Mobbning i förskolan

Hur tar sig mobbning i förskolan uttryck?

I jämförelse med den mängd forskning som finns om mobbning i skolan är kunskapen om mobbning bland barnen i förskolan begränsad. Det finns givetvis likheter mellan mobbning i förskolan och bland yngre skolbarn, men också viktiga skillnader. Forskning om mobbning i förskolan har framför allt fokuserat på barn i åldrarna 3–6 år.

Mobbningsdefinition i förskolan

Mobbning bland skolbarn brukar definieras som ett beteende med avsikt att skada eller skapa obehag, och som upprepas och sker över tid. Den som blir utsatt är i ett maktunderläge i relation till den eller dem som utsätter.

Bland barn i förskolan fungerar inte de kriterier som definierar mobbning i skolan särskilt väl. Det förekommer negativa handlingar i förskolan mellan barn, men att barn gör en negativ handling, med avsikt att skada eller skapa obehag, är inte riktigt tillämpbart. Att det sker i en maktobalans, samt att det sker upprepat mot ett och samma barn, är inte heller helt tillämpbart. Mot bakgrund av den forskning som finns om mobbning i förskolan är det rimligare att definiera mobbning som ”endast” upprepade kränkningar.

Utifrån ovanstående är det viktigt att ni som arbetar i förskolan kontinuerligt diskuterar vad som är mobbning, och vad som är kränkande behandling. Kom dock ihåg att det spelar mindre roll för det utsatta barnet. För hen är det viktigaste att utsattheten upphör.

Hur vanligt är mobbning i förskolan?

Observationer av barn i förskolan har visat att en del barn gör negativa kränkande handlingar mot andra barn, men att det inte riktas mot ett utvalt barn, utan mot många. Det växlar också vem som utsätter vem. Och det vanligaste är att många barn blir både utsatta och utsätter andra.

Svenska prevalensstudier, det vill säga studier i hur vanligt förekommande kränkningar och mobbning i förskolan är, saknas tyvärr. En av de första studierna, från Kanada, om mobbning i förskolan, där mikrofoner och videokameror användes, visade att mobbning skedde ungefär var sjunde minut. Varje händelse pågick en mycket kort stund.

I en studie från Finland bland fyraåriga barn, där föräldrarna fick svara på frågor, visade resultatet att fyra procent av barnen varit utsatta upprepade gånger. Åtta procent av barnen hade utsatt andra barn, medan 28 procent var både utsatta och utsatte andra.

Det finns därför skäl att tro att kränkningar och mobbning bland barn i förskolan är vanligt även i Sverige, och att rollerna mellan vem som blir utsatt och vem som utsätter ofta växlar.

Mobbningsbegreppet och lagstiftningen

Mobbningsbegreppet förekommer inte i lagstiftningen, där används i stället kränkande behandling och trakasserier. Innebörden av mobbning är ändå inkluderad i skollagen och diskrimineringslagen, eftersom mobbning handlar om att ett barn utsätts för kränkande behandling eller trakasserier.

• Skollagen använder begreppet kränkande behandling.
  Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet (Skollagen)
• I diskrimineringslagen används begreppet trakasserier. Trakasserier är kränkningar som har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
  Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (Diskrimineringslagen)

Utifrån svensk lagstiftning kan alltså mobbning definieras som upprepade kränkningar. Samma lagstiftning gäller för både förskolan och skolan.

Här kan du läsa mer om skillnaden mellan kränkande behandling, trakasserier och diskriminering

Vilka olika typer av mobbning och kränkningar finns det?

Mobbning kan vara fysisk, verbal, psykisk eller relationell. Den kan också vara direkt eller indirekt.

Bland barn i förskolan är direkta kränkningar eller direkt mobbning vanligast. Direkt betyder att det finns en direkt kontakt mellan det barn som utsätter och barnet som blir utsatt. Det kan till exempel vara slag, knuffar eller att barn kallar varandra elaka saker. Indirekta former av kränkningar och mobbning, det vill säga psykiska eller relationella former, såsom utfrysning, eller att något barn inte får vara med i en lek, förekommer bland barn i förskolan. Men det blir vanligare senare, när barn blir äldre.

Roller i en mobbningssituation

Ett vanligt sätt att förklara mobbning i skolan är att se den som en grupprocess där elever har många olika roller. Förutom den som är utsatt och den eller de som utsätter kan det också finnas den som både är utsatt och utsätter, samt åskådare. I många fall är rollerna inte statiska över tid, utan de kan skifta mellan vem som exempelvis är utsatt och vem som är åskådare. Bland de yngsta barnen i förskolan visar forskning att mobbning oftast sker mellan två barn, snarare än i grupp. Grupprocesser framträder mer tydligt när barnen blir äldre och förekommer även bland de äldre förskolebarnen.

Varför uppstår mobbning?

Det finns inget enkelt svar på varför mobbning uppstår. Mobbning är ett komplext fenomen och det finns flera förklaringar till varför ett barn mobbar eller kränker ett annat barn. Det kan handla om inblandade individer, gruppen, miljön i hemmet, klimatet och kulturen på förskolan eller normer i samhället. Men i grund och botten handlar mobbning om relationer, oavsett i vilket forum eller i vilken miljö som mobbningen sker.

Risk- och skyddsfaktorer

Det är inte slumpen som avgör när och hur mobbning uppstår. Det finns flera faktorer som påverkar detta. Ett sätt att undersöka hur olika faktorer inverkar på mobbning och kränkningar är så kallade risk- och skyddsfaktorer. En miljö med många skyddsfaktorer, och få riskfaktorer, ökar möjligheten till ett tryggt sammanhang, utan mobbning.

• Riskfaktorer ökar risken för att mobbning ska uppstå, och associeras med hög förekomst av mobbning.
• Skyddsfaktorer buffrar och skyddar mot utsatthet, och associeras med låg förekomst av mobbning.

Yngre barns kognitiva och sociala förmågor har betydelse för om de utsätter andra barn för mobbning eller själva blir utsatta. Exempel på sådant som ökar risken för att vara involverad i kränkningar är; utmaningar med att reglera sitt beteende, svårigheter att ta in social information, eller förstå och reglera känslor.

En riskfaktor för att utsätta andra för mobbning är att själv ha upplevt våld, eller ha bevittnat våld, till exempel mellan föräldrar.

Ett positivt föräldraskap är en skyddsfaktor, likaså förskolepedagoger som har ett auktoritativt förhållningssätt, det vill säga ger barnen både stöd, omsorg, struktur och tydlighet. Ett positivt klimat på förskolan kan fungera som en buffert, när föräldrar brister i förmågan att ta hand om sina barn.