknande fall i verksamheten? Hur har ni i så fall agerat i dessa fall?
• Kan ni se något mönster?

Det som framkommer i analysen kan vara viktig information för verksamhetens trygghetsarbete. Många gånger kan det upptäckas mönster som inte bara finns i detta specifika ärende, utan även på grupp- och organisationsnivå.

Analysen kan även väcka funderingar som behöver fångas upp av ansvariga för verksamheten. Vilka händelser bör utredas, och vilka är utagerade genom en tillsägelse?

Nu gör ledaren, eller ansvarig utredare, en bedömning av lämpliga åtgärder. Det ska göras utifrån steg 3 och 4 – utredningen och analysen. Vilken insats som är lämpligast beror på den enskilda situationen. Det är olämpligt att ha samma insats för alla former av kränkningar. Friends rekommenderar att insatserna delas upp i akuta och långsiktiga insatser – åtgärder som omedelbart stöttar den som utsatts och åtgärder som förebygger liknande situationer.

När den mest akuta fasen är förbi bör ledarna utvärdera både hantering och effekt. Om insatserna inte gett önskvärt resultat behöver de justera befintliga åtgärder eller sätta in helt nya. De behöver även fundera på hur de kan förbygga så att samma sak inte inträffar igen.